Canada. Bolaget, som har ett kapital af 1,700,000 pd st., fördeladt å 100,000 aktier, och hvars styrelse har sitt säte i London, fortsätter emellertid såsom oprivilegieradt sin pelshandel. Skinnen erhållas till största delen genom byteshandel med indianerna och insamlas från bolagets i olika delar af hela det ofantliga området belägna "forts" l. handelsplatser till York Fort, vid Hudsons vik, och öfverskeppas derifrån till England. 1874--75 hade kompaniet en ren behållning af 114,992 pd st., hvarjämte tjenstemännen såsom sin andel erhöllo 37,816 pd. Hudson-bay-landen [höddsön-bä-], ursprungligen allt rundt omkring Hudsons vik i Nord-Amerika, n. och v. om Canada beläget land. Detta område, som 1670 genom ett fribref skänktes till Hudson-bay-kompaniet och efter dettas stiftare kallades Ruperts land, blef för England af synnerlig vigt genom sin rika tillgång på pelsdjur och den deraf framkallade vinstgifvande pelshandeln. Gränserna voro länge obestämda. Men genom fördraget i Petersburg d. 25 Febr. 1825 bestämdes såsom nordvestlig gräns mot Ryska Amerika (nu territoriet Alaska i Förenta staterna) den 123:dje meridianen fr. Ferro; genom fördraget i Washington d. 20 Okt. 1818 blef den 49:de breddgraden sydlig gräns mot Förenta staterna till Klippbergen i v., och genom Oregonfördraget d. 15 Juni 1846 drogs sydgränsen än längre vesterut, till Fuca-sundet af Stilla oceanen. Området på andra sidan Klippbergen ända till Stilla oceanen, det s. k. Nordvestra gebitet 1. Nya Kaledonien, lades derigenom till H., så att de slutligen omfattade 7/8 af Britiska Nord-Amerika, nämligen allt utom de koloniserade provinserna (Settled provinces) i sydöst (Canada, Nova Scotia etc.) och de till omfånget obestämda öarna i Arktiska arkipelagen. 1858 afsöndrades Nordvestra gebitet under namnet Britiska Columbia och i Maj 1870 den sydligaste provinsen, Manitoba. Återstoden bildar sedan 1869 en del af Dominion of Canada under namnet Nordvestterritoriet. Hudsons sund [höddsöns], Eng. Hudson strait, sund mellan Baffins land och Labrador i Nord-Amerika. Det förenar Hudsons vik med Davis' sund och Atlantiska hafvet samt har en längd af omkr. 750 km. Hudson Strait [höddsön strät]. Se Hudsons sund. Hudsons vik [höddsöns], Eng. Hudson bay, ett stort inhaf på Nord-Amerikas norra kust, mellan Labrador i v., New-Wales och polarlanden, sammanhänger i ö. genom Hudsons sund med Atlantiska oceanen och står genom Fox kanal i förbindelse med polarvattnen. Arealen beräknas till 1,266,000 qvkm., längden i n. och s. till 1,500 km. och bredden till 940 km. H. har flere stora bukter, i s. Jamesbay, i v. Button- och i n. v. Chesterfieldbay, samt är full af sandbankar, klippor och öar, bland hvilka sistnämnda Southampton i n. är den största. En mängd floder har sitt utlopp i H., bland hvilka de största äro Churchill, Nelson, Severn, Albany, Moose, Rupert, East-Main och Great-Whale. Ehuru belägen helt och hållet utom polcirkeln, är H. isfri endast fyra månader af året. H. upptäcktes 1610 af H. Hudson och uppkallades efter honom. Hudutslag. Se Hudsjukdomar. Huë l. Huë-fu (äfven kallad Quang-duk och Fu-tua-tien), hufvudstad i konungariket Annam l. Kochinkina, vid floden Huë l. Truong-tien, 13 km. ofvanom dess utlopp i Kinesiska hafvet. Midten af staden upptages af det stora och starka citadellet, bygdt under Gja-long (d. 1820) efter en af en fransk öfverste uppgjord plan, i hvilket ligga det kungliga residenset, ministrarnas hus, skattkammaren, arsenalen m. m. Denna inre stad uppgifves hafva 30,000 innev, (med garnisonen), och nästan lika många anses bo i förstäderna och kringliggande byar. Huecos (Wacos, Wacoes), en till Pani-(Pawnie-) indianerna hörande stam mellan Red river och dess biflod Washita, på gränsen mellan Indian- och Texas-territorierna. H. A. Huelva [uel-]. 1. Spansk provins, som omfattar den vid Atlantiska hafvet belägna vestra delen af landskapet Andalusien (se d. o.). Arealen 10,676 qvkm. 210,641 innev. (1877). H. är en af de af naturen mest gynnade delar af Spanien. Dess förnämsta rikedom äro svafvelkisgrufvorna, af hvilka likväl endast ett fåtal bearbetas (af utländska bolag). Exporten af svafvelkis utgör omkr. 330,000 tons. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, på halfön mellan floderna Odiels och Tintos mynningar. 13,174 innev. (1877). Liflig kusthandel; utskeppningsort för provinsens malmer och sydfrukter. Fiske och tillverkning af mattor af esparto-tågan. Staden kallades af romarna Onuba och tros vara anlagd af fenicierna. Huerta [uer-], Vincente Garcia de la, spansk skald, född 1734, död 1787 som öfverbibliotekarie vid k. biblioteket i Madrid. H. bekämpade den franska smaken inom spanska literaturen, särskildt genom utgifvande af ett urval af gamla spanska dramatiker, "Teatro español" (1785--86, 17 bd), och skref tragedien Raquel (1778). Hans dikter äro samlade i "Obras poeticas" (1778--79). Huesca [ueska]. 1. Provins i spanska landskapet Aragonien, vid franska gränsen. Areal 15,224 qvkm. 252,165 innev. (1877). Landet är bergigt, synnerligast i n., der Monte Perdido når en höjd af 3,352 m. Bergen äro rikt skogklädda, och jorden, ehuru bördig, är endast till en mindre del odlad. Hufvudfloden är Cinca. Rika tillgångar på mineral, mineralkällor och saliner. Kommunikationsväsendet saknar utveckling. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid floden Isuela. 11,416 innev. (1877). Biskopssäte. Vacker gotisk katedral (fullbordad 1515) och ett f. d. kungligt palats. I H. fanns fordom ett universitet, kalladt Sertorio till minne af Sertorius, som 77 f. Kr. grundade en skola i H. och dog der (72 f. Kr.). Staden är urgammal och kallades på Augustus' tid af romarna Osca. Huet [yätt], Pierre Daniel, fransk lärd, f. i Caen 1630, åtföljde 1652 S. Bochart till Stockholm, dit denne blifvit kallad af drottning Kristina, och egnade sig efter hemkomsten åt