Handelspartering ("handelsfördelning"), kamer., ett fordom brukligt särskiljande af minuthandeln i grupper, af hvilka köpmannen fick välja en, inom hvilken hans rörelse skulle vara begränsad. Redan i Upsala stadga om köphandeln af d. 25 Febr. 1546 föreskrefs bl. a., att icke hvar och en "efter sitt eget goda tycke" fick drifva handel med allahanda varor, utan med ett visst slags varor. Så t. ex. kunde ej en köpman på en och samma gång handla med kläde och med salt, humle, fisk e. d. I Upsala stad tillämpades parteringen, åtminstone delvis, men i de öfriga städerna synes denna anordning aldrig vunnit tillämpning. Enligt förordning för Stockholm skulle "köphandeln" der särskiljas i 15 strängt begränsade gillen l. "handelssocieteter", med hvar sin ålderman och sina "bisittare", liksom hos handtverksskråna. Emellertid voro dessa stadganden icke utan inflytande på senare handelsförordningar för hufvudstaden. Kbg. Handelsregister, jur., ett, enligt tyska handelslagboken, vid domstolarna fördt offentligt register, afsedt för införandet af köpmännens firmor, inrättade bolag, meddelad prokura och vissa andra rättsförhållanden, i fråga om hvilka lagstiftningen föreskrifvit deras intagande i registret. Med handelsregistret åsyftas, att deri intagna rättsförhållanden skola erhålla den publicitet, som handelsförhållandenas natur fordrar, så att en hvar, som sådant önskar, skall kunna om dem erhålla kännedom. I handelslagboken gifves ock i sådant ändamål föreskrift att en hvar är berättigad att taga kännedom om registret samt att mot lösen erhålla afskrift af deri skedda inskrifningar. -- I Danmark är, genom lagen d. 23 Jan. 1862, stadgadt, att register öfver firmor, bolag och prokura skall föras i städerna af magistraten och på landet af politimästaren. Likaledes är i Norge, genom lagen om firmaregister d. 3 Juni 1874, föreskrifvet: att köpman, hvilken som firma begagnar antingen ett annat namn än sitt eget eller sitt eget namn med ett tillägg, som antyder ett intressentskap, och solidariskt bolag, som begagnar annan firma än samtliga delegarnas namn, samt bolag utan personligt ansvar skola göra anmälan hos magistraten eller på landet hos fogden, hvilken myndighet införer anmälan i ett "firmaregister". I Sverige finnes ännu icke något särskildt handelsregister infördt. I de fall, der enligt svensk lagstiftning skyldighet att anmäla firma eger rum, nämligen dels enligt 1798 års förordn. i fråga om bolag, som bestå af flere eller andra i lifvet varande personer än de, hvilka i bolagets firma tydligen äro namngifna, dels enligt 1848 års förordning i fråga om aktiebolag, ersättes handelsregistret af inteckningsprotokollet vid häradsrätten och af allmänna protokollet hos magistraten. En komité är för närvarande (1882) tillsatt med uppgift att söka åstadkomma likartad lagstiftning i Sverige, Norge och Danmark angående handelsregister, firma och prokura. L. A. Handelsrätt, jur., är i vidsträckt mening sammanfattningen af alla de rättsregler, som afse handeln eller varubytet, men vanligen inbegripas under detta namn endast de privaträttsliga reglerna af denna art. Handelsrätten utgör således en del af förmögenhetsrätten. Från början framträdde ofvannämnda regler såsom en för vissa personer gällande rätt; handelsrätten utbildades under medeltiden såsom en köpmansståndets rätt. Småningom har den erhållit en mer objektiv karakter, med uppgift att gifva regler för den större varuomsättningen och för de förhållanden, som af denna betingas. Den är icke längre en rätt för köpmän, ehuru det visserligen för en uppgörelses handelsrättsliga karakter kan vara väsentligt, att den afslutas med en köpman. På detta område äro den största möjliga enkelhet och bestämdhet nödvändiga till befordrande af lätthet och säkerhet i omsättningen, och en särskild lagstiftning är derför der behöflig, äfven om endast vissa jämkningar i den allmänna rättens regler skulle tarfvas. Till handelsrätten höra således reglerna om vissa slag af köp och leveransaftal, transport-, förlags-, försäkrings- och kommissionsaftal, om bolag och firmor m. m. äfvensom vexelrätten och sjörätten. I åtskilliga land hafva hithörande stadganden sammanförts i en särskild handelslagbok, såsom Frankrikes Code de commerce och Tysklands Allgemeines deutsches handelsgesetzbuch. I Sverige, Norge och Danmark saknas en sådan allmän handelslagstiftning; endast vexelrätt och sjörätt äro ordnade genom särskilda författningar, men i öfrigt är äfven på den egentliga handelns område den allmänna lagen tillämplig. Genom skrifvelse af d. 9 Maj 1876 har riksdagen hos K. M:t anhållit, att en fullständig handelslag för Sverige måtte utarbetas. I. Afz. Handelsskolor l. handelsinstitut, läroverk, som hafva till uppgift att meddela undervisning rörande handeln och hvad dermed sammanhänger. De vanliga läroämnena äro språk, matematik, räkning, handelskorrespondens, bokföring, handelsrätt, nationalekonomi, varukännedom och skönskrifning. De första handelsskolorna upprättades af Pombal i Portugal 1753 och af J. G. Büsch i Hamburg 1767. Numera finnas sådana läroverk i alla europeiska land äfvensom i Nord-Amerika. I åtskilliga svenska städer finnas handelsskolor upprättade och skötta af enskilda personer. De största handelsläroverken i Sverige äro Frans Schartaus praktiska handelsinstitut, upprättadt och underhållet af Grosshandelssocieteten i Stockholm, samt Göteborgs handelsinstitut. I utlandet kallas efter större måttstock inrättade handelsläroverk ofta handelsakademier. Handelssocietet. Se Handelspartering. Handelsväxter, tekn., benämnas med ett gemensamt namn i allmänhet sådana växter, hvilkas produkter äro föremål för handelsverksamhet. Vanligen inbegripas dock icke sädesslagen under denna benämning, utan med handelsväxter förstås t. ex. sådana växter, som lemna droger, njutningsmedel, färgmedel, väfnadsämnen, garfämnen o. s. v., eller sådana, hvilka användas i medicinen, till njutning eller i industrien. Många bland dem spela en ofantligt stor rol, såsom kinaträden, vallmoörten (opium), kaffe, te, tobak, hampa, lin och bomull. O. T. S.