foderodling bedrifves alltför litet, är boskapsskötseln ännu långt ifrån hvad den borde vara. Mejerihandteringen är obetydlig (1875 funnos endast 4 mejerier), emedan länet har få större gods, men af kreatur och andra ladugårdsalster finnes icke obetydligt till afsalu. Vid slutet af 1880 funnos 22,418 hästar, 72,184 nötkreatur, 37,502 får, 14 getter och 12,017 svin. Skogen (mest gran och furu), fordom betydlig (jfr Bohus län), upptog 1880 75,818 har l. 15,4 proc. af hela arealen; endast Hallands och Malmöhus län uppvisa lägre procenttal. Om skogsskötseln har hushållningssällskapet inlagt stora förtjenster genom att för skogsodling inköpa betydliga jordvidder. 1880 odlades genom dess försorg 845 har skog, hvartill åtgingo omkr. 1,8 mill. plantor och 1,700 kg. skogsfrö. Enligt samma sällskaps uppgift finnes skogstillgång till husbehof i 7 härad, delvis till husbehof i 6 och brist i 7 härad. Länets näst åkerbruket vigtigaste näringsgren är hafsfisket. Enligt presterskapets uppgifter hade 2,460 hushåll 1875 sin hufvudsakliga utkomst af fisket, och det var en vigtig binäring för 2,295 hushåll. Hafsfisket är af flere slag: storfiske, vinterfiske, sillfiske, makrillfiske samt hummer- och ostronfångst. Storfisket bedrefs 1875 af 179 båtar, med en besättning af 1,509 man, och fångstens värde uppskattades till omkr. 850,000 kr. Sillfisket, som fordom var det utan all jämförelse vigtigaste, var sedan 1808 obetydligt ända till 1877, då sillen åter infann sig, och har sedan dess gifvit goda resultat, ehuru anstalterna för fiskens nedsaltande och tillgodogörande varit otillräckliga. Exakt uppgift om den fångade qvantiteten saknas. Enligt från jernvägsstationerna i Göteborg och Uddevalla samt tullkamrarna i Göteborg, Strömstad och Lysekil lemnade uppgifter fördes från d. 1 Nov. 1881 t. o. m. Februari 1882 på jernvägar 141,930 hl. sill inåt landet och exporterades från nämnda hamnar under samma tid 51,490 hl. Skarpsill nyttjas till beredning af kryddsill och ansjovis, hvilken exporteras i ej ringa mängd. De vid länets hafsfiske 1880 begagnade farkoster och redskap upptogos till ett värde af 2,282,039 kr. -- Jernhandteringen är obetydlig och sysselsatte 1880 endast 465 personer. Tillverkningen af gjutgods s. å. var (vid Göteborgs mek. verkstad och vid Jonsered) 620,000 kg. samt af jern- och stålmanufaktur (vid 4 verk) 257,000 kg. Deremot är den öfriga fabriksindustrien af mycken vigt och hufvudsakligen koncentrerad i och omkring Göteborg. 1880 funnos 170 i gång varande fabriker, af hvilka 72 i staden Göteborg och 72 på landsbygden, och vid dem voro anställda 8,966 arbetare (4,256 i Göteborg och 4,163 på landet). Med afseende på tillverkningsvärdet, 28,952,860 kr., intog detta län första platsen i riket (det utgjorde nämligen 18,95 proc. af samtliga fabrikers i riket), och äfven landtfabrikernas tillverkningsvärde är högre än i något annat län. Handtverkerinäring idkades s. å. af 831 personer, med 2,285 biträden, deraf resp. 128 och 154 på landsbygden. Fabrikanternas och handtverkarnas sammanlagda bevillningsbelopp utgjorde 32,201 kr. (deraf 2,670 kr. kommo på landet) -- en summa, som öfverstegs endast af dem för Stockholms stad och Malmöhus län. För vissa trakter af länet är husslöjden af ganska stor vigt. Så förekommer inom Säfvedals härad tillverkning af åror, transportkärl och tuktad gatsten, i Askims härad pråmbyggeri och vagnmakeri, uti Inland korgmakeri och halmflätning, i Sörbygden tillverkning af simplare möbler, spinnrockar och laggkärl m. m., och i skärgården är skepps- och båtbyggeri en vanlig näringsgren. -- Bränvinstillverkningen lemnade 1878-79 vid länets 3 brännerier nära 9,000 hl. bränvin i utbyte mot 1,701,459 kg. spanmål och 9,604 hl. rotfrukter. Bränvinsförsäljningsafgifterna uppgingo under samma tid till 803,680 kr., en siffra, som öfverträffades endast af Stockholms stad. Handel drefs 1880 af 1,787 personer, med 2,022 biträden; af de förra voro 446 och af de senare 206 bosatta på landet och i köpingen Lysekil. För sin rörelse erlade de handlande s. å. 78,270 kr. i bevillning. Inrikes sjöfart bedrefs s. å. med 299 segelfartyg om tillsammans 14,696 tons drägtighet och med 28 ångfartyg om 2,310 tons, af hvilka 252 segelfartyg om 11,438 tons och 1 ångfartyg om 102 tons tillhörde landet. Under 1880 användes till utrikes sjöfart 507 segelfartyg med 111,848 tons drägtighet och 74 ångfartyg med 23,253 tons, af hvilka 290 segelfartyg med 36,968 tons och 1 ångfartyg med 459 tons drägtighet tillhörde landsbygden. -- G. är bland rikets alla län betungadt af det största antalet understödstagare, omkring 6 proc. af befolkningen. Kostnaden för dessas underhåll steg 1878 till 693,883 kr., med en medelkostnad af 30 kr. å landet och 62 kr. i städerna för hvarje understödstagare. Kommunernas samtliga inkomster uppgingo 1878 till 4,224,017 kr. och utgifterna till 4,200,102 kr. Vid årets slut beräknades deras tillgångar till 13,629,995 kr. och skulderna til 13,716,054 kr. Landstingets tillgångar utgjorde 211,108 kr., skulderna 195 kr., inkomsterna 130,334 kr. och utgifterna 90,880 kr. -- Om länets historia se Bohus län. Göteborgs-posten, daglig morgontidning, som utgifves i Göteborg. Den uppsattes 1859 af boktryckaren D. F. Bonnier med kandidaten K. Lidberg som ansvarig utgifvare och redaktör. Den utkom först endast två gånger i veckan, men började redan 1860 att, med förstärkt redaktionspersonal, dagligen utgifvas. 1873 öfvergick tidningen till ett aktiebolag och har sedan denna tid haft dr Fr. Åkerblom till ansvarig utgifvare och hufvudredaktör. Prenumerationspriset för år är 17 kr. (1860 var det 12 kr.), Upplagans storlek, som 1859 var 900 å 1,000 ex., beräknas nu till 5,000 ex. Tidningens från början praktiska uppställning med särskilda, i ögonen fallande rubriker i notisafdelningen, minneslista, veckokrönika m. m. har vunnit efterföljd inom en stor del af den öfriga svenska pressen. Tidningen intog redan från början i de då på dagordningen stående norska och dansk-tyska frågorna en afgjordt unionel och skandinavisk hållning samt sökte att genom snabbt meddelande af in- och utländska nyheter samt goda korrespondenter (bl. a. Orvar Odd) göra sig bemärkt hvilket äfven snart nog lyckades. I den inre