honom d. 17 Nov. s. å. Hans son utgaf 1809 "Notice historique et justificative sur la vie militaire du général H." Houdetot [oudötå], Elisabeth Françoise Sophie de la Live de Bellegarde, grefvinna d'H., fransk författarinna, f. omkr. 1730, gifte sig 1748 med grefve d'Houdetot och dog 1813. Hon tillhör 18:de årh:s mera bekanta qvinnor både genom sin godhet och sitt snille (hon skref särdeles delikata verser), sin långvariga brefvexling med skalden Saint-Lambert och genom den starka passion, som hon ingaf J. J. Rousseau. Houdon [oudång], Jean Antoine, fransk bildhuggare, född 1741, död i Paris d. 16 Juli 1828, begagnade sig af Pigalles råd, utan att vara hans lärjunge. Vid 19 års ålder erhöll han stora priset såsom bildhuggare vid École des beaux-arts och begaf sig som stipendiat till Rom, der han för kyrkan S. Maria degli angeli utförde S:t Brunos bildstod, ett mönster af enkelhet och sanning midt under perukstilens tidehvarf. H. uppehöll sig i Rom i 10 år och återvände derefter till Paris, der han blef professor vid konstakademien och utförde flere framstående verk. Bland dessa nämna vi hans spirituelt behandlade staty af Voltaire, i Théâtre français i Paris, vidare en ypperlig byst af Rousseau, i Louvre, och på samma ställe en helt och hållet naken Diana i brons, fint och förträffligt utförd, ehuru mera liknande en Venus än den kyska jagtgudinnan. Under revolutionen blef H. anklagad, emedan han på sina lediga stunder öfverarbetat en gammal bild af S. Scholastica, och han räddade sitt lif endast dermed att han förvandlade henne till en bildstod af filosofien. Med H. gör skulpturen sitt första stora steg ut från barocken fram till frihet och natur. C. R. N. Hougue [oug], La (La Hogue), fäste och fyr på en smal landtunga på östra kusten af normandiska halfön, franska depart. Manche. Der vann d. 29 Maj 1692 den förenade engelsk-holländska flottan under E. Russel en sjöseger öfver den franska, som anfördes af Tourville. Hounslow [haunslå], stad i engelska grefskapet Middlesex, 14,5 km. v. om Hyde park i London. Omkr. 10,000 innev. Stora krutqvarnar. Houppelandes [ouppölangd], Fr. Se Drägt, sp. 1490. Houri. Se Huri. Household [haushåld], Eng., hushåll, familjelif. -- H. words [-oårds], hemmets ord, hvardagsord, titeln på en af Ch. Dickens (se d. o.) redigerad tidskrift (1850--60). Uttrycket är lånadt från Shakspeares "Henrik V" (4: 3). House of commons [haus åv kåmöns], förkortadt H. C., Eng. statsr., underhuset l. den folkvalda delen af det britiska parlamentet. House of lords [haus åv lårds], förkortadt H. L., Eng. statsr., lordernas hus l. öfverhuset, det britiska parlamentets första kammare. Houssaye l. Housset [ousse]. 1. Arsène H., fransk skriftställare, f. i Laon 1815, kom tidigt till Paris och egnade sig der med stor framgång åt författareskap. 1849--56 var han styresman för Comédie-Française och inlade såsom sådan betydande förtjenster. Sistnämnda år blef han generalinspektör öfver museerna i landsorten. Af H:s något sliskiga och frivola, men mycket lästa romaner märkas: Les onze maitresses délaissées (1840); La vertu de Rosine (1844); Les trois soeurs (1847); Philosophes et comédiennes (1850); Les filles d'Ève (1852) samt de nyare: Histoire étrange d'une fille du monde (1876) och L'éventail brisé (1880). Hans samlade dikter hafva, under olika titlar, flere gånger utgifvits. Äfven för teatern har H. skrifvit några stycken: La comédie à la fenêtre (1852), Les comédiennes (1857) m. fl. Af hans konstkritiska arbeten märkes i främsta rummet L'histoire de la peinture flamande et hollandaise (1846), som mottogs med stort bifall. Derjämte har han författat Galerie de portraits du XVIII:e siècle (1844); L'histoire du quarante et unième fauteuil de l'Académie française (1855), en satir öfver akademien; L'histoire de l'art française du XVIII:e siècle (1860); Molière, sa femme et sa fille (1880) m. m. -- 2. Henry H., den föregåendes son, f. 1848 i Paris, har gjort sig fördelaktigt känd på konsthistoriens och arkeologiens fält. Han är fast medarbetare i "Journal des débats", "Revue des deux mondes", "Artiste" m. fl. tidskrifter. Houston [haustön, håstön], stad i nord-amerikanska staten Texas, vid Buffalo bayou, 33 km. ofvanom dess mynning i Galvestonviken. 18,646 innev. (1880). Staden är Texas' förnämsta jernvägscentrum och står äfven medelst floden i segelbar förbindelse med Galveston. Jerngjuterier, lokomotiv-verkstäder och andra industriella anläggningar. Liflig handel. H. anlades 1836 och uppkallades efter republiken Texas' förste president, S. Houston, samt var en kort tid (1837) statens hufvudstad. Houston [haustön, håstön], Samuel, republiken Texas' förste president, f. 1793, kämpade 1813 under general Jackson mot engelsmännen, och 1817 afslöt han på Jacksons uppdrag ett fördrag med cherokees-indianerna. 1818 lemnade han med öfverstelöjtnants titel krigstjensten och började i Nashville studera juridik. 1823--27 var han medlem af Förenta staternas kongress och 1827--29 guvernör i Tennessee. Derefter vistades han tre år bland cherokees och sökte, ehuru utan framgång, skydda dem emot regeringsombudens svek. 1833 begaf han sig till det under Mejico lydande Texas och invaldes s. å. i Texas' konstituerande församling, på hvars öfverläggningar han utöfvade ett stort inflytande. Då Mejicos president, Santa Aña, förkastade församlingens beslut, förklarade sig Texas 1835 för oberoende och utsåg H. till öfverbefälhafvare öfver armén. H. slog Santa Aña 1836 vid San Jacinto och kallades d. 1 Sept s. å. till republiken Texas' president för tvänne år. 1841--44 innehade han åter presidentstolen. Sedan Texas 1845 blifvit införlifvadt med Förenta staterna, var H. oafbrutet medlem af Förenta staternas senat och ifrade der ständigt för mensklighet mot indianerna. 1859--61 var han guvernör i Texas. Död 1863.