hampväxten, Cannabis indica, hvilken icke är botaniskt skiljbar från den i Europa odlade C. sativa L., lemnar materialet till orientens såsom njutningsmedel så högt värderade hasjisch. Den europeiska hampan saknar nästan alldeles de narkotiska egenskaper, som utmärka den indiska formen. Af den indiska hampan finnas flere handelsformer med hinduiska namn såsom guaza, gunjah (ganjah l. gandsja) och bang (snbji, sidhi), af hvilka särskildt den förstnämnda af araberna kallas hasjisch och är upptagen i Sv. farmakopén till beredande af det narkotiska Extractum Cannabis indicae. De torkade, något sammanpressade, hartsrika, blommande smågrenarna af hampans honstånd utgöra guaza, och deraf beredas olika slag af hasjisch. Vanligen beredes hasjisch på det sätt att guaza kokas i vatten och en tillblandad mindre mängd färskt, osaltadt smör, hvilket upplöser hartset å drogen och utdrager dess halt af flyktig olja, hvilka båda beståndsdelar anses vara de verksamma ämnena i hasjisch. Afkoket silas sedan genom en grof duk och afdunstas tills det får tjock syrups stadga. Sålunda beredt extrakt har en gröngulaktig färg och en obehaglig lukt, hvarför man, i afsigt att förbättra denna, tillsätter rosen- eller jasminolja. Af sådant extrakt intages 3 till 4 gr., vanligen i en liten kopp svart kaffe, då man vill förskaffa sig ett behagligt sinnesrus. Af detsamma beredes genom tillsättande af socker, mandel, pistaciekärnor o. d. ett slags konfekt, i Kairo benämnd daouamesk, hvaraf fordras större dos för att framkalla de för hasjisch egendomliga verkningarna. Många andra beredningar eller uppblandningar af hasjisch, med t. ex. fikon, dadlar, honung, peppar, ambra, mysk, förekomma under olika namn i orientens basarer. De säljas ofta endast i smyg, emedan hasjisch-njutningen i de flesta land icke är tillåten. I sanning underbara äro i många fall verkningarna af hasjisch, men de yttra sig ofta olika hos olika individer och till följd af olika doser. Efter förtärandet af hasjisch inställer sig alltid tyngd i hufvudet, stundom äfven värk, förnimmelse af stegrad värme och svindel samt öronsusning. Pupillerna blifva alltid utvidgade, och långsynthet är dermed förbunden. För många synas under hasjisch-rus alla föremål få en ofantlig utsträckning, som aldrig tager något slut, och målade bilder synas stereoskopiska eller tyckas antaga ett förkroppsligadt tillstånd och derjämte rörlighet, så att de framstå fritt och lefvande från taflans duk. Sinnenas skärpa förslöas hos somliga, men stegras hos andra. Vanligen inträder en höjning af kraften hos alla själsförmögenheter och derjämte merendels en mycket glad stämning, betydlig skrattlust och ofta obetvingliga utbrott af skallande skratt, ofta utan bestämd orsak, men ibland föranledda genom synen af bisarra bilder och karrikaturer. Benägenhet för sömn inställer sig hos alla, men under olika perioder af ruset. Medvetandet är fullkomligt ostördt. Vid insomnandet framträda gyckelbilder för ögonen; ofta märkes ett angenämt färgspel. Marken kännes försvinna under fötterna, man erfar en icke obehaglig känsla af omsvängning i luften och man genomflyger vida himmelsrymder. Hos åtskilliga iakttages dock en stor tröghet i rörelserna, osäker gång och darrning i händerna; hvaremot hos många visar sig en häftig benägenhet att larma, rasa och förstöra, allt under ostördt medvetande. Hos somliga, som pröfvat hasjisch, har detta medel visat sig kunna förundransvärdt ändra föreställningarna om tid och rum. De hafva tyckt sig genomlefva årtusenden, aldrig nått något slut på en föreliggande väg och sett det mål de velat uppnå ständigt vika tillbaka. -- Under natten efter ruset inträder en djup sömn, hos några utan, hos andra med drömmar af vexlande beskaffenhet. Hos alla framkallar hasjisch efteråt en betydlig stegring af matlusten; och inga eller högst obetydliga efterverkningar uppträda. Hasjisch förorsakar icke förstoppning. I Ostindien har man funnit, att hasjisch kan framkalla s. k. katalepsi, under hvilket tillstånd lederna låta böja sig, nästan som vore de af vax, och lemmarna bibehålla oförändradt, i trots af tyngdlagen, den ställning man gifver dem. Af denna anledning lärer hasjisch begagnas af Indiens såsom helige ansedda botgörare, fakirerna; hampan kallas der äfven "fakirernas ört". En förfärlig rol spelade hasjisch under korstågens tid (jfr Assasiner). -- För beredande af hasjisch, som äfven begagnas blandad med tobak till rökning, odlas den indiska hampan icke blott i sitt hemland (Persien, Ostindien), utan äfven i hela inre Afrika, och man uppgifver vanligen, att 300 mill. menniskor skola begagna hasjisch såsom njutningsmedel, en med säkerhet öfverdrifven siffra. Hampextraktet nyttjas i Europa någon gång såsom smärtstillande och sömngifvande läkemedel. O. T. S. Hasle, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Hasselrörs tingslag. Arealen (hvari inräknats Enåsa kapell) 7,883 har. 1,321 innev. (1880). H. bildar jämte Berga och Färed samt Enåsa kapell ett till egarna af säterien Börstorp och Säby patronelt pastorat af 1:sta kl., Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt. Hasle, stad på vestra kusten af ön Bornholm, omkr. 11 km. n. om Rönne. 1,080 innev. (1880). Fiske (lax och sill) och landtbruk. I närheten stenkolsgrufvor och tegelbruk. E. Ebg. Hasle-Bösarp, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Arealen 402 har. 313 innev. (1880). Annex till Solberga, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt. Has-led, den emellan skankbenet (tibia) och skenbenet (metatarsus) befintliga led, som hos våra däggande husdjur är till byggnad i hufvudsak öfverensstämmande med hälen eller tarsalleden hos menniskan. Hos de husdjur, hvilka menniskan använder såsom dragare eller riddjur, är det af synnerlig vigt att hasen har en ändamålsenlig form och är af felfri beskaffenhet. Hos hästen bör hasen hafva en, i förhållande till djurets storlek, tillbörlig bredd och tjocklek. Skankbenet bör jämnt öfvergå i hasen samt denna åter till skenbenet, utan att några tvära afbrott i ledens bredd eller tjocklek förekomma. Likaså måste den vinkel, som skankbenet och skenbenet bilda med hasen, vara mera trubbig hos arbetshästar och dragoxar, än hos