- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
899-900

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora, svensk drottning - Hedvig Eleonora Charlotta, svensk drottning - Hedvigs församling l. Tyska församlingen i Norrköpings stad - Hedvig Sofia, hertiginna af Holstein-Gottorp - Hedyfan, miner., ett kristalliniskt eller derbt, till apatit-gruppen hörande mineral - Hedysarum Tourn., bot., ett slägte af tämligen högväxta örter - Heegaard, Sophus Vilhelm - Heem, Jan Davidsz de - Heemskerk, Marten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försköna Gripsholm och Ulriksdal samt prydde sina slott med vackra skulpturer och målningar. Hedvig Elisabet Charlotta, svensk drottning, dotter till grefve Fredrik August af Oldenburg-Delmenhorst och Ulrika Fredrika af Hessen-Kassel, föddes d. 22 Mars 1759 och blef d. 7 Juli 1774 i Stockholm förmäld med sin kusin hertig Karl af Södermanland. Qvick, liflig och älskvärd vann hertiginnan Charlotta inom kort sin nya omgifnings fulla tillgifvenhet. Med sin svägerska, prinsessan Sofia Albertina, knöt hon en vänskap för lifvet. Vid 1809 års revolution, då hennes make blef riksföreståndare, sökte hon göra politik på egen hand. Hon slöt sig nämligen till det mäktiga gustavianska partiet, hvilket arbetade för att den afsatte Gustaf IV Adolfs son, Gustaf, skulle utropas till konung med hertig Karl såsom förmyndare. Äfven sedan Karl d. 6 Juni s. å. utropats till konung, fortforo hennes förbindelser med gustavianerna, hvilkas mål då var att genomdrifva prins Gustafs val till tronföljare. Karl Augusts och, efter hans död, Karl Johans utkorande drog emellertid ett streck öfver dessa beräkningar. Förhållandet mellan den sistnämnde och drottning Charlotta blef också alltid kallt. Hon afled i Stockholm d. 20 Juni 1818, några månader efter sin gemåls död. Hennes efterlemnade hemliga papper förvaras på Eriksberg i Södermanland. Hedvigs församling l. Tyska församlingen i Norrköpings stad tillhör Linköpings stift, Norrköpings kontrakt. 6,253 innev. (1880). Församlingen är uppkallad efter drottning Hedvig Eleonora. Hedvig Sofia, hertiginna af Holstein-Gottorp, var dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora samt föddes på Stockholms slott d. 26 Juni 1681. Den 12 Juni 1698 blef hon på Karlberg (vid Stockholm) förmäld med sin kusin hertig Fredrik IV af Holstein Gottorp. I Aug. 1698 flyttade hon till sitt nya fädernesland, men återvände redan följande vår med sin make till Sverige, hvilket hon sedan ej lemnade. Hennes gemål följde Karl XII i kriget och stupade i slaget vid Klissov 1702, efterlemnande en tvåårig son, Karl Fredrik, för hvilken H. S. blef den ena af förmyndarna. Hon afled i Stockholm d. 11 Dec. 1708. Hedyfan (af Grek. hedys, behaglig, och fainein, glänsa), miner., ett kristalliniskt eller derbt, till apatit-gruppen hörande mineral, sammansatt enligt formeln R Cl2 + 3 [R3 O6 2(As P) O], der R är = Ca och Pb. Mineralets färg är hvit med dragning åt gult. Det har diamantartad fettglans och förekommer vid Långban i Värmland, P. T. C. Hedysarum Tourn., bot., ett slägte af tämligen högväxta örter, hörande till nat. fam. Papilionacea L., kl. Diadelphia L. Blomfodret är deladt i fem syl-lika, upprätta, qvarsittande flikar; blomkronan fjärilslik, strimmig; baljan sammantryckt, jämnbred, ledad, med enfröiga rum; bladen mångpariga; blommorna röda, violettröda, i långa, axlika, täta blomställningar. Slägtet delas vanligen i flere mindre slägten, såsom Desmodium DC., Onobrychis Tourn., Alhagi Tourn. Många arter odlas såsom ypperliga foderväxter, och H. Onobrychis L. (O. sativa Lam.) var förr odlad i Sverige ("helghö", "esparsett") samt är sedan dess här och der förvildad. Dess örtstånd var förr officinelt, Herba Onobrychis, och begagnades mot urinstämma. O. T. S. Heegaard [hegård], Sophus Vilhelm, dansk universitetslärare och filosof, f. 1835, blef 1870 docent och 1875 professor i filosofi vid Köpenhamns universitet. Skrifter: Den herbartske filosofi (1861), Indledning til den rationelle ethik (1866), i hvilket arbete han sökte häfda möjligheten af en etik utan religiös grund, Professor R. Nielsens läre om tro og viden (1867), en mot Nielsen riktad stridsskrift, Den formelle logik (1871), akademisk lärobok, Om intolerance (1878) m. fl. C. R. Heem [hem], Jan Davidsz de, holländsk frukt- och blomstermålare, född i Utrecht omkr. 1605, var son och lärjunge till David de H., hvilken äfven var konstnär i samma art af målning, men vida öfverträffades af sonen. Tidigt gift, lefde H. ett lugnt lif, flitigt egnande sig åt sin konst och ifrigt eftersökt för sina utmärkta bilder, hvilka öfverglänste allt, som förut framträdt i denna genre. Han lefde sålunda i Utrecht, högt ansedd och lycklig, till dess han af kriget och fosterlandets betryck 1672 drefs derifrån och flyttade till Antwerpen, der han dog 1674. -- I blomstermålning öfverträffas H. af van Huysum, men ingen öfvergår honom i återgifvande af frukter och annan "nature morte", såsom ostron, kräftor o. d. tillsammans med glaspokaler samt kärl af guld och silfver, hvarför man äfven i Holland kallar hans taflor "frukostar". Utförandet är utsökt, i afseende på såväl anordningen som detaljframställningen, hvilken visar den noggrannaste iakttagelse af den verkliga företeelsen jämte fin afvägning af massor och färgverkningar emot hvarandra. Af H. finnas flere utmärkta arbeten i Dresden, likaså i Louvre, en berömd krans af blommor och frukter i Berlin samt en liknande krans, omgifvande nattvardskalken och den vigda hostian i Belvedere i Wien, en bild af mycket egendomlig poetisk verkan; äfven i det svenska nationalmuseet finnes en tafla af H. med frukter och nature morte. -- H. hade 6 barn, af hvilka två söner gingo i faderns fotspår såsom målare, nämligen Cornelis och Jan. Af dessa var den förre, som föddes 1630, den mest betydande, ehuru han i förmåga icke går upp emot sin fader. Äfven af honom finnes ett par taflor i Sveriges nationalmuseum. C. R. N. Heemskerk [hems-], Marten, holländsk målare och kopparstickare, hette egentligen M. van Veen, men kallades H. efter den ort, Heemskerk, der han föddes, 1498. Son till en bonde, fann han dock intet behag i landtmannasysslorna, utan egnade sig åt måleriet, för hvilket han visade stor lust, under ledning af Jan Schoreel i Haarlem, och han gjorde dervid så stora framsteg, att man snart nog knappt kunde skilja mästarens och lärjungens arbeten från hvarandra. Emellertid lockades H. till Italien, der hans lärare inhemtat sina insigter, och 1532 reste han till Rom, hvarest han tecknade efter antika skulpturverk och Michelangelos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free