- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
363-364

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gångspel - Går-an-literaturen - Gårdarike (Garðaríki) - Gårdatal - Gårdby - Gårdeby - Gårdfarihandel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pallarna. Dessas ändamål är att, i händelse af behof, stoppa spelet eller att hindra detsamma från att vrida sig tillbaka till följd af lastens åverkan. -- Från denna yttre del af pall-ringen gå armar inåt i radiel riktning och förena yttre delen af ringen med dess inre eller centrum, uti hvilket undre delen af spelpivåen har sitt stöd. -- Spelpivåen, hvars understa ände räcker något nedom den emellan däcksbalkarna under spelet anbragta fyllningen, fastskrufras till pall-ringen och däcket medelst mutter, påskrufvad pivåens undre, gängade ände. På spelpivåen rör sig sjelfva spelet, hvars hufvudsakliga delar äro: hjertstocken, dockorna (b), hufvudet (c), skifvan (d) och spelpallringen (e) med dertill hörande pallar (f). Uti spelhufvudet äro anbragta hålen (g), i hvilka spelbommarna (h) insättas, då spelet skall användas. Numera är det brukligt, antingen att sjelfva ankarkettingen lägges till spels, eller ock att för kettingens invindande användes kettingskabellarium, till hvilket ankarkettingen utefter ett tillräckligt långt stycke fastgöres medelst sejsingar, hvilka under kettingens invindande påläggas i förhand samtidigt med att de längre akterligt befintliga sejsingarna lossas i den mån de närma sig spelet. Men antingen ankarkettingen lägges direkt till spels, eller kettingskabellarium begagnas, har spelet utom de redan uppräknade delarna äfven en kabellarie- l. kettingsring (i), anbragt straxt öfver spelpall-ringen och så inrättad, att kettingslänkarna väl passa i densamma. På däck omkring spelet finnas då också två eller flere rullar (k), som tjena till att leda den från spelet kommande parten af kettingen utomkring spelet och bort till däcksklysen (l), belägna ungefär midt öfver de i hålskeppet anordnade kettingslårarna. Fordom användes för ankarkettingens invindande alltid kabellarium af hamptåg, och då behöfde spelet naturligtvis icke hafva någon kabellariering, utan tågkabellariet upplindades ett tillräckligt antal hvarf omkring speldockorna, hvarefter, för att hindra kabellariet att slira på speldockorna, manskap placerades i afhåll på den från spelet gående parten af kabellariet. -- För det dubbla spelet nyttjas ej någon fast pivå såsom för det enkla, utan båda spelen, såväl det undre som det öfre, hafva en gemensam axel, hvilken dock inrättas på sådant sätt, att öfre spelet i händelse af behof kan frånkopplas det undre. Endast det undre spelet är inrättadt på förut beskrifvet sätt för ankarets lättande; det öfre är deremot mycket enklare till sin konstruktion och blott inrättadt så, att spelbommar i detsamma kunna insättas för att derigenom mera manskap må kunna användas i och större kraft erhållas af båda spelen. -- Vid förhalning eller dylikt arbete kan emellertid öfre spelet, användt för sig allena, begagnas på det sätt, att en förhalningstross på detsamma lägges till spels och invindas. Gångspelen, såväl som bråspelen, hafva under tidens lopp blifvit i mekaniskt hänseende mycket förbättrade. De enkla gångspel, som numera förekomma på en mängd fartyg, tillverkas oftast helt och hållet af jern; och genom användande på desamma af kugghjuls utvexling har drifkraften kunnat betydligt minskas. På sistnämnda slags spel är det äfven brukligt att, då handkraft användes för spelets kringvridande, denna kraft får verka medelst handvefvar och ej på spelbommar, såsom i det föregående blifvit omnämndt. J. G. B. Går-an-literaturen, ett gemensamt namn på den literatur, som utgöres af C. J. L. Almqvists genom sin mot äktenskapet fientliga tendens beryktade "tafla ur lifvet": Det går an (1839), och de af densamma framkallade följdskrifterna. Till dessa räknas vanligen Det går an. Fortsättning (af J. V. Snellman, 1840), ett mästerstycke af fin satir, hvari Almqvists stil är så väl attrapperad, att man nästan kunde tro boken utgöra en andra del af den ursprungliga novellen; Sara Widebeck. En tafla ur lifvet, af -e. Fortsättning till Det går an N:o 1 och Det går an N:o 2 (af Aug. Blanche, 1840), en för alla lätt igenkänlig karrikatur, som dock eger någon porträttlikhet med originalet och upplöses i en stark burlesk; Månne det går an? (af V. F. Palmblad, 1840), hvari äfven mindre berättigade konseqvenser dragas af Almqvists satser; Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (af V. F. Palmblad, 1840); Eva Widebeck, eller det går aldrig an. En arabesk ur lifvet. Af Faster Karin (af Vilhelmina Stålberg, 1840); Evelina Reder. Också en tafla ur lifvet (af C. H. von Platen, 1841); C. J. Almqvists "Det går an", uppfattad såsom en christlig idé, af en finsk flicka (af Z. Cajander, 1847); samt slutligen Om äktenskapet (af I. Hwasser, 1841), hvilken sistnämnda afhandling, om den ock i någon mån föranledts af Almqvists novell, likväl icke uttryckligen vänder sig mot densamma, men väl mot andra yttringar inom literaturen, såsom Göthes "Wahlverwandtschaften" och den samtida franska romanen. Jfr slutanmärkningarna till 4:de delen af "Valda skrifter af C. J. L. Almqvist. Ordnade och utgifna af A. Th. Lysander" (1874-78). A. F. Gårdarike (Fornn. Garðariki), kallades fordom det efter sina många gårdar (R. gorod, städer och borgar) benämnda rike, som upptog ungefärligen det område, hvilket nu kallas Stor-Ryssland och Lill-Ryssland. Gårdarike bestod af tre delar: hufvudstaden Holmgård (Novgorod) med tillhörande område; Känugård, hvars område ansågs vara det bästa landet i hela riket, och Palteskja med dithörande landsträckningar. På andra sidan om Känugård låg, efter nordboarnas föreställning, tatarernas land. Th. W. Gårdatal. Se Mantal. Gårdby, socken på Öland, Kalmar län, Möckleby härad. Arealen 1,989 har. 556 innev. (1880). Annex till Sandby, Kalmar stift, Ölands medelkontrakt. Gårdeby, socken i Östergötlands län, Skärkinds härad. Arealen 2,848 har. 692 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Skärkinds kontrakt. Gårdfarihandel var en åt allmogen inom As, Vedens, Kinds, Marks, Bollebygds, Gäsene och Redvägs härad af Elfsborgs län äfvensom åt borgarena i städerna Borås och Ulricehamn medgifven rättighet att kring landet föra och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free