vaxhudens framkant. -- Brungula gåsgamen, G. fulvus, uppnår en längd af 1,12 och en vingbredd af 2,56 m. Näbbens höjd vid vaxhudens främre kant är lika med dess längd. Fjäderdrägten är ljust gulbrun, undertill mörkare; bakryggens och öfvergumpens fjädrar äro försedda med ljusa spolstreck; hand- och stjertpennorna äro svarta och armpennorna gråbruna. Denna art är allmän i södra Europa (med undantag af italienska halfön), södra Ungern och Siebenbürgen. Dessutom träffas han ännu talrikare i norra Afrika och förekommer i nordvestra Asien ända till Himalaja. I Tyskland pläga exemplar anträffas icke så sällan, och ett sådant har blifvit dödadt ända uppe i Jylland. -- Sparfhöksgamen, G. rüppellii, är kanske den vackraste arten inom slägtet och blir 1 m. lång, med en vingbredd af 2,25 m. Färgen är mörkt gråbrun, med en smutshvit, halfmånformig, mer eller mindre bred kant i spetsen på hvarje fjäder. -- Gåsgamarna synas tillhöra bergstrakter, hvaremot de saknas i skogstrakter. De lefva flockvis, äfven med samslägtingar, men äro orostiftare och stridslystna. Vid döda djurs bortskaffande ombesörja de en bestämd del af arbetet, i det att de öppna bukhålan och förtära inelfvorna, hvarvid de sticka in halsen så långt, som det är dem möjligt. Gåsgamarnas bon finnas ofta nära intill hvarandra, och de låta äfven andra roffoglar häcka bland dem; ytterst sällan bygga de i träd. Hvarje bo innehåller blott ett enda stort ägg. C. R. S. Gypsophila L., bot. farmak., örtslägte af nat. fam. Silenaceae Lindl., kl. Decandria L., med klocklikt, kantigt, grundt femflikigt foder och 5 äggrunda, i spetsen naggade eller urnupna kronblad. Frukten är en kapsel med talrika rundade frön. De två svenska arterna G. fastigiata L. och G. muralis L. äro småväxta, smalbladiga örter, med små hvita eller svagt ljusröda blommor, sittande i knippen. De förekomma sällsynt å torra ställen, sandhedar och åkrar. I Europa finnas mer än 30 arter, bland hvilka den i södra Europa och i Orienten växande G. Struthium L. har en grof rot af 3-4 dm. längd, som kallas Rad. Saponariae hispanicae l. levan-ticae l. aegyptiacae och innehåller saponin (se d. o.) samt nyttjas, på grund af det såplikt löddrande saponinet, till kläders tvättning. Flere andra arter användas för samma ändamål samt såsom urindrifvande medel. Jfr Såprot. O. T. S. Gyralrörelse. Se Rotation. Gyreidometer (af Grek. gyros, ring, eidos, bild, och metron, mått), fys., en apparat till att framställa och uppmäta de Newtonska färgringarna. Dessa ringar frambringas mellan en plan glasskifva och en konvex lins, som kan förflyttas medelst en mikrometerskruf, och de uppmätas med ett äfvenledes flyttbart mikroskop. K. L. Gyreidoskop (af Grek. gyros, ring, eidos, bild, och skopein, se), fys., en apparat, till att framställa de Newtonska färgringarna. Gyroskop (af Grek. gyros, ring, och skopein, se). Se Rotationsapparat. Gyrotrop (af Grek. gyros, ring, och trépein, vända). Se Strömvändare. Gyrowetz, Adalbert, böhmisk tonsättare, f. 1763, d. 1850, studerade i Neapel under Salla, for derefter öfver Milano till Paris och London, bragte en opera, Semiramide, till uppförande (1792) samt återvände först efter sju års frånvaro till Wien, hvarest han 1804-31 var hofkapellmästare. G. öfverlefde sina verk, hvilka voro utomordentligt talrika: 30 operor, 40 balletter, 19 mässor, 60 symfonier, dessutom alla slags kammarmusik, piano- och sångsaker. Längst bibehöll sig operan Der augenartzt; balletten Natalie uppfördes i Stockholm (1843). G. utgaf äfven en sjelfbiografi (1848). A. L. Gysinge, bruks- och landtegendom i Öster-Fernebo socken, Gefleborgs län, på norra stranden af Dalelfven, vid ett fall, som kallas Gysingeforsen l. Gysingen. Med tillhörande hemman i Gefleborgs, Upsala, Vestmanlands och Kopparbergs län omfattar godset 36 463/960 mtl, med en areal af 20,380 har, hvaraf 16,048 har skogsmark, 992 har åker och 3,340 har äng. Största egovidden ligger inom Öster-Fernebo och Hedesunda socknar af Gefleborgs län samt inom Öster-Våla och Möklinta socknar af Vestmanlands län. De största egendomarna äro Gysinge bruk och landtgården Åsberg i Öster-Fernebo, säteriet Aspnäs i Öster-Våla socken, Öster-Brunnbäck i Möklinta socken och andelarna i Dannemora grufvor med dertill hörande fastigheter. Taxeringsvärdet för fastigheten inom Öster-Fernebo socken var 1880 omkr. 735,000 kr., hvaraf hälften för verk och inrättningar, såsom masugn, verkstäder, qvarn, såg och tegelbruk. Hela taxeringsvärdet var 1878 på godset med verk och inrättningar 1,424,000 kr. Tillverkningen utgjorde 1880 omkr. 1,280,000 kg. tackjern samt 800,000 kg. stångjern. Tackjernet tillverkas af Dannemora-malm, och stångjernet utsmides efter vallonsmidesmetoden. 1882 smides derjämte för en härd omkr. 200,000 kg. lancashirestångjern, likaledes af Dannemora-malm. -- G. bruk anlades under senare hälften af 1600-talet på grund af bergskollegiets privilegier af d. 29 April 1668, hvarigenom medgafs anläggandet af masugn, samt på grund af kungabref af d. 11 Juli 1677, som gaf inspektören Anders Larsson Höök, hvilken börjat anlägga faktori vid G., malmbrytningsrätt i Dannemora grufva samt anvisade honom skog på närliggande allmänningar. Kort derefter utfärdades privilegium för stångjernsmide, och 1695 funnos vid bruket en hammare och två härdar. 1855 utfärdades tillstånd för "uppförande af ytterligare en hammare och två härdar. -- Godset eges f. n. (1882) af Gysinge aktiebolag, som bildades 1878. Alla aktier egas dock fortfarande af de gamla delegarna och deras arfvingar, nämligen generalkonsuln C. Benedicks och brukspatronerna B. och E. O. Benedicks' arfvingar. Gyttjebad. Se Bad. Gyula [dju-], hufvudstad i ungerska komitatet Békés, vid Fehér (Hvita) Körös. Omkr. 20,000 innev. Gyulay [djulaj]. 1. Ignaz G., grefve, österrikisk militär, f. 1763, deltog med utmärkelse i krigen med turkarna och med Frankrike samt