har emellertid inom sitt område omätliga tillgångar på råmaterial, hvilka möjliggöra en obegränsad fabrikation af alla slags gödningsämnen. Vidsträckta kärr och mossar innehålla outtömliga förråd på torf och dyjord, hvaraf de yppersta gödningsmedel kunna beredas; utmed hafskusterna uppkastas ofantliga massor af tång och andra hafsväxter, hvilkas aska är rik på kalisalter, utom det att dessa växter i sin helhet kunna förarbetas till gödningsämnen af nästan samma värde och verkan som ladugårdsgödseln; fiskerierna, i synnerhet vid vestkusten, lemna affall, som för landtbruket kunna blifva af största betydelse; bergen äro öfverallt rika på fältspat och andra kalihaltiga mineral, hvilka nog i en framtid torde komma att tillgodogöras för landtbrukets ändamål; fosfatförande bergarter och jordaflagringar äro ej så sällsynta och hafva redan blifvit anträffade i flere provinser. Ännu hafva icke dessa och andra dylika tillgångar blifvit i någon väsentligare mån anlitade; men när tiden är inne och behofvet kräfver, skall nog industrien med tillhjelp af de agrikulturkemiska forskningarna finna medel och utvägar att på ett fördelaktigt sätt tillgodogöra sig dessa inom Sveriges egna gränser befintliga skatter. C. E. B. Gödöllö, köping i ungerska komitatet Pest, 25 km. n. ö. om Budapest. Omkr. 3,700 innev. Kejserligt slott med park och zoologisk trädgård. Göe, dansk slägt. Se Gjöe. Göinge. 1. Vestra G., härad och tingslag i Kristianstads län. Arealen 145,480 har. 35,111 innev. (1880). Häradet utgör ensamt en domsaga, bildar med östra G. härad ett fögderi och omfattar socknarna Önnestad, Sörby, Gumlösa, Vinslöf, Näflinge, Mellby, Brönnestad, Matteröd, Stoby, Sandby, Vankifva, Ignaberga, Finja ,Hörja, Röke, Åkarp, Vittsjö, Visseltofta, Verum, Farstorp, större delen af Tjörnarp, Torup och Häglinge samt mindre delar af Fagerhult och Norra Rörum. -- 2. Vestra G., kontrakt i Lunds stift, omfattar hela Vestra G. härad med tillägg af Tjörnarps sockendel, som tillhör Frosta härad, och Torups sockendel i N. Åsbo härad, men med afdrag af Häglinge och N. Rörums sockendelar, som tillhöra Frosta kontrakt, Fagerhults sockendel, som tillhör Norra Åsbo kontrakt, och Farstorps socken, som tillhör Östra G. kontrakt. 31,830 innev. (1880). -- 3. Östra G., härad och tingslag i Kristianstads län. Arealen 109,360 har. 27,991 innev. (1880). Häradet utgör med Villands härad en domsaga, med Vestra G. härad ett fögderi och omfattar följande socknar: Hästveda, Osby, Loshult, Broby, Emislöf, Glimåkra, Örkened, Knislinge, Qviinge, Gryt, Färlöf, Strö samt större delen af Hjersås. -- 4. Östra G., kontrakt i Lunds stift, omfattande Östra G. härad jämte Hjersås sockendel af Villands härad och Farstorps socken af Vestra G. härad. 29,981 innev. (1880). Göjemånad. Se Februari och Goe. Göken. Se Gökslägtet. Gök Gökson Gök, pseudonym för författaren D. Åslund. Gökhem, socken i Skaraborgs län, Vilske härad. Arealen 3,427 har. 1,212 innev. (1881). G. med Marka och Sörby utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Vinköls kontrakt. Göksholm, gods beläget i Stora Mellösa socken, Askers härad af Örebro lan, har ett särdeles vackert läge på en udde vid Hjelmarens södra strand. 12 3/4 mtl. Taxeringsvärdet 306,200 kr. (1879). G:s första kände egare var fru Ingeborg Ulfsdotter, dotter till riddaren Ulf Karlsson (en tillbakaseende ulf) och konung Birger Magnussons (1290-1318) fränka. I sitt första gifte, med Nerikes lagman, riddaren Mats Knutsson (klufven sköld; i högra fältet ett lejon, i venstra en bjelke), hade hon en dotter Birgitta Knutsdotter, som 1307, vid arfskiftet efter modern, jämte andra gods fick G. och var gift med riksrådet och riddaren Magnus Bengtsson (klufven sköld, i hvars venstra fält synes 2 balkar), hvilken dog 1336. Snart derefter kom G. till slägten Natt och Dag, äfven kallad Göksholms-slägten. I början af 1400-talet skref sig Bengt Stensson, riksråd och lagman i Nerike, hvilken var af denna slägt, till G. Hans son var den sorgligt ryktbare Måns Bengtsson till G., hvilken 1436 öfverföll och mördade Engelbrekt på den närbelägna Engelbrektsholmen. G. förblef i familjen Natt och Dags ego till 1655, hvarefter det öfvergick till slägterna Bielkenstierna, Fleming, Sparre, Lagerberg, Tersmeden, hvilken sistnämnda sålde G. 1817 till ministern frih. G. M. von Rehausen. Det eges f. n. (1882) af dennes dotter, friherrinnan M. Leijonhufvud. B. S. Gökslägtet, Cuculus, zool., hör till de partåiga foglarna och bildar en särskild familj. Det igenkännes lätt på sin något böjda, tämligen svaga och lilla näbb, sin plattade, i spetsen rundade, icke utsträckbara tunga och sina svaga, föga hoptryckta klor, af hvilka den mellersta är ganska sned. Gökarna vistas i skogar, lundar och parker, lefva enstaka eller parvis, äro lifliga, oroliga och skygga, flyga väl och gå dåligt samt kunna hvarken klättra eller hacka hål i träden. De lefva af insekter och fjärilslarver; sina ägg lägga de i andra insektätande foglars bon, ett i hvarje, och lemna åt dessa foglar besväret att utkläcka och uppföda deras ungar. -- I Sverige finens blott en art, Vanliga göken, C. canorus. Hannen är ofvan blåaktigt askgrå, mörkare på ryggen och skuldrorna; framhalsen är ljust askblå, bröstet, magen och sidorna hvita, med svartgrå tvärband, undergumpen rostgul, vingpennorna svartbruna, med hvita tvärfläckar i inre kanten, stjertpennorna svarta, med hvita spetsar och mer eller