inkräktas och förstöras af åtskilliga parasiter både ur djurriket (skabb, löss m. m) och ur växtriket (favus, herpes tonsurans). Pigmentet i huden kan saknas allmänt (albinism) eller fläcktals (vitiligo) eller fläckvis var ökadt (t. ex. fräknar). Slutligen gifves det åtskilliga hudutslag (exantem) hvilka icke bero på en egentlig sjukdom af huden, utan endast äro uttryck för en allmän blodförgiftning, såsom vid åtskilliga exantematiska febrar (koppor, skarlakansfeber, mässling, röda hund, nässelfeber, nervfeber, fläcktyfus m. fl.) eller till följd af gifters inverkan (jod- och bromakne vid intagande af jod- och brompreparat) eller blodupplösning (blodfläckar, purpura, vid skörbjugg, blödaresjuka). Behandlingen rättar sig efter hvarje hudsjukdoms art. Bad (alkaliska och svafvelbad) och salvor utgöra hufvudmedlen. F. B. Hudson [höddsön]. 1. Flod i nord-amerikanska staten New York, upprinner i statens norra del på Adirondack-bergen, på 1,220 m. höjd, har till Sandy Hill ett mycket krokigt lopp i östlig hufvudriktning, men flyter derefter rakt mot s. i den dalgång, som skiljer Green mountains från Alleghany-bergen, och faller ut i viken vid New York. Vid mynningen ligga, på östra stranden New York, på vestra Hoboken och Jersey city. Längd 520 km. Till Troy, 245 km. ofvanom mynningen, der den mottager sin största biflod, Mohawk, har floden flere fall (vid Glens' Falls, nära Sandy Hill, omkr. 15 m.), men derifrån och till mynningen faller den endast 1,5 m. Floden är vid Albany omkr. 275 m. bred, derifrån till Haverstraw (54 km. ofvanför New York) 300--850 m. Mellan Haverstraw och Piermont vidgar den sig till Tappan bay, som har en längd af 19 km. och en bredd af 6,5--8 km., hvarefter floden åter afsmalnar till 1,6--3,2 km. bredd. Ebb och flod äro märkbara till närheten af Troy. Större fartyg gå upp till staden H., 187 km. från mynningen, mindre fartyg ända till Waterford, något ofvanför Troy. H. har större betydelse som kommunikationsmedel än någon annan flod på jorden. Medelst Eriekanalen står H. i förbindelse med sjön Erie, medelst Champlain-kanalen med sjön Champlain och medelst Delawarekanalen med floden Delaware. På ömse sidor om floden löpa jernvägar. Floden har sitt namn efter H. Hudson (se d. o.) -- 2. Stad i nord-amerikanska staten New York, vid östra stranden af ofvannämnda flod. 8,669 innev. (1880). Den anlades 1784 af qväkare och deltog förr lifligt i handeln på Vestindien och i hvalfångst, men drifver nu nästan uteslutande flodhandel. Den har äfven jernverkstäder, jerngjuterier, maskinverkstäder m. m. Hudson [höddsön], Henry, engelsk sjöfarande och upptäcktsresande, föddes omkr. midten af 1500-talet. Då Indiens rikedomar frestade handelsmännen att söka en genare väg än den söder om Afrika till Ostindien, begaf sig H. med tio man d. 1 Maj 1607 i ett litet barktakladt fartyg från England (Gravesend) för att söka den s. k. nordostpassagen. Hans afsigt var att gå rätt öfver nordpolen, men hindrad af is måste han från Grönland taga vägen i nordöstlig riktning och uppnådde sålunda Spetsbergen. Han fortsatte längs dess kuster och seglade till 81° n. br., då han af brist på lifsmedel måste vända om. Följande år styrde han åter mot öster förbi Nordkap och hann Novaja-Zemlja, der han hindrades af is och tjocka samt tvangs att vända om. I holländska ostindiska kompaniets tjenst försökte han, 1609, finna en genomfart åt vester, på lägre breddgrader, och upptäckte då den flod, som sedermera uppkallades efter honom. Sin sista resa företog han åt samma väderstreck, men nordligare. 1610 med "Discovery". Han uppgick längs Grönlands vestra kust, seglade genom Baffins och Hudsons sund, upptäckte den efter honom benämnda viken, som han först trodde vara Stilla hafvet, undersökte dess vestra kust och öfvervintrade i Jamesbay. Följande året i Juni blef han åter fri och styrde kosan mot hemmet. Brist på lifsmedel samt ett och annat uppehåll af ishinder kommo besättningen att göra myteri. H., en hans fosterson och de sjuke sattes af de upproriske i en båt, som stöttes ut bland isen och lemnades åt sitt öde. Af besättningen uppnådde endast några få Irland, de öfriga dels ihjälslogos af sina kamrater, dels omkommo af hunger. Från England afgingo 1612 tvänne fartyg under sir Thomas Butlers befäl för att uppsöka H.; men oaktadt ifriga forskningar såväl af honom som af Gibbons (1613) och Baffin (1614) förblef H. och hans olyckskamraters öde höljdt i mörker. L. H. Hudson bay [höddsön bä]. Se Hudsons vik. Hudson-bay-kompaniet [höddsön-bä-], ett af prins Rupert af Pfalz m. fl. i England bildadt aktiebolag, som 1670 af Karl II erhöll uteslutande privilegium att drifva handel (hufvudsakligen med pelsverk) i alla de land, som omgifva Hudsons vik, samt utöfva hela den lagstiftande, dömande och verkställande makten derstädes. De första nybyggena i landet (som efter bolagets stiftare kallades Ruperts land) anlades vid Jamesbay (sydligaste delen af Hudsons vik) samt vid floderna Churchill och Hayes. I början hade bolaget att kämpa med fransmännen, som konkurrerade med detsamma samt förstörde dess blockhus och fartyg; men det skördade dock en betydlig vinst, som ökades ofantligt, sedan Frankrike i freden i Utrecht (1713) afstått från alla anspråk på Hudson-bay-landen. Men sedan Frankrike 1763 afträdt Canada till England, fick bolaget en svår medtäflare i det 1783 i Montreal (Canada) bildade Nordvestkompaniet ("Northwest fur company"). H:s område hade inga noggrant bestämda gränser, hvarför det snart kom till blodiga konflikter mellan de båda täflande bolagen. Dessa förenade sig 1821 samt erhöllo en för 21 år gällande bekräftelse på sitt handelsmonopol i alla af dem besatta land. 1838 kom H. ensamt i besittning af detta monopol, som förlängdes på ytterligare 21 år; men efter den tidens utgång (1859) förnyades ej privilegiet, utan pelshandeln lemnades öppen för alla, med undantag af handel i bolagets ursprungliga område. Genom ett fördrag 1869 afträdde H. detta mot 300,000 pd st. till