Hall [hål], Basil, baronet, engelsk sjöofficer och skriftställare, född i Edinburgh 1788, ingick 1802 i marinen och passerade de underordnade graderna under expeditioner till Medelhafvet, Amerika och Ostindien. 1816 åtföljde han, såsom chef på ett mindre fartyg, en beskickning till Kina och besökte äfven Liukiu-öarna, öfver hvilka han lemnade en utförlig skildring i Account of a voyage to the western coast of Corea and the great Loochoo island (1818). Bland hans öfriga reseskildringar märkas, Extracts from a journal written on the coasts of Chili, Peru, and Mexico 1820--22 (1824), Travels in North-America (1829) samt Fragments of voyages and travels (1840) m. fl. Dessutom var han en flitig medarbetare i "United service magazine". I tjensten avancerade H. till postkapten af 1:sta klassen (närmast motsvarande kommendör i svenska flottan). Död som vansinnig 1844. L. H. Hall [hål], Marshall, engelsk fysiolog, född 1790, studerade medicin i Edinburgh, blef der medicine doktor 1812 och utnämndes s. å. till läkare vid hospitalet derstädes. 1814 tog han afsked från denna tjenst och begaf sig på en längre resa till Europas fastland. 1817 bosatte han sig såsom praktiserande läkare i Nottingham och utgaf s. å. sitt första arbete: On diagnosis (2:dra uppl. 1822) samt flyttade 1826 till London. Död 1857. Såväl inom den egentliga medicinen som inom fysiologien var H:s verksamhet af storartad betydelse. Han var den förste, som framhöll den elektriska undersökningens vigt för förlamningars diagnos och prognos. Hans Observations on various diseases peculiar to women (1827) innehålla vigtiga anmärkningar; hans Principles of the theory and practice of medicine (1837) vann småningom allmänt erkännande; hans metod att återkalla drunknade till lifvet har frälst otaliga menniskor. Vigtigare än alla dessa arbeten äro dock hans undersökningar öfver ryggmärgens fysiologi och reflexverksamheten, hvilken han först noggrannare undersökte. Med rätta betecknas de af Flourens såsom epokgörande. De finnas nedlagda i tvänne afhandlingar: The reflex function of the medulla oblongata and the medulla spinalis (i "Philosophical transactions", 1833) och On the true spinal marrow and the excitomotor system of nerves (1837). En 1853--54 företagen resa i Amerika beskref H. i ett intressant arbete, The twofold slavery of the United states (1855). Efter hans död utgaf hans enka Memoirs of Marshall Hall (1861). R. T-dt. Hall [hål], Samuel Carter, engelsk skriftställare, f. 1801, egnade sig förnämligast åt konsthistorien, på hvilket område han dels upprättade (1839) och redigerade "Art Journal", dels utgaf en serie sjelfständiga verk: Gems of european art, the best pictures of the best schools (1846--47), The baronial halls and picturesque edifices of England (1848), The vernon gallery (1854), Selected pictures from the galleries of Great Britain (1862) m. fl. -- H:s hustru, Anna Maria H., född Fielding, f. 1805 i irländska grefskapet Wexford, vann redan 1829 ett namn bland författarna för dagen genom sina Sketches of irish characters. Derpå följde Chronicles of a school-room (1831), Tales of women's trials (1835), Uncle Horace (1837) samt Lights and shadows of irish life (1838), hvilket anses såsom hennes bästa verk. m. fl. Ytterligare finnas af henne en stor mängd belletristiska och antiqvariska arbeten, reseskildringar och berättelser för ungdom, en del författad med mannen såsom medarbetare. Från 1852 ledde hon redaktionen af "Sharpe's Londonmagazine" och från 1860 af "St. James' magazine". Död 1880. Makarna H:s literära alstring uppgår sammanräknadt till omkr. 340 band. Hall [hål], James, nord-amerikansk geolog och paleontolog. f. 1811 i Massachusetts, erhöll 1837 anställning vid staten New Yorks geologiska byrå och utgaf 1843 en utförlig berättelse om sina undersökningar i statens vestra del. Särskildt riktade han sin uppmärksamhet åt de paleozoiska formationerna och utgaf Palaeontology of New York (1847--67). 1855 utnämndes han till geolog i staten Jowa och publicerade Geological reports of Jowa (1858--60). Äfven öfver graptoliterna i Canada har han offentliggjort en monografi (1865). Hall, Karl Kristian, dansk statsman, föddes i Köpenhamn d. 25 Febr. 1812, blef student 1829, juridisk kandidat 1833 och licentiat 1840 samt utnämndes till auditör vid armén 1837 och till docent i romersk rätt 1847. I sistnämnda ämne utgaf han 1851 en god lärobok, fick s. å. titel af professor och förordnades till generalauditör. H. tog icke, såsom flere af hans samtida, del i det politiska lifvet före 1848, men blef sistnämnda år kungavald medlem af östiftens sista ständerförsamling och utsågs på hösten till ledamot af den grundlagstiftande riksförsamlingen, af Frederiksbergs valkrets, hvilken han sedermera oafbrutet representerade i folketinget, till dess sjukdom (1881) tvang honom att draga sig tillbaka. I riksförsamlingen blef H. medlem af grundlagsutskottet och var dettas ordförande för de partier af grundlagen, som bestämma medborgarnas allmänna rättigheter och gifva löften om framtida reformer. Men redan då förutsåg han, att författningsverket ingalunda var dermed afslutadt. I folketinget var H. det nationalliberala partiets egentlige ledare, hvarjämte han organiserade den s. k. "femtejuniföreningen" (1851) för att motarbeta bondevännerna. 1851 utsågs han till en af "notablerna" (tjugoen "utvalde" män, hvilka kallades att sammanträda i Flensborg för att diskutera ett utkast till helstatsförfattning) och fick redan då anbud att inträda i ministèren. H. vågade icke genast göra kraftiga anfall mot ministèren Bluhmes helstatsplan af d. 28 Jan. 1852, men bekämpade dess förslag om tullgränsens flyttning och om arfföljdslagen, ehuru han slutligen gaf efter. Äfven tog han liflig del i motståndet mot ministèren Örsteds reaktion och blef med anledning deraf i April 1854 afskedad från generalauditörsbefattningen. I Oktober s. å. framställde han i folketinget förslag om afgifvande af en adress till konungen och var ordförande vid dess öfverlemnande. Under förhandlingarna uttalade han den åsigt, som sedermera blef hans regeringsprogram: "är den konstitutionella