Hoffmann, Alexander Friedrich Franz, tysk skriftställare, f. 1814, d. 1882, stod först i bokhandel, men började 1829 studera och egnade sig sedan åt literaturen. Han intog såsom författare af folk- och ungdomsskrifter ett af de främsta rummen inom Tysklands literatur. Från 1840 utgaf han en mängd originalberättelser, hvilka öfversatts på de flesta språk, och dessutom bearbetade han "Tusen och en natt" för ungdom ("De vackraste sagorna ur Tusen och en natt", 1872--73; 2:dra uppl. 1880) samt några af Coopers och Marryats romaner. Omkr. 60 af H:s originalberättelser och bearbetningar hafva öfversatts på svenska. Hoffmann, Joseph, österrikisk landskapsmålare, f. 1831 i Wien, började sina studier i Rahls skola och utbildade sig sedermera genom resor i de österrikiska alperna, Grekland och Italien. Han har gjort sig känd genom åtskilliga storartadt uppfattade ideala landskap, särskildt en cykel af fem bilder från det forna Athen (målade för baron Sinas räkning), dekorationerna till "Trollflöjten", "Friskytten" och "Romeo och Julia" för det nya operahuset i Wien samt förträffliga utkast till dekorationer och kostymer för Wagner-teatern i Baireuth. Hoffmanns droppar, Liquor anodynus mineralis Hoffmanni l. Aether spirituosus, äro (enligt sista uppl. af Sv. farimkopén), en blandning af 1 del eter och 3 delar koncentrerad sprit. Dessa droppar, uppkallade efter den tyske läkaren Friedrich Hoffmann, hafva en stark lukt af eter och ega detta medels upplifvande verkan, ehuru något mildrad genom tillblandningen af den mindre exciterande spriten. Smaken är skarp, efteråt kylande. Medlet nyttjas såsom "väderdelande" under kolikplågor och hysteriska krämpor, i dos från 15 à 25 till 50 à 60 droppar i vatten eller på socker; det blandas äfven i mixturer och kalla infusioner (i varma infusioner förflygtigas det mycket fort). Hoffmanns droppar missbrukas ofta af hysteriska personer. O. T. S. Hoffmannsegg, Johann Centurius, grefve von H., tysk entomolog och botaniker, f. 1766, d. 1849, gjorde tillsammans med Tilesius och Link 1797--1801 en naturvetenskaplig resa genom Portugal och bearbetade derefter i förening med Hellwig och Illiger i Braunschweig sina samlingar, hvilka bildade stommen i det på sin tid berömda Hellwig-Hoffmannseggska entomologiska kabinettet. 1809--33 utgaf H. det stora praktverket Flore portugaise, hvilket delvis bekostades af preussiska staten. Hoffmanns tempererade magelixir. Se Elixir. Hoffmeister, Franz Anton, tysk musiker, f. 1754, d. 1812, kyrkokapellmästare och musikhandlare i Wien, upprättade 1800 jämte Kühnel den välkända Bureau de musique i Leipzig, som nu blomstrar under namnet "Peters". H. var en utomordentligt produktiv kompositör i alla riktningar. Hans verk, ytliga, men flytande skrifna, voro på sin tid mycket uppburna af dilettanter. A. L. Hoffmeister, Samuel, bildhuggare, född 1765, kom som yngling till Målareakademien i Stockholm och blef särskildt elev af Sergel. Vid akademien erhöll han en följd belöningar för modellering och tyckes hafva ansetts som en särdeles hoppgifvande konstnär. Redan på 1790-talet blef han k. statybildhuggare och ledamot af akademien. Sannolikt arbetade han under Sergel för dennes många beställningar; ty af hans sjelfständiga verksamhet äro spåren mycket få. Han utställde på 1790-talet i akademien ett par byster, bland dem en af U. F. Pasch, porträttmedaljonger samt ett utkast till ett epitafium. Med det nya seklets ingång förloras alla spår af hans verksamhet. H. afled i Stockholm d. 2 Apr. 1818. -rn. Hoffmeyer, Niels, dansk meteorolog, född i Köpenhamn d. 3 Juni 1836, blef löjtnant 1853, men tog afsked 1864, var 1870--78 kapten i "Kjöbenhavns väbnings" artilleri och är sedan 1872 föreståndare för det meteorologiska institutet i Köpenhamn. Såsom sådan har han utvecklat stor verksamhet och åstadkommit inrättandet af många observationsstationer, dels i Danmark, dels i dess nordliga biland, samt infört omfattande och likformiga iakttagelser och dagliga väderleksrapporter. Derjämte har han verkat för samarbete mellan de nordiska landens meteorologiska anstalter samt särskildt för upprättandet af de meteorologiska och magnetiska stationer i trakten af nordpolen, hvilka trädde i verksamhet 1882. Utom flere mindre afhandlingar (Étude sur les tempétes de l'atlantique septentrional et projet d'un service télégraphique international relatif à cet océan, 1880, m. fl.) har H. sedan 1874 utgifvit meteorologiska Månedsoversigter och Årböger samt 1874--76 internationella Cartes synoptiques journalières des temps för Nord-Amerika, Atlantiska hafvet, Europa och vestra Asien. E. Ebg. Hoffvenius, Petrus, läkare, universitetslärare, född i Axnäs by, Ärla socken, Södermanland, d. 14 Mars 1630, studerade i Upsala till en början orientaliska språk och filosofi samt blef en ifrig anhängare af de cartesianska åsigterna, men vände sig sedan till medicinen och företog, för att studera, densamma, 1658 med kungligt stipendium en resa till Leiden, der han 1660 vann doktorsgrad för afhandlingen De Athleta hippocratico ex Aphorismo III. 1661 utnämndes han till professor i medicin vid Upsala universitet och inlade sådana oförgätliga förtjenster om sin vetenskap, att han af I. Hwasser prisas såsom "den svenska medicinens fader och grundläggare". I en serie akademiska disputationer, Exercitationes artis medicinalis (1662--64), sökte han åt de studerande gifva ett kort sammandrag af fysiologien och patologien. När H. i några dem åtföljande teser angrep då rådande skolastiska principer, väckte detta mycken anstöt i Upsala, och disputationsakterna utmärkte sig genom sin skärpa och liflighet. Häftigare blef striden 1665, då H. författade en "med cartesiansk filosofi uppfylld" afhandling: Parecbasis, qua tropos epistemos seu modus considerandi medicus ad physiologiae medicae meliorem