säkerhetsutskott, som skulle sörja för parlamentets och rikets försvar, och uppsatte ett regemente från sin hembygd, Buckinghamshire. I en sammanstötning med prins Ruperts öfverlägsna styrka vid Chalgrove Field sårades H. d. 18 Juni 1643 och dog till följd af såret d. 24 i samma månad. A. B. B. Hampolja, kem. tekn., en fet olja, som framställes ur hampfrön genom deras utpressning eller extraktion med lämpliga lösningsmedel (eter, kolsvafla). Nyss beredd, är hon gulgrön, men antager med tiden mera rent gul färg. Hampolja är löslig i alkohol, har en egentlig vigt = 0,925 och stelnar vid -27,5° C. Hon kan begagnas till födoämne, men har sin hufvudsakliga användning dels vid målning, emedan hon torkar lätt och fort, dels såsom råmaterial vid fabrikation af såpa. Hampolja förfalskas ofta med linolja. I indisk hampa förekommer äfven i ringa mängd en flyktig olja, som kan erhållas genom destillation af växtens delar med vatten. Denna olja är färglös, kokar vid omkr. +240° C. och har kraftig narkotisk verkan. Hon utgör en vigtig beståndsdel af det bekanta rusmedlet hasjisch (se d. o.). S. J--n. Hampshire [hämsjir], Hants l. Southampton, grefskap i södra England, mellan grefskapen Dorset, Wilts, Berks, Surrey och Sussex samt Engelska kanalen. Arealen 4,177 qvkm., hvaraf ön Wight, som tillhör grefskapet, utgör 378 qvkm. 593,487 innev. (1881). Kusten är till större delen låg, inskuren af Chichester, Langston och Portsmouth harbour samt Southampton water. Grefskapets inre företer en vacker omvexling af kullar och fruktbara dalar. Tvänne kedjor af låga kalkberg, North och South Downs, genomstryka H. i nordvestlig riktning. En stor del af landet upptages af hedar samt ek- och bokskogar (8 proc.), af hvilka de största äro New Forest i s. v. och Forest of Bere i s. ö. 27 proc. af arealen är åker och 43 proc. äng. Hufvudstad: Winchester. Hampstead [hämstedd], nordlig förstad till London, i en skogig, högland trakt, Hampstead heath [hiz], hvilken mycket besökes af lustresande londonbor. Omkr. 35,000 innev, i kommunen. Hampton [hamtön]. 1. By i engelska grefskapet Middlesex, vid norra stranden af Themsen, 19 km. v. s. v. från Hyde park i London. Nära byn ligger Hampton court palace [kårt päläss], ett praktfullt slott i Tudorstil. Det byggdes af kardinal Wolsey, som skänkte det 1526 till Henrik VIII. Denne utvidgade det, och H. var sedermera kungligt residens ända till Georg II:s tid (1727--60). Slottet, hvaraf en del nu är upplåten såsom bostad åt s. k. pauvres honteux, innehåller en rik tafvelsamling. -- 2. Stad i nord-amerikanska staten Virginia, grefskapet Elizabeth, vid James-flodens mynning i Chesapeak-viken. Omkr. 3,000 innev. -- Midt emot H. ligger Hampton-Roads [råds], en bred bukt, der d. 9 Mars 1862 utkämpades den för sjökrigs väsendets utbildning betydelsefulla striden mellan sydstatspansarfartyget "Merrimac" och Nordstaternas tornfartyg, den af svensken J. Ericsson konstruerade "Monitor". Dagen förut hade "Merrimac" besegrat ett rammfartyg och två fregatter, tillhöriga nordstaterna, men blef sjelf d. 9 Mars drifven på flykten af "Monitor". Efter denna strid var tornfartygens, monitorernas, stridsduglighet obestridd. Hampton court. Se Hampton 1. Hampton-Roads. Se Hampton 2. Hamra. 1. Socken i Gotlands läns södra härad, Hoburgs ting. Arealen 1,556 har. 356 innev. (1880). Annex till Öja. Visby stifts södra kontrakt. 2. Kapell, förenadt med Los socken, i Helsingland, Gefleborgs län, Ljusdals tingslag. Arealen 96,272 har. Hamre kallas de terrasser, i hvilka Färöarnas klippor höja sig ur hafvet. E. Ebg. Hamrånge, socken i Gefleborgs län, Gestriklands östra tingslag. Arealen 38,644 har. 3,256 innev. (1880). H. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Gestriklands kontrakt. -- Inom socknen ligga de s. k. Hamrånge-verken, hvilka fordom utgjordes af Axmars, Viksjö och Vifors bruk och med sina många underlydande hemman och lägenheter upptaga stora delar af H. och Ockelbo samt Skogs socken i Helsingland. Numera är Hamrånge-verken en mindre egentlig benämning, emedan bruksrörelsen vid Viksjö och Vifors är nedlagd och i stället koncentrerad vid Axmar (se d. o.). Hamsa ibn Ali ibn Ahmed. Se Druser. Hamsfort, Cornelius, dansk läkare, född holländare, var lifmedikus hos Kristian III, blef medicine doktor 1544 -- den förste, som kreerades vid Köpenhamns universitet -- och var från 1559 apotekare i Odense. Död 1580. -- Hans son Cornelius H. d. y., likaledes apotekare i Odense, död 1627, inlade icke ringa förtjenst om Danmarks medeltidshistoria genom att samla och afskrifva krönikor och aktstycken, C. R. Hamsterslägtet, Cricetus, zool., räknas till mössdjurens ordning bland gnagarna. Dithörande djur hafva grof, tjock kropp, korta ben, mycket kort, tunnhårig svans, ovanligt stora framtänder, 3 kindtänder i hvardera käkhalfvan och stora kindpåsar. Åkerfält i det tempererade Europas och Asiens fruktbara trakter utgöra dessa djurs uppehållsorter. Der gräfva de sig djupa hålor med flere kamrar, hvari de om hösten samla sina förråd. -- Europeiska hamstern, Cricetus frumentarius, blir 25 cm. lång och har en svans af ungefär 5 cm. längd. Färgen är ofvan brungul, skiftande i grått, på undre delarna, benen samt en strimma öfver pannan svart och på fötterna hvit. Arten är utbredd från Rhen till Ob och förekommer på fast, torr och fruktbar mark. Hans bo förlagges intill 2 m. under jorden, har ett lodrätt ingångsrör och ett sluttande utgångsrör samt står genom andra gångar i förbindelse med förrådskamrarna, hvaraf unga djur anlägga blott en, men gamla 3--5. Honans näste har flere ingångar. Man igenkänner lätt hamsterns boning på de mullhögar, som ligga utanför ingången och vanligen äro beströdda med agnar o. d. Sommarbostaden ligger blott 30--60 cm. djupt. Hamstern har en krypande gång, men