deraf måste anses såsom medelpunkten för hans rättsliga förhållanden (jfr Domicil). För en persons rättsliga hemvist anses den ort, der han är mantalsskrifven (jfr Mantalsskrifning). Orten, der en person sålunda har sitt "bo och hemvist", är bestämmande med afseende å den rätt, vid hvilken han skall saksökas i skuldfordringsmål och andra tvistemål, som röra hans person (jfr Forum). En person är också skyldig att å den ort, der han har sitt hemvist, underkasta sig fullgörandet af kommunalutskylder och vissa personliga tjenster åt det allmänna, såsom kommunala uppdrag o. d. Hemvist tages också i den mera inskränkta betydelsen af det hus eller den bostad, hvarinom en person har sitt hem. I detta hemvist njuter han särskildt skydd mot andras störande inverkan på grund af lagens bestämmelser om hemfrid (se d. o.). I detta sitt hemvist skall ock en person enligt regeln sökas, då man vill delgifva honom en stämning (se d. o.). K. H. B. Hemvännen, ett illustreradt månadsblad, som sedan 1875 utgifves i Stockholm och har till uppgift att till billigt pris, med god typografisk utstyrsel och illustrationer af första klass, bereda äfven en större allmänhet tillfälle till en i någon mån estetiskt uppfostrande läsning. Det utgafs på P. A. Norstedt & Söners förlag under redaktion af dr V. Sturzen-Becker till slutet af år 1877, då bladets skötsel öfverläts åt literatören L. Hökerberg, hvilken tillika, med 1878 års ingång, öfvertog förlagsrätten på ett slags arrende och sedermera, vid 1881 års slut, genom köp blef egare deraf. Genom originalillustrationer och utgifvande af större dyrbarare originalplanscher i träsnitt, hvilka prenumeranterna erhållit gratis, har bladet bidragit till träsnidarekonstens utveckling i Sverige. Hemvännens årspris under åren 1875--78 var 2 kr., sedermera 2 kr. 50 öre. Upplagan är f. n. (1882) 5--6 tusen ex. Henares, flod i Spanien, upprinner på södra sidan af Sierra de Guadarrama och utmynnar ö. om Madrid i Tajos biflod Jarama. Längd 150 km. S. A. L. Henck, Mikael, amiral, föddes d. 6 Dec. 1667 i Stettin. Han seglade flere år å utländska fartyg, men ingick sedan i svensk örlogstjenst. 1710 utmärkte han sig såsom kapten och chef på 62-kanon-skeppet "Fredrika Amalia" under strid mot danskarna, blef 1712 schoutbynacht och sändes såsom eskaderchef med tre fregatter och några mindre fartyg att undsätta Stettin. Trots fiendens öfverlägsna styrka lyckades han undsätta staden och bibehöll, ehuru sjelf sårad samt med sönderskjutet fartyg, sin plats, tills fienden efter några dagar erhöll ytterligare förstärkningar, då han måste draga sig undan. H. blef 1714 befordrad till viceamiral och 1715 till amiral. I slaget mot danskarna vid ön Rügen d. 28 Juli 1715 blef han redan vid träffningens början dödligt sårad af en kanonkula och dog kort derefter. 1712 hade han erhållit adlig värdighet. L. H. Henckel, Ferdinand Frederik, dansk officer, föddes i Alborg d. 7 April 1793 samt blef 1822 löjtnant och 1836 kapten. Vid krigets utbrott 1848 hade han icke avancerat längre än till kompanichef, men förde 1849--50 med heder en bataljon samt utmärkte sig i synnerhet i slaget vid Isted (1850) och vid försvaret af Frederiksstad. Död, som öfverstlöjtnant, d. 25 Juli 1855. E. Ebg. Hendiadys l. Hen dia dyoin (Grek., egentl. "ett genom två"), grekisk benämning på en grammatisk figur, bestående deri att två ord, af hvilka det ena egentligen skulle stå såsom bestämningsord till det andra, i stället förbindas medelst en samordnande konjunktion, hvarvid således i sjelfva verket ett begrepp kommer att uttryckas genom två, t. ex. musiken och tonerna i st. f. musikens toner. A. M. A. Hending. Se Assonans, sp. 1229. Hendrichs, Hermann, tysk skådespelare, f. 1809, d. 1871, var 1844--64 anställd vid hofteatern i Berlin och sedermera direktör för Victoriateatern i denna stad. Han var isynnerhet en utmärkt återgifvare af hjelteroller och originella älskareroller. Hendschel, Albert, tysk genremålare, f. 1834 i Frankfurt a. M., son till den bekante utgifvaren af "Hendschels telegraph", som sjelf var dilettant i måleri, genomgick Städelska konstinstitutet i sin fädernestad, studerade derefter i målaren Jakob Beckers atelier och utbildade sig slutligen genom resor i Tyskland och Italien (1869--70). Hans första målningar, med romantiskt innehåll, förnämligast kompositioner efter skalder, såsom Uhland, Justinus Kerner, Heinr. von Kleist och Göthe, hade föga framgång. Deremot har H. blifvit allbekant genom sina af fotografien mångfaldigade teckningar i Aus Alb. Hendschels skizzenbuch (1872--74), humoristiska scener ur folkets lif i hemmet och på gatan, i synnerhet lyckade, då figurerna äro tagna ur barnens verld. C. R. N. Henell, Anders Joakim von, militär, skriftställare, född i Stockholm 1688, ingick 1709 i krigstjenst, blef 1720 kommendant på Arensburgs slott och 1737 kommendant i Malmö, der han dog d. 5 Maj 1744. 1719 hade han erhållit adlig värdighet. -- H. är bekant genom sina försök (de första i Sverige) att åstadkomma en fullständig kalender öfver rikets ämbets- och tjenstemän. Dit höra arbetena Den nu för tiden florerande vidtberömda kongl. Residencestaden Stockholm (1728), Det anno 1729 florerande Sverige (1730), Det anno 1735 florerande Sverige (1736) m. fl. Hengist och Horsa hette, enligt britiska sagor och fornengelska krönikor, de båda höfdingar, som grundade det angelsachsiska väldet i Britannien. Af briternas "hertig" Vortigern 449 kallade till hjelp mot pikter och skoter, skola Hengist och Horsa med skaror från Jylland hafva kommit till Britannien, der de erhöllo ön Thanet (nu en del af Kent). Knappt hade pikterna blifvit tillbakadrifna till sina berg, förr än strider utbröto mellan bundsförvandterna. Väl stupade Horsa i slaget vid Aylesford (455), men germanerna segrade och bemäktigade sig östra Kent. Hengist skall såsom konung af Kent hafva regerat i 39 år.