aktiekapital), af hvilka 9/10 egas af tidningens medarbetare. K. W-g. Göteborgs och Bohus län, Sveriges vestligaste län, beläget mellan 57° 34' och 59° 7' n. br. samt 11° 6' och 12° 26' ö. lgd fr. Greenw. (18° 3' 30" v. från Stockholm), innefattar hela landskapet Bohus län samt Göteborgs stad, Askims, Säfvedals och Östra Hisings härad af Vestergotland. Det gränsar i n. till Smålenenes amt i Norge (hvarifrån det delvis skiljes genom Svinesund och Idefjord), i ö. till Dalsland och Vestergötland, i s. till Halland samt i v. till Kattegatt. Ytinnehållet är 5,057 qvkm., hvaraf 538 qvkm. tillhöra Vestergötland. Insjöar upptaga 151,7 qvkm. (vikar och sund af hafvet äro ej inberäknade i arealen), öar, holmar och skär 942 qvkm. De största öarna äro Orust (336,4 qvkm.), Hisingen (195 qvkm.) och Tjörn (134 qvkm.). I n. och s. har länet en längd af 180 km.; bredden af fasta landet öfverstiger ingenstädes 40 km. och är ö. om Saltkällefjorden endast 3,5 km. -- 1880 uppgick länets folkmängd till 261,114 personer (125,713 mankön och 135,401 qvinkön), af hvilka 173,046 voro bosatta på landsbygden och 88,068 i städerna, och utgjorde densamma 5,72 proc. af rikets hela folkmängd. Näst Malmöhus län har G. den största befolkningstätheten i riket (53 pers. på hvarje qvkm. land), och i afseende på den absoluta folkmängden intager det femte platsen bland rikets län. 1870 hade länet 232,389 innev., 1850 187,583 och 1800 116,674, utvisande sedan århundradets början en ökning af nära 124 proc. och under perioden 1871-80 en ökning af 12,36 proc. (i hela riket 9,3 proc.). I judicielt hänseende indelas G. i 5 domsagor (Askims, Hisings och Säfvedals; Inlands; Orusts och Tjörns; Norrvikens samt Sunnervikens) med 14 tingslag (Askims; Vestra och Östra Hisings; Säfvedals; Inlands Nordre; Inlands Fräkne; Inlands Torpe; Inlands Södre; Orusts och Tjörns; Qville; Vette; Tanums; Bullarens; Lane samt Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs) samt med afseende på administrationen i 5 fögderier (Göteborgs, Inlands, Orusts och Tjörns, Sunnervikens samt Norrvikens), med 20 härad och 21 länsmansdistrikt. I ecklesiastikt hänseende hör länet till Göteborgs stift och är fördeladt på 6 kontrakt (Domprosteriets södra, Elfsyssels södra och norra, Vikornas södra och norra samt Orusts och Tjörns kontrakt) samt 36 pastorat och 1 garnisonsförsamling, som omfatta 97 församlingar, af hvilka 8 äro kapellförsamlingar. För försvarsväsendet har länet följande indelningar: till Bohus läns regemente 904 nummer, af hvilka 54 ständigt vakanta och 72 anslagna till spel; till Elfsborgs regemente 10 11/16 rotar samt 2 extra rotar; till Vestgöta regemente ett rusthållsnummer samt för sjöförsvaret 2 kompanier båtsmän, tillsammans 469 nummer, utom 90 i fred vakanta nummer för städerna, för hvilka vakansafgift erlägges, och vid ny ordinarie rotering tillkomna 33 nummer jämte 11 101/288 mtl i spridda rotedelar för landet och 1 rote jämte 33/64 mtl i spridda rotedelar för städerna, för hvilka vakansafgift äfven erlägges. Dessutom hafva posthemmanen inom länet, 15 3/4 mtl, 1870 blifvit roterade å infanteriet och Elfsborgs regemente för 1/2 och å båtsmanshållet för 5 5/12 rotemantal med skyldighet att erlägga vakansafgift från och med 1871. Inom länet ligga fem städer, alla stapelstäder: Göteborg, Uddevalla, Marstrand, Kungelf och Strömstad, samt en köping, Lysekil. Dessutom finnes längs kusten ett stort antal fisklägen, somliga med ett rätt betydligt innevånareantal, t. ex. Fiskebäckskil, Fjällbacka, Grundsund. Göteborg är säte för landshöfdingen. -- I länet finnas 6 provinsial- och 3 distriktsläkare för landsbygden, 2 stads- och 7 distriktsläkare i Göteborg, stadsläkare i de öfriga städerna, 1 karantänsläkare, flere enskilda praktiserande läkare samt 1 länsveterinär. Af länets sjukvårdsinrättningar märkas de i staden Göteborg belägna Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, kurhuset, garnisonssjukhuset, fattigförsörjningens sjukhus, barnbördshuset, sjukhemmet för obotligt sjuka, sjukhuset i Majorna samt hospitalet för sinnessjuka på Hisingen. Inom länet finnas for öfrigt länslasarett och kurhus i Uddevalla samt länslasarett i Strömstad och Kungelf. I Mölndal finnes dessutom ett af enskilde upprättadt och underhållet sjukhus. Utefter kusten ligger en mängd saltsjöbad, bland hvilka de betydligaste äro Strömstad, Grebbestad, Lysekil, Fiskebäckskil, Gustafsberg, Henån, Ljungskile, Stenungsön och Marstrand. -- Länet har 1 hushållningssällskap och 1 landtbruksskola (å Stora Vrem). Till riksdagens Första kammare sänder det 8, deraf Göteborgs stad 2, och till Andra 14 riksdagsmän, deraf halfva antalet från Göteborgs stad. Länets hufvudnäringar hafva af ålder varit åkerbruk och fiske, af hvilka det förra varit beroende af det senare, så att åkerbruket alltid försummats, då fisket gifvit riklig afkastning. På 1000-talet var fisket landets vigtigaste näringsgren och sädesbehofvet hemtades från Vestergötland; i slutet af 1500-talet omtalas Bohus län som ett rikt kornland. Genom ett oftast utomordentligt gifvande sillfiske under de följande årh. samt genom de förödande krigen förföll åkerbruket å nyo, och detta förhållande fortfor i allmänhet till 1808, då sillfisket upphörde och innevånarna tvungos att egna sin omsorg åt jordbruket, hvilket sedan den tiden gjort ofantliga framsteg. Stora sträckor hafva uppodlats, så att sädesafkastningen under vanliga år är större än det egna behofvet. Den odlade jorden, som 1880 var fördelad mellan 14,750 egare, upptog s. å. 92,240 har l. 18,8 proc. af länets hela egovidd (490,513 har) och den naturliga ängsmarken 15,771 har l. 3,2 proc. Med afseende på den odlade jordens förhållande till hela arealen intog G. 1879 det elfte rummet bland rikets län. Antalet mantal är 2,909,589. Hela skördebeloppet af säd, rotfrukter m. m. utgjorde 1880, enligt hushållningssällskapets uppgift, 2,185,000 hl., hvaraf omkr. 26,900 hl. hvete, 178,400 hl. råg, 163,000 hl. korn, 860,000 hl. hafre, 59,000 hl. blandsäd, 63,700 hl. ärter och bönor, 772,000 hl. potates och 55,750 hl. andra rotfrukter. Foderskörden, som det året var liten, anslogs till omkr. 63 mill. kg. Enär