studerade från 1819 i München. 1823 for han till Rom, der han tillbragte 15 år, af hvilka 5 i Thorwaldsens atelier. Der utförde han mästarens bekanta "Engeln med dopbäckenet" samt för egen räkning en Psyche, som han 1838 tog med sig till Stuttgart. Han fick der en hel mängd beställningar, bland hvilka en del utfördes i Italien, såsom ett par kolossala hästtämjare, hvilka särskildt anses såsom lyckade. Utom flere idealskulpturer, med ämnen ur den antika sagan, har H. äfven utfört ett par kolossala ryttarestoder. Han lefver sedan någon tid i Rom, der han 1880 fullbordade en stor marmorgrupp, Proserpinas bortröfvande. C. R. N. Hofexpeditionen. Se Riksmarskalksämbetet. Hoff, Karl Ernst Adolf von, tysk geolog, f. 1771, d. 1837 såsom president för öfverkonsistorium i Gotha, vann genom sina geologiska och mineralogiska arbeten ett framstående rum bland sin tids naturforskare. Bland hans arbeten af detta slag märkas Geschichte der durch überlieferung nachgewiesenen natürlichen veränderungen der erdoberfläche (3 bd, 1822--34, fortsatt med ytterligare 2 bd af H. K. W. Berghaus), hvilket innehåller det rikaste material af fakta angående jordytans naturliga förändringar och ännu i dag är ensamt i sitt slag. Der uttalas bl. a. uttryckligen den åsigten att de flesta geologiska företeelser kunna under antagande af långa tidrymder förklaras ur ännu i vår tid skeende processer. 1801--16 redigerade H. "Gothaischer hofcalender". Hoff, Konrad, tysk arkitekturmålare, född i Schwerin 1816, började sin bana som vanlig dekorationsmålare och kom först sent till akademierna i Dresden och München. Sedermera har han gjort resor i Tyskland och norra Italien samt målat förträffliga arkitekturbilder efter hvad han derunder sett och studerat. Bland hans arbeten må nämnas En kardinals rum (nu i Schwerins museum) och flere framstående bilder från Venezia. C. R. N. Hoff, Karl, tysk genremålare, född i Mannheim 1838, utbildade sig dels i Karlsruhe, dels i Düsseldorf under Vautier, hvarefter han gjorde studieresor i Tyskland, Frankrike, Italien och Grekland samt sedan slog sig ned i Düsseldorf, der han bodde, till dess han 1878 kallades till professor vid konstskolan i Karlsruhe. Hans genrebilder berömmas för lif, skarp karakteristik och god teknik. I sina ämnen har han mest hållit sig till 17:de och 18:de århundradena. Till hans förnämsta arbeten torde få räknas Hvila under flykten (1866, en stor figurrik tafla med ämne från Ludvig XIV:s tid), Den faderlöses dop (1875, nu i nationalgalleriet i Berlin) och Före utmarschen (1880). C. R. N. Hoffbro, Peter Lorens, brefmålare och kortfabrikör, bekant genom några uttryck i "Fredmans Epistlar", lefde i Stockholm vid midten af 1700-talet. 1744 fick han hallrättens resolution på ett formskäreri och pappersmåleri derstädes samt utöfvade äfven detta yrke, en förening af träsnidarens och målarens. Ett par i trä skurna och genom formtryck färglagda porträtt af de 1756 afrättade grefve Erik Brahe och löparen Anton Ernst Angel visa prof af hans visserligen ej stora konstfärdighet. Sannolikt var det med den efter samma metod bedrifna korttillverkningen, som H. egentligen gjorde affärer. Derjämte var han vanlig rumdekoratör, målade möbler o. s. v. Det har påståtts, att hans af Bellman lustigt skildrade takmålerier å "Gröna Lund" ännu finnas qvar, ehuru dolda genom öfverspänd väf. H. afled omkr. 1760. -rn. Hoffheymer. Se Hofhaimer. Hoffman, Henrik, finsk bibelöfversättare, f. 1599, d. 1666 såsom kyrkoherde i Masku (sedan 1627; omkr. år 1657 var han någon tid suspenderad på grund af lastbart lefverne). Han tog (1638--42) verksam del i den finska bibelöfversättningen. Hoffman, Jonas, historiemålare, föddes i Örebro 1731. I sitt 16:de år kom han i lära hos hofintendenten Joh. Pasch och vistades hos honom i tio år, under hvilken tid han användes vid målningar såväl för slottet i Stockholm som på kungsgårdarna. 1755 erhöll han af slottsbyggnadsdeputationen ett treårigt reseunderstöd, med hvilket han på våren begaf sig till Paris. Der studerade han en längre tid, och när han 1760 begaf sig till Italien, ökades pensionen betydligt. Under flere års vistelse der studerade han antiken och måleriets mästerverk, och från Rom hemsände han det 1766 signerade arbetet Kristi nedtagande från korset (altartafla i Klara kyrka i Stockholm), hvilket utgör hans förnämsta anspråk på efterverldens hågkomst. Ytterligare uppmuntringar tillföllo honom alltjämt; och då han 1770 återvände till fäderneslandet, hade hans utbildning kostat den svenska staten det då ganska betydliga beloppet af öfver 25,000 d:r s:mt. Han hade under sin vistelse uti Italien blifvit medlem af konstakademierna i Florens och Bologna och kallades 1769 till agré af målare- och bildhuggareakademien i Paris samt 1770 till ledamot af den i Stockholm. Emellertid blef af hela denna lofvande början föga frukt. H., som 1772 utnämndes till professor för teckningen, var sjuklig och ytterst trög i alstring. Ej häller hans lärareverksamhet synes hafva varit af någon mer betydande art. Han afled i Stockholm i Apr. 1780. -- H:s ofvannämnda hufvudarbete vittnar om ett för hans tid ovanligt sinne för en kraftig och djupare stämd kolorit, god modellering, en viss skicklighet i gruppering och ädelhet i känslan, men teckningen lemnar der och hvar något att önska. Taflan är för öfrigt ingalunda kopia, såsom flerstädes uppgifvits. Hans öfriga mindre arbeten utgöras af ett par dekorationsmålningar i alkoven af röda förmaket i Stockholms slotts praktvåning, altartaflan i Maria kyrka i Falun samt några ytterst få stafflibilder, mest studiehufvud o. dyl. Jupiter och Prometevs tillhör konstakademien, och Nationalmuseum eger af honom en "nature morte" (af 1762), utmärkt genom en ovanligt djup färg och minutiöst utförande. -rn. Hoffman, Sven. Se Hofman. Hoffmann, Melchior, tysk protestantisk predikant och skriftställare under reformationstiden, föddes i Schwaben (födelseåret okändt) och var