- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1401-1402

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hokkohönsen, Cracinæ, zool. - Hokuspokus, trollformel, som taskspelare pläga använda vid utförandet af sina konststycken - Hol, socken i Elfsborgs län - Hol, Richard - Holaveden, en skog, som sträcker sig mellan Vettern och sjön Sommen samt går ned öfver södra delen af Lysings och sydvestra delen af Göstrings härad - Holback, Paul Henri Thierry (Eg. P. Heinrich Dietrich), baron d'H.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

foglar med grof näbb, som är hög, kort, långs ryggkanten starkt böjd, vid roten klädd med

illustration placeholder naken vaxhud och prydd med köttiga utväxter, hvilka svälla upp under parningstiden. Hjessans och nackens fjädrar äro förlängda till en framåt krusig hjelm; vingarna och stjerten äro korta, tarsen lång och fötterna, hvilkas alla tår sitta i samma plan, sakna sporre. Alla hokkohöns äro skogsfoglar och tillbringa sin mesta tid i träden; likväl komma de ej sällan ned på marken, der de kunna springa med stor snabbhet. Under parningstiden lefva de parvis och under den öfriga delen af året i små flockar. De förtära frukter, möjligen äfven insekter och maskar, och krafsa, i motsats till andra hönsfoglar, aldrig sin föda fram ur marken. Sitt platta, af risqvistar byggda bo fästa de föga högt upp mellan grenar, och honan lägger deri två hvita ägg, något större än tamhönsets. Emedan hokkohönsens kött är mycket godt, förföljas dessa foglar flitigt. De blifva lätt tama, men fortplanta sig icke gerna i fångenskap, äro trätgiriga och tåla icke väl köld. -- Hit hör Hokkohönsslägtet, Crax, med åtskilliga arter. Hokkon, C. alector, blir 90 cm. lång, har en gul utväxt vid näbbroten, är glänsande blåsvart, med hvit buk och hvit undergump samt ett hvitt band öfver stjertspetsen. Han finnes i hela det inre Brasilien. Röda hokkon, C. rubra, är vackert kastanjebrun, med svartblå vaxhud, samt tillhör Peru och Mejico. Hjelmhokkon, C. pauxi, saknar fjäderhjelm, men har en stor, päronformig utväxt, som börjar vid näbbroten ofvanför näsborrarna och sträcker sig snedt bakåt. Färgen är glänsande svartgrön, buken och stjertspetsen hvita, näbben röd, med svartblå utväxt, och fötterna ljusröda. Arten är hemma i vestra Brasiliens och östra Perus urskogar. C. R. S. Hokuspokus, trollformel, som taskspelare pläga använda vid utförandet af sina konststycken. Ordets härledning är outredd. Sannolikt synes dock vara, att det är en förvrängning af den vid nattvarden inom den romersk-katolska kyrkan nyttjade latinska formeln hoc est corpus (meum), "detta är (min) lekamen". Enligt nämnda kyrkas lära "förvandlas", som bekant, brödet och vinet i nattvarden till Kristi lekamen och blod. Hol, socken i Elfsborgs län, Kullings härad. Arealen 3,959 har. 1,032 innev. (1881). H. bildar med Siene och Horla ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Skara stift, Kullings eller Gäsene kontrakt. Hol, Richard, holländsk tonsättare, f. 1825, lärjunge af organisten Martens, bosatte sig, efter några studieresor, såsom pianolärare i Amsterdam, der han 1856 blef dirigent för "Amstels mannenchor". 1863 utnämndes han till stadsmusikdirektör och domkyrkoorganist i Utrecht. H. är ej blott en af de mest ansedda dirigenter och lärare i Holland, utan äfven en utom sitt fosterlands gränser bekant kompositör, hyllande företrädesvis den moderna riktningen. Bland hans 90 utgifna verk må nämnas en äfven i Tyskland uppförd symfoni, flere ballader (Der fliegende holländer m. fl.), oratoriet David, mässor, visor och kammarmusik. Han har derjämte uppträdt med kritiker i holländska musiktidningen "Caecilia", en monografi öfver J. P. Sweelinck (1859--60) m. m. A. L. Holaveden, en skog, som sträcker sig mellan Vettern och sjön Sommen samt går ned öfver södra delen af Lysings och sydvestra delen af Göstrings härad i Östergötlands län samt norra delen af Norra Vedbo härad i Jönköpings län. Öfver H. gick konungarnas eriksgata, och å densamma har svenska allmogen vid flere tillfällen (1452 och 1568) sökt hejda danskarnas framfart. H. är nu på många ställen odlad, och i jämförelsevis nyare tider hafva der två kyrksocknar uppstått. Holbach [ålbak], Paul Henri Thierry (eg. P. Heinrich Dietrich), baron d'H., fransk filosof, föddes 1723 i Heidelsheim i Rheinpfalz, men uppfostrades i Paris och blef till hela sin uppfattning en fransman. Emedan han egde en betydlig förmögenhet, var han i tillfälle att uteslutande egna sig åt vetenskaplig och literär verksamhet. I hans salonger samlades med förkärlek det kotteri (Diderot, d'Alembert, Condorcet, Rousseau m. fl.), som under det s. k. upplysningstidehvarfvet var tongifvande inom Frankrikes literära kretsar. H. skildras som en synnerligen välvillig och välgörande man, lågande af nit för medmenniskors väl. Död i Paris 1789. -- Såsom filosof slöt han sig till de s. k. encyklopedisterna. Hans utgångspunkt var sensationens faktum, hvilket hänvisar på en kraft, som förorsakar sensationen och i henne framträder, samt deri röjer sin verkliga tillvaro. Naturen är följaktligen ett helt af molekyler, hvilka efter fysiska lagar äro stadda i ständig rörelse (draga hvarandra till sig och stöta hvarandra ifrån sig). Från våra sensationers olikhet sluter H. vidare till att äfven molekylerna äro till beskaffenheten olika. Det andliga deremot är i sjelfva verket ingenting annat än en form hos det kroppsliga, ett sätt, på hvilket detta är till. Endast genom en illusion har man föreställt sig detsamma såsom verkligt och derigenom råkat ut för dualismen emellan andligt och kroppsligt, hvilken H. på angifna sätt anser sig kunna häfva. I enlighet härmed anser han, att ej mindre sensationernas subjektiva sida än jämväl äfven de praktiska drifterna alltför väl kunna fysiskt förklaras (t. ex. ur hjernans organisation o. d.). Deremot har föreställningen om själens verkliga tillvaro uppstått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free