han innehaft åtskilliga kommandon. Vid 1868 års presidentval var H. ämnad att blifva det demokratiska partiets kandidat, men måste träda tillbaka, då Horatio Seymour återtog sin vägran att täfla om president-platsen. Hand (Lat. manus), anat., öfre lemmens platta, ytterst i fem fingrar delade perifera ände. Denna skifva är tjockast mot underarmens gräns, tunnast utåt; hennes ena yta, ryggen (dorsum), är något kullrig; den andra, flätan (vola), har en urgröpning, hvilken genom lämplig ställning af delarna kan fördjupas till en slef ("Diogenes' pokal"). Från denna grop leder upp mot underarmen en ränna, hvilken bildas genom framträdande under huden af de små särskilda muskler, som röra tumme och lillfinger. Handens smala öfvergång till underarmen, handlofven, innehåller 2 tvärställda rader knöliga småben, 4 i hvarje rad, fast, men något rörligt förenade med hvarandra. Genom handleden förenas handen med underarmen, rörlig i två korsande riktningar: dorsalt och volart, samt åt kanterna, minst åt tumkanten. Utom de nämnda benen innehåller handen 19 andra, således tillsammans 27, hvilka röras af 40 muskler. Handens rörlighet är således mycket stor, och genom sin plats på änden af den långa och äfven ganska rörliga lemmen, kan handen såväl långt aflägsnas från kroppen, som äfven nå och undersöka hvarje punkt af kroppsytan, ehuru mera ofullständigt vissa delar af ryggen. Genom det stora omfånget för handens anbringande, den kraft och precision, hvarmed dess och armens talrika muskler kunna arbeta, finessen i fingrarnas rörelser, möjligheten att ställa tummen mot hvilken som hälst af de andra fingrarna samt den skarpa känselförmågan i handens hud, synnerligen å volarsidan af fingerspetsarna, är det, som detta utomordentligt fullkomliga instrument, handen, "gör den svaga menniskan till verldsherskare, i det han utför tankarna" (Hyrtl). G. v. D. Handarbetets vänner, en i Stockholm på våren 1874 stiftad förening med ändamål att uppmuntra samt i konstnärlig och fosterländsk ande utveckla den qvinliga hemslöjden. I detta syfte dels underhåller föreningen i hufvudstaden en anstalt för utförande af modellarbeten och mönster samt försök till nya arbetsmetoder, vid hvilken anstalt äfven undervisning meddelas i väfnad, konstsöm, knyppling m. m., dels uppsöker den och inköper genom ombud i landsorten värdefulla alster af svenska allmogeqvinnors konstflit till användning såsom modellarbeten eller till afsättning, dels sprider den, i mån af tillgångar och genom lottning, bland sina ledamöter sådana konstnärliga alster af hemslöjd, som på ofvan angifna sätt utförts eller inköpts eller ock blifvit skänkta till föreningen. Det är en mängd olika slags arbeten och mönstermotiv, sedan uråldriga tider använda till nationaldrägterna, till täcken, vägg-, bänk- och stolkläden, till utsmyckning af linneplaggen o. s. v., som Handarbetets vänner lyckats återkalla till nytt lif och under konstnärlig ledning använda till moderna ändamål. Genom denna renaissance af den fornåldriga husslöjden är man på väg att skapa en ny textil konstindustri, hvilken redan brutit sig väg till de bildade stånden och väckt stor uppmärksamhet bland konstkännare och främlingar. Föreningen hade, enligt årsberättelsen 1880, omkr. 1,130 ledamöter samt uppbar 1,200 kr. i statsanslag och 1,950 kr. af åtskilliga hushållningssällskap. Beloppet af försålda varor uppgick till 30,765 kr. samt af arbetslöner och aflöningar till omkr. 14,700. Handbokning, bergsv., malmens sönderslagning med handhammare till en viss groflek. Förr begagnades handbokning vid masugnarna, men utbyttes efter hand mot mekaniska hjelpmedel, såsom vattenbokare, krossverk, stentuggare, så att nu för tiden förekommer handbokning endast undantagsvis inom jernhandteringen. Vid framställandet af de ädlare metallerna deremot begagnas fortfarande handbokning, men då alltid i förening med sortering af malmen. Äfven vid dessa malmer söker man emellertid numera genom anläggning af vaskverk såvidt möjligt undvika den dyrbara handbokningen. C. A. D. Handbolaget, kallas den del af Tvärreds socken, som tillhör Ås härad af Elfsborgs län. Handbörd. 1. Härad och tingslag i Kalmar län, Aspelands och Handbörds fögderi och domsaga. Arealen 125,227 har. 17,391 innev. (1880). Häradet omfattar socknarna Högsby, Långemåla, Fliseryd, Fagerhult och Kråksmåla. -- 2. Kontrakt i Kalmar stift omfattar pastoraten Högsby med Långemåla, Fagerhult, Kråksmåla samt Fliseryd. Handel, polit. ekon., i vidsträckt bemärkelse byte och försäljning i allmänhet, i en mer inskränkt betydelse det yrke eller den verksamhet, som består i att köpa varor för att åter sälja dem. I den senare betydelsen nyttjas ordet vanligen och med rätta inom nationalekonomien. Arbetsfördelning (se Arbete) och byte kunna alltså existera utan att handel i egentlig mening bedrifves, om nämligen konsumenten direkt hos producenten köper sina förnödenheter. Handel i egentlig mening uppkommer derigenom att mellan producenten och konsumenten uppträder en mellanhand, som köper af den förre och säljer till den senare. Handelns uppkomst såsom sjelfständigt yrke innebär alltså å ena sidan den ytterligare utveckling af arbetsfördelningen, och härigenom förklaras dess fördelaktiga verkningar i nationalekonomiskt afseende (se Arbete). Å andra sidan framkalla handeln och dess utveckling i sin ordning en ytterligare utsträckning af arbetsfördelningen, i det den möjliggör samfärdsel och varuutbyte ej blott mellan ett och samma lands olika delar utan äfven mellan olika land och verldsdelar. Derigenom förekommas till större delen ej blott de skadliga verkningarna af öfverflöd och brist, i det köpmannen köper i de land, som hafva öfverflöd på en viss vara, och säljer den i de land, som lida brist på densamma, utan det ena landets innevånare sättas i tillfälle att njuta af för det andra egendomliga produkter. -- Ehuru sålunda handeln fyller en i nationalekonomiskt afseende vigtig uppgift, är dock ej denna synpunkt enligt regeln bestämmande for köpmannens verksamhet, utan denne ser vanligen