Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intellectum exhibetur. På teologernas begäran förbjöd
konsistorium afhandlingens utgifvande och ställde dess
författare till ansvar. Sedan ett stillestånd slutits
i konsistorium, afsände presteståndet en deputation
till universitetets kansler, grefve M. G. de la
Gardie, med anhållan att den nya läran måtte förbjudas
vid akademien; men striden slutade dermed att kanslern
förmanade till enighet och öfverlemnade frågan om den
nya filosofiens värde till framtidens afgörande. Genom
H:s outtröttliga bemödanden vann medicinen i Sverige
en ojämförligt större aktning än den före honom
haft. Han bildade en skola af hängifna lärjungar,
hvilka till rikets olika delar medförde mästarens
värme och nitälskan för sitt kall. Ett literärt
minnesmärke af H:s senare lärareverksamhet äro de
17 disputationer, som innefattas i Synopsis physica
(1678, ny uppl. 1698). I detta arbete framlade han
fysikens vigtigaste läror, och det begagnades ännu
långt efter hans död såsom lärobok i fysik. H. dog
i Upsala d. 23 Maj 1682. (Jfr I. Hwasser, "Valda
skrifter", bd IV, 1870.) R. T-dt.
Hof-församlingen, den församling, som omfattar
alla de inom kongl. slottet och dertill hörande,
af de kungliga och furstliga hofven nyttjade
byggnader boende och skattskrifna personer, med
deras hustrur, barn och tjenstfolk, äfvensom den
kungliga och furstliga stallbetjeningen samt all
annan betjening, som bär det kungliga livrét, jämte
samma betjenings hustrur och barn. Församlingens
kyrka är Slottskapellet i Stockholm, dess pastor
en ordinarie hofpredikant. Hof-församlingen lyder
under hofkonsistorium. Vid 1881 års slut räknade den
2,031 medlemmar.
Hofförvaltningen, ett konungens enskilda ämbetsverk
för förvaltning af hofvets finanser. I spetsen för
detsamma står en särskild chef, som till sitt biträde
har en kamrerare och en kammarskrifvare.
Hofgeismar, stad i regeringsområdet Kassel
(Hessen-Nassau). 4,244 innev. (1880).
Hofgode, Isl. Hofgoði, ett fornnordiskt ord, som
betyder tempelprest. Se Gode.
Hofhaimer (Hoffheymer), Paulus (von), tysk musiker,
f. 1459, kejserlig hoforganist i Wien 1493, dog
1537. H. gällde i Tyskland såsom en orgelspelare
utan medtäflare och njöt äfven såsom komponist stort
anseende. Bland hans arbeten må nämnas de jämte Senfl
satta Harmoniae poëticae (1539, ny uppl. 1868). A. L.
Hofkalender. Se Statskalender.
Hofkansler, förv., en ämbetsman inom kansliet,
som omtalas redan under Karl IX:s tid och som i
1634 års regeringsform nämnes såsom "assessor"
i kanslikollegium. Denne ämbetsman, hvars uppgift
bestämdt angafs i kansliordningarna, fortfor att
inom kansliet och till konungens rådgifvare intaga en
egendomlig ställning, till dess att ämbetet upphörde
med 1840 års omorganisation af rådet (under åren
1786–92 hade ämbetet varit obesatt). Hofkansleren
blef först 1809 ledamot af statsrådet, men inom
kansliet intog han plats näst efter de riksråd,
som deri voro bisittare intill 1789. Enligt 1809 års
kansliordning var han chefens
närmaste man och sjelfskrifne ställföreträdare inom
kansliet. Innan hofkansleren 1809 blef ledamot
af rådet, deltog han i rådets sammanträden vid
föredragning af sådana saker, som kanslikollegiet
kollegialt handlagt, samt svarade för att de beslut,
som i rådkammaren fattats, blefvo behörigen utfärdade
i enlighet med de justerade protokollen. Såsom ledamot
af statsrådet efter 1809 ålåg det honom särskildt
att öfvervara ministeriella måls föredragning
inför konungen och att i statsministerns för
utrikesärendena frånvaro dessa ärenden föredraga. Han
skulle jämväl enligt regeln föra protokoll öfver
de utrikes angelägenheter, som sålunda af konungen
afgjordes. Genom hofkansleren öfverlemnades kungliga
propositioner, statsrådets protokoll och andra
handlingar till riksens ständer och mottogos deras
skrifvelser till K. M:t. I Kanslikollegiet (till
1802) hade hofkansleren till uppgift att biträda vid
utredning och handläggning af alla de angelägenheter,
som kollegialt företogos, i synnerhet de utländska,
hvarjämte han skulle uppsätta skrifvelser i vigtiga
in- och utländska frågor, då sådant behöfdes. Enligt
1809 års kansliordning hade han endast att föra
den utrikes brefvexlingen angående förmälningar,
födelser och dödsfall inom det kungliga huset samt att
utfärda kreditiv för sändebud, diplom för konsuler
och kungliga pass för utrikes resor. En särskild
sida af hofkanslerens uppgift var det öfverinseende,
som han från den s. k. frihetstidens början utöfvade
öfver Riksarkivet och Kungliga biblioteket samt sedan
1785 öfver dramatiska stycken och, enligt instr. af
d. 23 Febr. 1802, öfver boktryckerier, bokhandeln,
lånbibliotek och bokauktionskamrar samt tryckfrihetens
bruk. Enligt 1812 års tryckfrihetsförordning egde
hofkansleren att öfver tryckfrihetens bruk utöfva den
tillsyn, som efter 1840 är åt justitieministern
uppdragen. (Jfr Censur, sp. 163, 164.)
K. H. B.
Hofkanslersexpeditionen, förv., kallades den särskilda
expedition, som 1809–40 biträdde hofkansleren. Före
denna tid hade han endast haft en kanslist till
sin hjelp. K. H. B.
Hofkapell, egentligen orkester, anställd i tjenst hos
något hof. Emedan den svenska kungliga scenen ända
till 1882 stod under konungens enskilda förvaltning,
fick den vid operan tjenstgörande orkestern namn
af hofkapell, och den officiella benämningen på
de k. teatrarna (stora och dramatiska) var K. M:ts
hofkapell och teatrar. Hofkapellet, som inrättades
af Uttini (1773) och reorganiserades af Naumann
samt redan 1786, vid tiden för operan "Gustaf Vasas"
uppsättande, uppdrefs till en styrka af 48 medlemmar,
bland dem 17 violiner, räknar för närvarande omkr. 50
spelare, men bland dem endast 12 violiner. Klarinetter
anställdes der 1780, trumpeter och pukor 1782, harpa
1811, basuner 1816. Kapellets första chefer under åren
1773–1882 hafva varit Uttini (Naumann var ej anställd
som hofkapellmästare), Kraus, Vogler, Haeffner, Eggert
(tillförordnad), Küster, Du Puy, J. F. Berwald,
Foroni, Lachner, Norman, Dente. – För medlemmar af
hofkapellet finnes en särskild pensionsinrättning.
A. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
