Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isted - Ister (Donau) - Ister - Istersjöen - Istesso - Isthmiska spelen - Isthmus - Istib (Sjtiplje)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfölja fienden, vann deremot ingen ära. Men på
den yttersta venstra flygeln vid Vedelspang kämpade
öfverste Krabbe med stor framgång mot en betydande
öfvermakt. Striden kostade danskarna 862 döda,
2,362 sårade och 424 fångar, schleswig-holsteinarna
åter omkr. 6,000 man (deraf 1,700 fångar) och 6
kanoner. E. Ebg.
Ister (Grek. Istros), romarnas benämning på Donau.
Ister, tekn., farmak., med., kallas det mjukare
fett, som finnes aflagradt i egna celler i närheten
af tarmarna, njurarna och refbenen hos en del djur,
hvilka icke höra till idislarnas ordning bland
däggdjuren. Idislarnas motsvarande fett är fastare och
kallas talg. Hos hästen och svinet o. s. v. finner
man detta mjukare fett, och det är egentligen det
tama svinets ister, som i dagligt tal afses med detta
namn. Det tama svinet har jämte det nämnda istret,
Axungia porci l. Adeps suilla, äfven det bekanta
späcket under huden, hvilket är ännu lösare an istret
och icke får förvexlas med detta. Svin-ister, som
skall användas för farmacevtiskt behof, t. ex. till
beredande af salvor etc., bör tagas i Jan. eller
Febr. emedan det då är mera hvitt, fast och hållbart
än under sommaren och hösten, då det håller mera
olein så att dermed beredda salvor blifva för mycket
lösa. Istrets färg och hållbarhet kunna äfven bero
på svinens föda. Hos svin, som gödas med ollon, blir
det gulaktigt, och sådant ister härsknar lättare
än annat i beröring med luften. Ister består af
omkr. 38 proc. fast fett (tristearin och tripalmitin)
samt omkring 62 proc. flytande fett (triolein). För
farmacevtiskt behof måste istret "skiras" på det sätt,
att det råa istret sönderskäres i små tärningar,
så att fett-cellerna öppnas, hvarefter istret
tvättas i kallt vatten för att befrias från blod,
slem och tillfälliga föroreningar. Det upphettas
sedan med ångvärme ("ångbad") i kärl af porslin
eller väl förtennad koppar, tills all fuktighet
bortgått, silas genom linne och hälles, ännu
varmt och flytande, i glas- eller porslinskärl,
som böra fullständigt fyllas och förvaras å svalt
ställe. Farmakopén fordrar, att skiradt ister,
Axungia curata, skall vara alldeles hvitt. Det får
ej lukta eller smaka härsket (genom bildning af
feta syror), ej häller vidbrändt (genom för stark
upphettning öfver öppen eld vid skirnin-gen). Ister
smälter mellan + 36° och + 31° C. – Emedan vanligt
ister, trots alla försigtighetsmått, icke håller
sig i längden oförändradt, nyttjas numera ofta ett
med benzoeharts bemängdt ister, Axungia benzoata,
som man bereder genom att under två timmar medelst
ångbad hålla smält en blandning af 1 del pulveriseradt
eller groft sönderstött benzoeharts och 50 delar
skiradt ister, under omröring emellanåt. Istret
upptager derunder benzoesyra och benzoens luktande
ämnen samt blir derigenom mycket längre hållbart.
O. T. S.
Istersjöen, en 41 qvkm. stor, i öfversta delen af
Österdalen (Hedemarkens amt, Norge) belägen insjö.
Istesso, Ital., samma. – L’istesso tempo, musikt.,
samma tidmått.
Isthmiska spelen (Grek. isthmia). Bland alla i
det forna Grekland firade religiöst nationella
festspel, hvilka utgjorde ett föreningsband mellan de
grekiska staterna, och till hvilka skaror af greker
från alla håll brukade samlas dels för att såsom
åskådare deltaga i festglädjen, dels äfven för att
sjelfva tafla om segerkransen, egde de isthmiska
ett synnerligen högt anseende och stodo tillbaka
endast för de olympiska. Sitt namn hade de deraf att
de firades på Isthmos, det näs, som sammanbinder
Peloponnesos med det mellersta Grekland. Enligt
sagan voro de ursprungligen stiftade af Sisyfos till
åminnelse af Melikertes, Inos son, men egnades
sedermera af Thesevs åt den isthmiske Poseidon,
till hvars heliga lund de äfven voro förlagda. De
firades hvartannat år under högsommaren och omfattade
såsom vanligt tre hufvudafdelningar, af hvilka
den första under namn af gymnisk agon innefattade
kappspringnirig samt brottning och knytnäfvekamp,
den andra, hippisk agon, kappridning och kappkörning,
den tredje, musisk agon, täflan i skaldekonst och
musik. Segrarna belönades med kransar, till hvilka
under äldre tider användes selleri (Selinum), men
sedermera qvistar af en pinus-art. Ledningen af
festspelen tillhörde det närbelägna Korint, hvilket
sålunda vid dessa tillfällen hade ett slags värdskap
att utöfva gent emot det öfriga Grekland och satte en
ära i att anordna allt på det präktigaste sätt. Efter
Korints förstöring (146 f. Kr.) öfvergick ledningen
för en kort tid till Sikyon, och spelen stodo ännu
under den romerska kejsaretiden i högt anseende.
A. M. A.
Isthmus (Grek. Isthmos), Lat., näs; hos de gamle
särskildt näset vid Korint, mellan Korintiska och
Saroniska vikarna, hvilket sammanbinder Peloponnesos
med det egentliga Hellas. Det bildar en platå
af högst 78 m. höjd och är på smalaste stället
endast något öfver 6 km. bredt. Der stod Poseidons
tempel, der var skådeplatsen för de isthmiska spelen
(se d. o.), och öfver näset gick den väg
Diolkos), på hvilken skeppsladdningar och mindre
fartyg fortskaffades från den ena viken till den
andra. Söder om denna väg synas lemningar af den
mur, som peloponneserna anlade under perser-krigen,
och som venezianerna under medeltiden flere gånger
återuppbyggde. Redan i forntiden försökte man (först
Demetrios Poliorketes, sedan Julius Caesar, Caligula
och slutligen Nero) att anlägga en kanal genom näset,
men dess bergiga beskaffenhet lade oöfverstigliga
hinder i vägen. I Sept. 1881 erhöll general Türr
koncession att bygga en kanal genom näset, och
i Maj 1882 börjades arbetena på samma ställe, der
fördjupningar och uppkastade jordvallar utvisa Neros
påbörjade kanalanläggning. Kanalen får en längd af
6,342 m. och skall i öfrigt få samma dimensioner
som Sues-kanalen, nämligen omkr. 8 m. djup och 22
m. bredd.
Istib (Sjtiplje), stad i europeiska Turkiet,
vilajetet Kossovo, vid Bregalnitza, en biflod till
Vardar. Omkr. 20,000 innev., till största delen
kristna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
