- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1399-1400

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogendorp ... - Hoj, sjöv., ett omrk. 20 m. långt, flatbottnadt fartyg - Hoja, Johan af. Se Hoya - Hojer, Andreas - Hok-kin. Se Hak-ka - Hokkohönsen, Cracinæ, zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(d. 1568), som 1511 blifvit kallad till Tyska ordens högmästare, blef 1525, efter ordensregeringens upplösning, af Polen erkänd såsom ärftlig hertig af ordenslandet Preussen (Ost-Preussen). Sålunda delade sig huset Ansbach i tre linier, den baireuthska, den ansbachska och den preussiska, af hvilka den första utslocknade 1557, den andra 1603 och den tredje 1618. Då den ansbachska linien utdog, tillföll Baireuth Kristian (d. 1655) och Ansbach Joakim Ernst (d. 1625), bröder till kurfursten Joakim Fredrik af Brandenburg. Den nya linien Baireuth utdog 1769, då dess område tillföll Alexander af Ansbach, den siste af sin ätt (d. 1806), hvilken 1791 afträdde sina besittningar till Preussen. Den i Preussen regerande grenen hade under tiden utvidgat sig på annat håll. Den ofvannämnde kurfursten Joakim Fredriks af Brandenburg son Johan Sigismund (1608--19), som var förmäld med Albrekt Fredriks af (Ost-)Preussen dotter Anna, blef vid sin svärfaders död, 1618, hertig af Preussen och förenade sålunda detta land med Brandenburg. Johan Sigismunds sonson, Fredrik Vilhelm (1640--88), "den store kurfursten", förvärfvade suveräniteten öfver Preussen (1656 och 1657), och dennes efterträdare, kurfursten Fredrik III (d. 1713) antog d. 18 Januari 1701 titeln konung i Preussen och kallade sig som konung Fredrik I. (Från hans yngre broder Filip Vilhelm, d. 1711, härstammade linien Brandenburg-Schwedt, hvilken utslocknade 1788.) Konung Fredrik I:s ättling i 5:te led, Vilhelm I, utropades d. 18 Januari 1871 till kejsare af Tyskland och förenade sålunda alla tyska land under en hohenzollerns spira. B. Den schwabiska l. hoherizollernska linien stiftades 1226 af Fredrik IV (II), d. omkr. 1255. En af dennes efterkommande, Karl I (d. 1576), erhöll 1535 af kejsar Karl V de riksomedelbara grefskapen Sigmaringen och Vöringen. Hans söner, Eitel Fredrik VI (d. 1605), Kristoffer (d. 1601) och Karl II (d. 1606), delade sin faders besittningar och blefvo stamfäder för linierna H.-Hechingen, H.-Haigerloch och H.-Sigmaringen. H.-Haigerlochska linien utslocknade snart. De båda andra linierna blefvo 1623 riksfurstliga och erkändes 1815 vid Tyska förbundets stiftande såsom suveräna. Efter 1848 års revolution funno Fredrik Vilhelm af H.-Hechingen (1838--49), med hvilken denna linie 1869 utgick på svärdssidan, och Karl Anton af H.-Sigmaringen (1848--49) för godt att afträda sina land till sin mäktige frände, konung Fredrik Vilhelm IV af Preussen, och sedan dess betraktas ättlingarna af H.-Hechingen och H.-Sigmaringen såsom prinsar och prinsessor af blodet inom det preussiska konungahuset. Karl Antons af H.-Sigmaringen bägge äldsta söner, Leopold och Karl, hafva spelat en ganska märklig rol i våra dagars politiska historia: uppställandet af prins Leopolds kandidatur till spanska tronen bidrog till att framkalla 1870--71 års fransk-tyska krig, och Karl blef 1866 furste samt 1881 konung af Rumanien. Hoj, sjöv., ett omkr. 20 m. långt, flatbottnadt fartyg, som i 16:de och 17:de årh. användes att föra

illustration placeholder gods och passagerare på kortare resor långs kusterna af England och Holland. Den engelska hojen var taklad med blott en mast och hade storseglet försedt med bom. Fig. föreställer en holländsk hoj. R. N. Hoja, Johan af. Se Hoya. Hojer, Andreas, dansk historiker och rättslärd, föddes i vestra Slesvig 1690, studerade medicin i Halle 1706--13, men kom aldrig att utöfva läkarekonsten, utan blef guvernör för ministern grefve J. G. von Holsteins söner, med hvilka han reste utomlands 1717--18. Närmast till vägledning för sina lärjungar skref H. Kurzgefasste dänemarckische geschichte (1718), hvilket arbete till följd af åtskilliga i företalet inflätade utfall mot danskarna framkallade förbittring hos många, bl. a. Gram och Holbergr som i åtskilliga anonyma skrifter gåfvo luft åt sin harm. Enär arbetet innehöll oförbehållsamma uttalanden om danske konungars enskilda lif, blef det förbjudet; men sedan förbudet blifvit upphäfdt (1731), öfversattes boken på danska och begagnades i många år som historisk lärobok. Jan.--Juli 1721 utgaf H. en literär tidskrift, Nova literaria Daniae et vicinarum regionum, som skulle meddela en fortlöpande öfversigt af dansk-norsk och svensk literatur och sålunda var det första försöket till en för hela Skandinavien gemensam tidskrift. Emellertid sysselsatte H. sig med historiska studier och utgaf bl. a. Continuatio annalium Alberti Stadensis (1720). Genom Holsteins inflytande blef han 1722 kunglig historiograf. I denna egenskap utarbetade han sitt förnämsta historiska verk, König Friedrich des vierten glorwürdigstes leben (utg. 1829 af N. N. Falck), en vigtig källskrift. Efter Fredrik IV:s död (1730) afskedades H., men blef, genom sin kusins, den pietistiske hofpredikanten Bluhmes, inflytande, professor i juridik vid universitetet, med uppdrag att förklara de danska lagarna, öfver hvilka förut icke hållits några föreläsningar. H. blef derigenom den danska rättsvetenskapens grundläggare. Genom honom tillkom förordningen af d. 10 Febr. 1736, som först införde en juridisk examen. Hans encyklopedi Idea jurisconsulti danici (1736), som genast öfversattes på danska ("Forestilling på en dansk jurist"), var under många år den första vägledningen för unga jurister, och hans föreläsningar i dansk rätt studerades ännu länge efter hans död, som inträffade 1739. H. var illa tåld af många bland sina samtida, som i honom sågo endast en hänsynslös och högmodig tysk. C. R. Hok-kin. Se Hak-ka. Hokkohönsen, Cracinae, zool., bilda en underfamilj af fam. Penelopidae, duffoglarnas ordning och foglarnas klass. De äro starkt byggda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free