upplyftes sålunda jämte kolfven genom vattentrycket. Vid större lyfthöjd har man gjort bruk af dylika inrättningar, der i stället för den enkla kolfven begagnats "telescop plunger" med tre i hvarandra ställda kolfvar, af hvilka de två yttre äro ihåliga och den inre är massiv. Äfven har man indirekt verkande hydrauliska hiss-ställningar med stor lyfthöjd, vid hvilka drifkolfvens slag flere gånger förstoras genom utvexlingar. Platformen är i sådant fall icke omedelbart förenad med kolfven. Den hydrauliska hissen erbjuder i allmänhet ganska stor trygghet, ehuru äfven den erfordrar särskilda säkerhetsapparater för att blifva fullt tillförlitlig. -- Vid den pneumatiska hissen har man i stället för vatten komprimerad luft för att upplyfta drifkolfven, eller ock förtunnas luften framför denna, så att atmosfertrycket får komma till inflytande. Äfven denna hiss kan vara direkt eller indirekt verkande. -- Nyligen har man gjort försök med att begagna elektriciteten för hissinrättningars drifvande. Vid platformen är då anbragt en dynamo-elektrisk maskin, hvilken sättes i verksamhet genom en i maskinrummet varande dylik maskin, förenad med den förra genom ledningstrådar. Den sistnämnda maskinen drifves genom en motor, och den sålunda alstrade elektriska strömmen går till den med platformen förenade maskinen, hvilken deraf sättes i rörelse och kringvrider två små kugghjul. Dessa ingripa i en orörlig lodrät kuggstång, som står vid platformens midt, der en öppning för den skull är lemnad. Platformen kan sålunda efter behof höjas eller sänkas. G. R. D. Hiss (Fr. si dièse, Eng. b sharp), mustkt., den med en halfton höjda tonen h, förvexlas enharmoniskt med c. A. L. Hissa, sjöv., med tillhjelp af en göling (se d. o.), talja e. d. upplyfta föremål i höjden. Skall deremot ett föremål förflyttas nedåt, är det oriktigt att säga "hissa ned"; man nyttjar då uttrycken hala l. fira ned, alltefter som föremålet är tungt nog att öfvervinna friktionen i blocktyget eller ej. -- Hissa flaggen i schau, hissa nationalflaggen upp- och nedvänd. Denna åtgärd vidtager man för att angifva, att fartyget är i fara och behöfver hjelp. Stundom ombindes dervid den yttre delen af flaggen med ett garn. -- Hissa flaggen på half stång, hissa flaggen endast halfvägs, en sorgbetygelse vid dödsfall och begrafningar. Då liket är fördt från fartyget eller begrafningen förrättad, skola (på örlogsfartyg) alla flaggorna hissas i topp. R. N. Hissar ("fäste"). 1. Landskap i östra delen af Bokhara, mellan 37° och 39° 15' n. br. samt 66° 30' och 70° ö. lgd fr. Greenw., begränsas i s. af floden Amu (Oxus), i v. af staterna Karategin och Darwaz, i n. och n. v. af den vestra fortsättningen af Tian-sjan och i v. af öcknen. Till 1875 var detta land en af de mest obekanta trakter i Central-Asien, men sedan dess hafva flere vetenskapliga expeditioner undersökt större delen deraf, så att det nu är ganska väl kändt. Landskapet genomströmmas af fyra större bifloder till Amu, nämligen Surkhab l. Vaksj, Kafirnihan, Surkhan och Sirab Darja, hvilka bilda fruktbara dalar, som alstra flere sädesslag samt bomull och lin. I dessa dalar ligga landets förnämsta städer, Kulab, Baldjuan, Kubadian, Hissar, Baisun m. fl. Innevånarna äro till största delen usbeker, jämte tadsjiker, zigenare, judar, hinduer och afganer; vid stränderna af Amu finnas äfven några turkomanstammar. Alla handelsvaror forslas på kameler, mulåsnor och hästar, emedan ingen enda vagn finnes i landet. H. annekterades af emiren i Bokhara 1869--70, kort efter den ryska ockupationen af Samarkand. -- 2. Regeringsområde ("division") i Pandjab, kejsaredömet Indien. Arealen 21,958 qvkm. 1,232,435 innev. (1872), de flesta hinduer. Klimatet är mycket torrt, vattendragen äro få och små, och landet hemsökes ofta af hungersnöd. En bevattningskanal, vestra Djamnakanalen, går genom landet från v. till ö. Området indelas i tre distrikt: H., Rohtak och Sirsa. -- 3. Distrikt i nämnda regeringsområde. Arealen 9,166 qvkm. 484,681 innev. (1872). -- 4. Hufvudstad i nämnda regeringsområde och distrikt, vid vestra Djamnakanalen. Omkr. 15,000 innev., deraf 9,000 hinduer och 5,000 muhammedaner. Hissbock, sjöv., en kort spira eller balkände med ett derunder fäst en- eller flerskifvigt block för tyngre varors upphissande. L. H. Hiss-inrättning, Hiss-ställning. Se Hiss. Histiaios (Lat. Histiaeus), herskare i Miletos (omkr. år 500 f. Kr.) under persisk öfverhöghet. Då Miltiades under konung Dareios' fälttåg mot skyterna (513 f. Kr.) uppmanade de grekiska furstar, åt hvilka bevakningen af skeppsbryggan öfver Donau var anförtrodd, att upprifva denna brygga och sålunda låta konungen och hans här omkomma, afstyrde H. denna plan, emedan konungens undergång skulle haft till följd äfven de mindre herskarnas störtande. För denna tjenst belönades han med ett landområde i Tracien. Sedermera blef han misstänkt för upproriska stämplingar och eggade verkligen sin måg Aristagoras, som efterträdt honom i Miletos, till affall (500 f. Kr.). Efter vexlande öden togs han till fånga och afrättades af satrapen Artafernes i Sardes. A. M. A. Histologi (af Grek. histos, väfnad, och logos, lära), äfven histiologi (af Grek. histion, väfnad), väfnadslära, läran om kroppens väfnader eller i allmänhet den vetenskap, som sysselsätter sig med de lefvande organismernas finare byggnad, hvarför man kan urskilja växthistologi och djurhistologi. Denna vetenskap har under det sista halfseklet genom det sammansatta mikroskopets uppfinnande och allt större fullkomnande samt genom införande i dess teknik af härdnings-, färgnings- och andra kemiska behandlingsmetoder (histokemi) trängt allt djupare in i de olika väfnadernas normala och patologiska sammansättning. Den söker äfven, i samband med fysiologien, att följa och utreda de i väfnaderna försiggående lifsfenomenen, hvarigenom den utgör en af biologiens vigtigaste hjelpvetenskaper. Såsom synonym nyttjas ofta mikroskopisk anatomi, med hvilket begrepp histologi till stor del sammanfaller. Se Cell. G. R.