något annat praktiskt resultat icke vara att uppvisa än det i Arningeberget vid norra änden af Värhultasjön (genom hvilken Hjelmarekanal är ledd) år 1757 inhuggna, högst vigtiga vattenmärket, Arninge märke, som är i nivå med H. I senare tider har förslag väckts att jämte H. sänka äfven Qvismaren, som ligger 0,6 m. öfver Arninge märke. Den genom en sänkning af 1,78 m. afsedda förbättringen af sank mark uppgår till omkring 15,000 har, deraf 13,000 till god åker, oafsedt landvinningar. På våren 1879 började arbetet, med ett låneunderstöd af staten å 2 mill. kr., och torde snart vara bragt till slut. K. S. Hjelmaresund, ett omkr. 1,350 m. bredt sund mellan den egentliga Hjelmaren och dess östra del, uti Öja socken, Södermanlands län. Färjeställe. Hjelmbasilisk. Se Basilisk. Hjelmbäre, d. v. s. hjelmbärare, Nord. mytol., ett af Odens binamn. Th. W. Helmhokkon. Se Hokkohönsen. Helmhvalf. Se Hvalf. Helmit, miner., ett, efter P. J. Hjelm uppkalladt, vid Kårarfvet nära Falun anträffadt, sällsynt, svart mineral, sammansatt af tantal- (och niob-) syrade salter af jern, uran, yttrium, cer, kalcium o. s. v. P. T. C. Hjelmkrans (Lat. diadema tortile, Fr. bourrelet, T. wulst), herald., en bindel, hopvirad af band

af flere olika färger, vanligen de i skölden förekommande. Den bäres af de flesta svenska adliga slägter ofvanpå hjelmen. Understundom brukas i stället adliga kronor, dock mest af utländska i Sverige naturaliserade ätter. B. S. Hjelmprydnad (Lat. apex, Fr. cimier, T. helm-kleinod), herald., en eller flere figurer, som stå på den heraldiska hjelmen

öfver hjelmkransen eller kronan, om sådana finnas. B. S. Hjelmseryd, socken i Jönköpings läns Vestra härad. Arealen 17,872 har. 3,905 innev. (1881). H. bildar med Stockaryd ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift, Vestra härads kontrakt. Hjelms-nabben. Se Elfsnabben. Hjelmstjerne, Henrik de, dansk mecenat, född i Köpenhamn d. 1 Jan. 1715, aflade teologisk examen 1736 samt blef 1738 sekreterare i det danska kansliet, 1744 assessor och 1776 justitiarius i Höjesteret. Han adlades 1747 (förut hette han Henriksen) och blef geheimeråd 1777. Död d. 18 Juli 1780. H. var en ifrig boksamlare och en vän af historien, hvars idkare han gerna understödde. Hans utmärkta samling af danska böcker och handskrifter öfverlemnades 1807 af hans svärson grefve Rosencrone till det stora kungliga biblioteket, af hvilket den utgör en särskild afdelning. 1809 grundades Den Hjelmstjerne- Rosencroneske stiftelse, omfattande stora legat till främjande af vetenskapliga och filantropiska ändamål i Danmark och Norge. 1880 uppgick stiftelsens kapitalbehållning till 1,720,000 kr. E. Ebg. Hjelmtrimul, Nord. mytol., en i eddan omnämnd valkyrja. Th. W. Hjelmtäcke (Lat. lamiae, Fr. lambrequin, T. helmdecke), herald., ursprungl. ett täcke eller en mantel, som hängde omkring hjelmen. Sedermera delades täcket i tvänne delar, en på hvardera sidan om hjelmen, hvilka framställdes i olika bladformiga slingor. Längre fram blefvo slingorna allt större, och derur utvecklades det s. k. löfverket, som ock kallas hjelmtäcke,

och hvilket från 1500-talet, då det äfven hette mussering l. skraffering, omsluter de flesta svenska adliga vapen. Samtidigt, men i synnerhet på 1700-talet, brukades hjelmtäcket, då kalladt vapentäcke, så stort, att det omslöt hela skölden. Det var då uppbundet med snören och tofsar, kantadt med fransar samt invändigt vanligen af metall och utvändigt färgadt. B. S. Hjelp-bardun, H.-brass, H.-stag o. s. v., sjöv., tåg, som för tillfället uppsättas för att förstärka resp. barduner, brassar etc. Se Borg. R. N. Hjelpedagsverken, kamer. 1. De äldre s. k. mantalsdagsverken, hvilka på 1600-talet inlades i grundräntan. -- 2. En förmån för