- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
913-914

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hegermann-Lindencrone, Caj Ditlev - Hegesias, filosof i Alexandria (3:dje årh. f. Kr.) - Hegesias, sofist och retor från Magnesia (omkr. 300 f. Kr.) - Hegewisch, Dietrich Hermann - Hegewisch, Franz Hermann - Hegira. Se Hedjra - Hegius, egentligen Alexander af Heek - Hegnenburg-Dux, Friedrich Adam Justus - Hegner, Ulrich - Hegyallya, bergskedja i ungerska komitatet Zemplen - Heiberg, en ursprungligen norsk, i Norge och Danmark vidt utgrenad slägt - Heiberg, Peter Andreas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sqvadron frivilliga husarer samt utmärkte sig 1850 flere gånger genom stort personligt mod. 1857 blef han öfverste och 1858 generalmajor samt generaladjutant hos konungen, men aflägsnades 1859 från sistnämnda anställning. Denna omständighet var en medverkande orsak till ministèren Halls kort derefter följande afgång, och i viss mån under intrycket deraf valdes H. 1861 (mot Blixen-Finecke) till ledamot af folketinget, men spelade der ingen rol. 1864 anförde H. en division och ledde dess återtåg genom Nörrejylland ända till Vendsyssel samt fick derför uppbära många hårda omdömen. 1865 blef han kommenderande general på Själland, men erhöll afsked efter den nya härordningens införande (1867). I en skrift, Om krigsåret 1864 (1874), sökte H. att försvara sina åtgärder under kriget, men mottogs med en mycket skarp kritik af biskop Monrad, hvilken han sökte vederlägga i Betragtninger i anledning af D. G. Monrads politiske breve (1875). E. Ebg. Hegesias (Lat. Hegesias). 1. Filosof i Alexandria (3:dje årh. f. Kr.), anhängare af den cyrenaiska skolan, enligt hvilken sinlig lycksalighet är det högsta goda. Men misströstande om att någonsin kunna fullständigt uppnå detta mål, ansåg han den bästa utväg vara att beröfva sig lifvet, för att sålunda åtminstone blifva qvitt alla lidanden och vedermödor. H. är således en af de äldsta representanterna för den s. k. pessimistiska verldsåskådningen, och denna lära skall han i en utgifven skrift hafva utvecklat med sådan styrka, att många deraf förmåddes att förkorta sitt lif. Han erhöll med anledning deraf tillnamnet peisithanatos (som öfvertalar till döden). -- 2. Sofist och retor från Magnesia (omkr. 300 f. Kr.), anses vara den, som i vältaligheten först infört den svulstiga, s. k. asiatiska stilen. A. M. A. Hegewisch. 1. Dietrich Hermann H., tysk historieskrifvare, f. 1740, d. 1812, redigerade 1778 i Hamburg "Neue zeitung" och "Adresscomptoirnachrichten" samt blef 1780 kallad till professor i Kiel, sedan han utgifvit Versuch einer geschichte Karls des grossen (1777; 3:dje uppl. 1818). Bland hans öfriga arbeten märkas Geschichte der fränkischen monarchie vom tode Karls des grossen bis zu dem abgang der Karolinger (1779); Geschichte der deutschen von Konrad I bis zum tode Heinrichs II (1781); Geschichte der regierung kaiser Maximilians I (1782); fortsättning af Christianis historia öfver Slesvig-Holstein, omfattande tiden 1588--1694 (1801--02); Geographische und historische nachrichten von den colonien der griechen (1808); Geschichte der schwedischen revolution (1811). -- 2. Franz Hermann H., tysk publicist, den föregåendes son, f. 1783 studerade medicin och blef 1809 medicine professor i Kiel. Såsom läkare förvärfvade han sig icke stort rykte, men så mycket mer såsom publicist och politiker. I sina skrifter Einige entferntere gründe für ständische verfassung (1817) och Politische freiheit (1832; under psevdonymen Franz Baltisch) slöt han sig till reformpartiet. I den dagliga pressen understödde han sin svåger Dahlmann i hans bemödanden för återställandet af de schleswig-holsteinska ständerna. Senare arbetade han för Lornsens försök att för Schleswig-Holstein erhålla en författning. Död 1865. Hegira. Se Hedjra. Hegius, egentligen Alexander af Heek, en af de mest framstående befordrarna af de klassiska studierna, f. 1433 i Heek (Westfalen), studerade under Thomas a Kempis' ledning och räknade sjelf, såsom lärare i Deventer (sedan 1474), bland sina lärjungar Erasmus Rotterdamus. Han författade afhandlingar (1501), dikter (1503) och dialoger (s. å,). Död 1498. Hegnenberg-Dux, Friedrich Adam Justus, grefve von, bajersk statsman, f. 1810, studerade till en början medicin, men egnade sig sedermera åt landtbruk. 1845 invaldes han i bajerska deputeradekammaren, slöt sig der till det liberala partiet och var 1848--65 kammarens president, till hvilken post han visade sig särskildt lämplig genom sin talareförmåga, sitt lugn och sin objektivitet. Till följd af sjukdom måste han 1865 undanbedja sig återval till kammaren, och från denna tid lefde han i tillbakadragenhet ända till 1871, då han blef konseljpresident samt minister för kungliga huset och utrikes ärendena. Anhängare af den politik, som ledt till Tyska rikets återupprättande, lyckades han genom sin hofsamhet lugna de mot samma politik upphetsade sinnena och för sig vinna pluralitet inom landtdagens båda kamrar. Död 1872. Hegner, Ulrich, schweizisk skriftställare, f. 1759 i Winterthur, blef 1805 medlem af rådet i sin fädernestad och 1812 af regeringen i Zürich, men utträdde ur densamma redan 1813. Död 1840. H. var en af de mest framstående författarna af den äldre realistiska skolan och utgaf bl. a. berättelserna Die molkenkur (1812; ny uppl. 1827), Salys revolutionstage (1814) och Suschens hochzeit oder die folgen der molkenkur (1819) samt de biografiska arbetena Hans Holbein der jüngere (1827) och Beiträge zur nähern kenntniss und wahren darstellung J. K. Lavaters (1836). Hegyallya [hedjalja], bergskedja i ungerska komitatet Zemplen, går från trakten af Eperies mot s. i en båge mellan floderna Tarcza och Hernad i v. samt Topla och Bodrog i ö. till trakten af Tállya. Bergskedjan kallas ock Simonkaberget, efter sin högsta topp, Simonka (1,083 m.). Höjderna i bergskedjans södra del äro ingenstädes öfver 480 m. höga, hafva yppig vegetation och rika vindistrikt. I vinkeln mellan Nagy Tokaj och Sáros-Patak växa de drufvor, af hvilka pressas det verldsberömda Tokajvinet. Heiberg, en ursprungligen norsk, i Norge och Danmark vidt utgrenad slägt, som säges härstamma från Bjerga, den enda qvinna, som efter digerdöden fanns qvar i Justedalen. 1. Heiberg, Peter Andreas, dansk författare, föddes d. 16 Nov. 1758 i Vordingborg. 1777 aflade han "den store filologiske embedsexamen", och 1779 gjorde han, med en öfversättning af M. Mendelsohns "Phaedon", sin debut inom literaturen. 1782--85 uppehöll han sig i Bergen, der han förvärfvade sig anseende som författare af sällskapsvisor samt skref sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free