af sin svettutsöndring ur kroppen aflägsna vattenånga, kolsyra m. m. och dermed värma och sålunda bidraga till reglering af kroppstemperaturen ; och slutligen att genom en mängd särskilda nervorgan mottaga känselintryck. G. v. D. Huddersfield [höddersfild], stad i West Riding, i engelska grefskapet York, vid venstra stranden af floden Colne. 81,825 innev. (1881). H. är Englands förnämsta fabriksstad för den s. k. "fancy trade" (handeln med västtyger, själar o. d.), samt har äfven silkes- och bomullsspinnerier, jerngjuterier och maskinverkstäder. Kanaler och jernvägar sammanbinda staden med norra Englands förnämsta industriplatser. Nära staden, vid Lockwood, ligger en svafvelhaltig källa. Huddinge, socken i Stockholms län, Svartlösa härad. Arealen 13,802 har. 1,834 innev. (1881). H. bildar med Brännkyrka samt Nacka och Erstaviks kapell ett konsistorielt pastorat af 2: dra kl., Strengnäs stift, Södertörns kontrakt. Vid kyrkoherdens i Danvik afgång skall Sicklaö annex, förenadt med ofvannämnda kapellförsamling, under namn af Nacka församling läggas till H. Huddinge, socken i Vestmanlands län, delad med en större del, 7,917 har, 965 innev. (1881), å Torstuna härad och med en mindre, 4,212 har, 470 innev. (1881), å Våla härad, tillsammans 12,129 har, 1,435 innev. H. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl, Upsala stift, Norra Fjerdhundra kontrakt. Hude, Hermann Philipp Wilhelm von der, tysk arkitekt, f. 1830, fick sin utbildning i Berlin, först vid dervarande akademi och sedan hos Stüler. Efter att hafva gjort studieresor i Holland, England och Frankrike slog han sig ned i Berlin, der många ståtliga byggnader, bl. a. Villa Markwald och Hotel Kaiserhof (1872--75), vittna om hans framstående konstnärskap. Äfven Hamburgs Kunsthalle (1863--69) är ett verk af H. (i förening med Schirrmacher). Hud-emfysem (Underhud-emfysem). Se Emfysem. Hudene, socken i Elfsborgs län, Gäsene härad. Arealen 5,077 har. 1,269 innev. (1881). Annex till Björke, Skara stift, Kullings eller Gäsene kontrakt. Hudibras [judibrass], komisk hjeltedikt af den engelske skalden Sam. Butler. Hudiksvall, stapelstad i Helsingland, i Gefleborgs län, vid en från Bottniska viken inskjutande fjärd. Arealen är 1,972 har, och under de senaste åren har närgränsande jord inköpts för att läggas till staden. Till följd af de stora eldsvådorna 1878 och 1879, som lade en stor del af H. jämte det gamla rådhuset i aska, har staden hämmats i sin lifliga utveckling. Folkmängden utgjorde vid 1881 års slut 4,343 personer (utom en lös arbetarebefolkning, som uppskattades till omkr. 1,500 personer). Under åren 1871--1878 utgjorde stadens tillväxt öfver 1,000 personer, men under de tre närmast följande åren uppgick den till endast 12 personer. En orsak till stadens aftagande är ock uppkomsten af en förstad, Åvik, med omkr. 500 personer. De vid 1880 års slut bebyggda tomternas antal var 406 och de obebyggdas 945; taxeringsvärdet af hus och tomter uppgick till 4,097,800 kr. och af jordar till 245,600 kr. -- H. står i liflig ångbåtsförbindelse med de norrländska kuststäderna och Stockholm samt har inåt landet en kommunikationsled: H.--Näsvikens jernväg (16 km.) och Näsviken-Delsbo ångbåtsled (omkr. 21 km.); men från Delsbo till Jerfsö eller Ljusdals stationer å Norra stambanan finnes endast landsväg (nära 30 km.). Af verk och inrättningar märkas postkontor, tull- och telegrafstation, högre allmänt läroverk, länslasarett och kurhus, sparbank, afdelningskontor af Sundsvalls och Helsinglands enskilda banker, mekanisk verkstad, skeppsvarf, snickerifabrik och sågverk. Från tryckeri i staden utgifvas två halfveckotidningar: "Hudiksvalls-Posten" och "Hudiksvalls Allehanda". Af stadens handelsflotta användes under år 1880 till inrikes sjöfart 3 segelfartyg, om 138 tons, och 3 ångfartyg, om 733 tons och 205 hästkrafter, samt till utrikes sjöfart 11 segelfartyg, om 7,590 tons. Till och från staden ankommo och afgingo s. å. sammanlagdt 881 fartyg, om 154,742 tons, i inrikes fart och 281 fartyg, om 78,652 tons, i utrikes fart. De handlandes antal utgjorde s. å. 48, med 52 biträden, handtverkarnas 78, med 120 arbetare. Tillverkningsvärdet vid 6 fabriker uppgafs till nära 300,000 kr. för året. Vid 1880 års slut uppgåfvos stadens tillgångar öfverstiga skulderna, och utskylderna debiterades med 4 kr. 20 öre å hvarje bevillningskrona för vare sig fast egendom eller kapital och arbete. För riksdagsmannaval är staden förenad med Söderhamn till en valkrets. -- H. bildar med Idenor ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Helsinglands norra kontrakt. Det är ej kändt när staden grundlades. Dess första privilegier äro af d. 3 Juli 1580; de hafva ökats och bekräftats många gånger, senast 1676. K. S. Hudlöshet (Excoriation), med., uppkommer genom afskafning eller af-frätning af hudens yttre lager (epidemis) och är särdeles vanlig hos späda barn. Åkomman botas bäst genom renlighet samt genom ströpulver af stärkelse och zinkoxid. F. B. Hudmaskar (Lat. comedo) kallas de hvita eller hvitgrå, masklika bildningar, som stundom framträda ur talgkörtlarna i huden, då dessa klämmas mellan tvänne naglar. De äro icke, såsom man förr trodde, små djur, utan hopadt talgkörtelsekret samt bestå af fettkorn och sönderfallande epitelceller (se Epitel). Deras främre ände är mörkare, sannolikt till följd af smuts, som fastnat der. Hudmaskar förekomma oftast i ansigtet (företrädesvis i näsans hudbetäckning). Orsaken till deras uppkomst ligger företrädesvis deri att talgkörtlarnas utförsgångar tillstoppas af smuts, till följd hvaraf deras sekret hindras från att utgjuta sig på hudens fria yta. Inflammatorisk retning af deras omgifning ger upphof till finnar (se d. o.). Hudmaskar aflägsnas derigenom att man med naglarna eller med spetsen af en urnyckel utöfvar ett tryck på deras omkrets. De kunna i de flesta fall