geologisk beskrifning öfver Dalarnas porfyrbildningar. P. T. C. Hjelm, Karl Jakob, dekorationsmålare, tecknare, föddes i Falun 1771. Kommen till Stockholm, blef han elev af Desprez och sysselsattes vid k. teaterns dekorationsmålareverkstad. Men han försummade ej derför sin konstnärliga utbildning, vid hvilken han äfven hade sin berömde mästares handledning. Ett vackert prof af sin konst har han lemnat i de ganska förtjenstfulla teckningarna till den svenska upplagan af Gustaf III:s dramatiska skrifter (1806--07). Ar 1805 hade han blifvit "kostymritare" vid teatern, och antagligen från 1809 innehade han plats som "dekoratör" (d. v. s. den hvilken gjorde utkasten till dekorationerna). Åren 1812--23 var H. tillika teaterns maskinist. Bland hans dekorationer nämner en samtida såsom de mest beundrade dem till "Preciosa" (1824), "Snöfallet" (1825), "Två engelsmän" (s. å.) m. fl. För öfrigt efterlemnade H. en del stora aqvareller, efter Desprez eller egna kompositioner, af hvilka en, Roms brand, ännu förvaras i riksmarskalksrummen i kongl. slottet. H. erhöll professors titel och blef 1812 ledamot af konstakademien. Han afled i Stockholm d. 5 Jan. 1827. -rn. Hjelm, Jonas Anton, norsk jurist och politiker, född i Kristianssand 1782, blef student 1797, aflade 1800 juridisk examen, utnämndes 1803 till auditör vid norska lifregementet i Köpenhamn, blef 1813 höjesteretsadvokat och återvände 1814 i denna egenskap till Norge. 1815--16 var han docent vid universitetet, 1816--21 statsrevisor och 1820--25 regeringsadvokat, men blef, till följd af några mot K. M. Falsen riktade tidningsartiklar, genom laga dom afskedad från sistnämnda ämbete. Derefter bosatte han sig på en gård i närheten af Moss och representerade Smålenenes amt vid stortingen 1830, 1833, 1836 och 1842. (Äfven 1839 blef han vald, men afsade sig då uppdraget.) H. tillhörde stortingets mest oppositionella del och verkade i synnerhet för att häfda Norges rättigheter gent emot Sverige, men var på samma gång en ifrig unionsvän. Bland hans skrifter märkas -- utom en mängd artiklar i Norges dåvarande oppositionsblad, "Nationalbladet" -- Juridisk repertorium (1818--21; utg. af H. tills. med Morgenstjerne, Lange och Vogt) samt åtskilliga uppsatser i den af honom sjelf redigerade "Almindeligt norsk månedsskrift" (1830-- 36). Död i Kristiania 1848. O. A. Ö. Hjelm, Klaus Winter, norsk jurist, född i Ryfylke 1797, blef student 1818 och juris kandidat 1823. Året derefter förordnades han till docent i filosofi samt blef 1826 lektor och 1834 professor i juridik. 1827 fick han uppdrag af stortinget att utarbeta utkast till en allmän civillagbok för Norge och befriades derför från skyldigheten att hålla föreläsningar. Då lagkommissionens verksamhet 1842 afbröts, utnämndes H. till assessor i Höjesteret, hvilken plats han innehade till sin död, 1871. Bland hans skrifter må nämnas: Betänkning og forslag til lov om grändserne for religionsfriheden (1840), Udkast til almindelig rettergangslov for kongeriget Norge (1849) och Om grundlönens principer (1863). I förening med B. H. v. Munthe af Morgenstjerne och P. C. Lasson utgaf han (1826--30) "Juridiske samlinger" (4 bd). O. A. Ö. Hjelmare kanal, äfven kallad Arboga graf, förbinder sjön Hjelmaren med Arboga-ån och sålunda äfven med Mälaren. Redan Gustaf I lär hafva varit betänkt att genom en graf förena sjöarna Mälaren, Hjelmaren och Vänern med hvarandra. Karl IX började en kanalisering af Eskilstuna-ån för åstadkommande af en farled mellan Mälaren och Hjelmaren, men arbetet afstannade 1610. 1629--39 utfördes anläggningen af Hjelmare kanal, som sträcktes genom de fem små sjöarna Värhulta-, Lång-, Lill-, Krok- och Hafsjöarna. Sedan dess har kanalen ombyggts flere gånger, grundligast 1770--76, men måste åter ombyggas 1819--30, då den fick sin nuvarande sträckning. Farleden togs då rätt mellan Lillsjön och Hafsjön och lades mera östligt, norr om denna sjö. Hela längden af den farled, som genom kanalen sattes i förbindelse med Mälaren, är 64,13 km., hvaraf den bearbetade delen utgör 8,52 km.; djupet under lägsta vattenståndet är 2,08 m. Kanalen har 9 slussar, hvilkas längd är 35,62 m. och bredd 7,13 m.; djupet är detsamma som farledens. För den nu pågående sänkningen af Hjelmaren hafva slussar i kanalen ombyggts; och kanalen till första sänkslussen har fördjupats. 1880 trafikerades kanalen af 320 segelfartyg och båtar samt 157 ångfartyg, för hvilka trafikafgiften uppgick till 15,126 kr. K. S. Hjelmaren, den fjerde i ordningen af Sveriges stora insjöar, begränsas af landskapen Södermanland och Nerike, till ungefär hälften af hvartdera, hvarjämte emellan dem å norra sidan Vestmanland till en ringa del nedskjuter i sjön. Med en areal af 480 qvkm., håller den i längd omkring 61 km. och i bredd 21 km. på midten, der den kallas Stora H. Mot ändarna afsmalnar sjön och bildar två långa fjärdar, Östra H. (innanför Hjelmaresund) och Vestra H. med Örebrofjärden, hvilkas bredd är inemot 3 km. Innan ännu det pågående arbetet med sjöns sänkning hunnit ändra vattenståndet, ligger sjön 23,46 m. öfver hafvet; och då djupet i medeltal är 12--15 m. (midt på Stora H. 18 m.), ligger bottnen i allmänhet öfver hafsytan, dock någon meter derunder (i Östra H.) vid några branta berg. Öarna äro få: på Nerikes-sidan Vinön, Björkön och Essön samt den lilla, historiskt bekanta Engelbrektsholmen. Tillflödena äro hufvudsakligast följande: från Södermanland sjöarna Öljarens och Näshultasjöns vatten och från Nerike Telgeån, som genomflyter bland andra sjöar äfven Qvismaren, samt Svartån, som förenar sig före inloppet i sjön Toften med Laxån. Utom Hjelmare kanal har H. blott ett utlopp, nämligen Hyndevadströmmen, som utfaller i Blacken, en fjärd af Mälaren. -- Till följd af det jämförelsevis trånga afloppet och sjöns låga och sänka stränder hafva under långa tider klagomål höjts öfver sjöns öfversvämningar. De spordes redan på 1600-talet, och vid 1700-talets början företogos åtgärder att afhjelpa olägenheten och skadan genom vidgande af Hyndevadströmmen. Från denna tid torde dock