sammanhang med festens firande mer eller mindre passande bruk. Så t. ex. lyftes i kyrkorna i höjden en snidad bild af Frälsaren, och i stället nedkastades en vederstygglig figur, föreställande djefvulen, allt för att tydliggöra Kristi seger och satans fall. Inom den katolska kyrkan släckas vid dagens högmässa, efter evangeliets afsjungande, påskljusen, emedan den återuppståndne Jesus på den dagen lemnade jorden. Inom den kristna (katolska) kyrkan bildade sig under 8:de årh. en saga att äfven Jesu moder, Jungfru Maria, blifvit synligen upptagen till himmelen, och i enlighet med denna saga firas till denna händelses åminnelse inom katolska kyrkan en särskild fest, Jungfru Marias himmelsfärdsdag, den 15 Aug. Himmelsget. Se Enkel beckasin. Himmelsglob. Se Glob. Himmelsljus. Se Himmel. 1. Himmelstecken. Se Djurkretsen. Himmeta, socken i Vestmanlands län, Åkerbo härad. Arealen 4,861 har. 1,026 innev. (1881). H. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Arboga kontrakt. Hinc illae lacrimae! Lat., "häraf de der tårarna"! detta är orsaken till jämmern! det är der skon klämmer! Uttrycket förekommer i första akten af Terentius' komedi "Andria" samt användes af Cicero (i talet "Pro Caelio") och af Horatius ("Epistolae", bok 1, epist. 19, v. 41). Hind, ett äldre persiskt ord, som, identiskt med det sanskritiska sindh, ursprungligen betecknade blott Sindhfloden (Indus), men sedan äfven landet derbortom och i denna bemärkelse omfattade hela vestra indiska halfön, för hvilken det nyare persiska namnet är Hindustan. Genom grekiska och latinska författare har ordet kommit till oss utan h och gifvit upphof till de europeiska formerna för namnet Indien. H. A. Hind [hejnd], John Russell, engelsk astronom, f. i Nottingham 1823, blef 1840 assistent i den magnetisk-meteorologiska afdelningen vid observatoriet i Greenwich och 1844 observator vid G. Bishops privata observatorium i Regent's park i London. Derifrån har han upptäckt flere asteroider, en mängd variabla stjernor och flere kometer samt uppgjort mycket noggranna och omfattande stjernkartor. Han har utgifvit bl. a. The solar system (1846), On the expected return of the great comet of 1264 and 1556 (1848), Astronomical vocabulary (1852) och Descriptive treatise on comets (1857) samt lemnat bidrag till flere lärda sällskaps tidskrifter uti in- och utlandet. Hindenburg, Karl Friedrich, tysk matematiker, född i Dresden 1741, blef docent i Leipzig 1771 samt professor i filosofi och fysik derstädes 1781. Död i Leipzig 1808. H. riktade sin vetenskapliga verksamhet företrädesvis på kombinationsteorien och lyckades genom sitt föredöme förmå ett icke obetydligt antal tyska matematiker att bearbeta denna gren af matematiken samt kan på grund deraf anses såsom hufvudman för den kombinatoriska skolan i Tyskland. Bland H:s många arbeten och uppsatser må nämnas: Infinitinomii dignitatum exponentis indeterminati historia, leges ac formulae (1779); Novi systematis permutationum, combinationum ac variationum primae lineae (1781) och Sammlungen combinatorisch-analytischer abhandlungen (1796 och 1800). Tillsammans med J. Bernoulli utgaf H. 1786--88 "Leipziger magazin für reine und angewandte mathematik" och sedermera, 1794--99, ensam "Archiv der reinen und angewandten mathematik". G. E. Hindersin, Gustav Eduard von, preussisk artillerigeneral, f. 1804, ingick 1820 såsom frivillig vid artilleriet, blef 1841 premierlöjtnant i stora generalstaben samt 1846 major och dirigent för den topografiska afdelningen af generalstaben. Vid utbrottet af kriget mot det insurgerade Baden 1849 utnämndes han till souschef vid general von Peuckers stab, men hade den oturen att blifva tillfångatagen. 1850 befordrades han till chef för 6:te armékårens generalstab och 1854 till befälhafvare för andra artilleribrigaden. När kriget med Danmark utbröt 1864, var H. generallöjtnant och inspektör för andra artilleriinspektionen. Åt honom uppdrogs ledningen af artilleriangreppet på Dybböl, och efter dess fall (d. 18 Apr. s. å.) upphöjdes han i adligt stånd samt utnämndes till generalinspektör vid artilleriet. H. deltog i krigen mot Österrike 1866 och Frankrike 1870--71. Den preussiska armén har honom att tacka för det relativt skyndsamma införandet af bakladdningskanoner och för den förträffliga utbildningen af artilleriofficerare. Död 1872. Hindersmässan (Henriksmässan). Se Örebro. Hindi, "indiska", det förnämsta af de från sanskrit härstammande indiska språken, hvilket i mångfaldiga dialekter talas af nära 100 mill. menniskor dels i den centrala delen af Britiska Indien, dels i den allra största delen af dess norra hälft. Jämte hindi nyttjas äfven namnen hindustani l. urdu samt, någon gång, hindu i för att beteckna samma språk, medan andra, mindre riktigt, anse de bägge förstnämnda beteckna ett annat språk än hindi. Förhållandet är nämligen följande. Då muhammedanerna från början af 8:de seklet fattade fast fot uti Indien, blef persiskan deras officiella språk, och den af de underkufvade talade indiska prakrit-dialekten, bhakha ("landsmålet"), kunde, i synnerhet i städerna, icke undgå att taga intryck af eröfrarnas språk. I 15:de årh. inträngde mongolerna uti Indien, och 1526 grundlades deras välde definitivt af sultan Babur. Från denna tid räknar man, att det indiska landsmålet gradvis undanträngde persiskan och blef det inom de herskande (muhammedanska) klasserna rådande språket. Detta hade emellertid sjelf blifvit så starkt påverkadt af persiskan och derigenom äfven af arabiskan, att det framträdde som ett nytt indo-muhammedanskt språk och fick efter det kejserliga hofvet eller "lägret" (urdu), hvarifrån det framgått, namn af seban-i-urdu, "lägerspråket", eller helt enkelt urdu. Men bland den stora massan af befolkningen och i de bildade kretsar, som höllo sig främmande för muhammedanskt inflytande, bibehöll sig det indiska