Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jebuséer (Jebusiter), i forntiden folkslag i Palestina af kanaaneisk stam - Jedburgh, hufvudstad i skotska grefskapet Roxburgh - Jeddo. Se Jedo - Jedeur, Elof - Jedinovertser (R. Edinovjerets, trosförvandt), rysk sekt - Jedo (Jeddo), kejsardömet Japans hufvudstad, bär sedan 1869 officielt namnet Tokio (se d. o.) - Jefferson, Thomas - Jefferson City, hufvudstad i nord-amerikanska staten Missouri - Jeffersonville, stad i nord-amerikanska staten Indiana - Jeffrey, Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras stad sedermera vardt intagen och uppbränd
(Dom. b. 1:8), bevarade de dock sin sjelfständighet
under hela domareperioden, tills David för alltid
fråntog dem staden, hvilken sedan blef hans rikes
hufvudstad (2 Sam. b. 5:6 ff.).
eaJedburgh [djedbörg], hufvudstad i skotska
grefskapet Roxburgh, vid Jed, en biflod till
Teviot. 3,400 innev. (1881). Storartade ruiner af
ett augustinkloster, som anlades 1118 af prins David
(sedermera konung David I). Yllemanufakturer.
Jeddo. Se Jedo.
Jedeur [-dör], Elof, vitterhetsidkare, f. i Vesterås
d. 1 April 1783, son till domprosten Tomas J.,
blef 1803 student i Upsala och 1809 fil. magister
derstädes. 1816 blef han gymnasieadjunkt i Vesterås
och 1823 vice lektor. Död i Vesterås d. 25 April
1841. J. var känd för stor qvickhet och humor, som
äfven återfinnas i hans tillfällighetsdikter, hvilka,
först synliga i "Stockholmsposten" och "Vesterås
tidningar", sedan utkommo samlade i Vitterhetsförsök
(1825). Derjämte utgaf han Odéum (1832), en samling
öfversatta lyriska skaldestycken, samt biografier
och originalförsök.
Jedinovertser (R. Edinovjerets, trosförvandt),
rysk sekt, en fraktion af den stora ryska
sektkomplex, som kallas starovertser. Från de
öfriga starovertserna skilja de sig derigenom att de
erkänna statskyrkans prester. Se vidare Raskolniki.
J. P.
Jedo (Jeddo), kejsaredömet Japans hufvudstad, bär
sedan 1869 officielt namnet Tokio (se d. o.).
Jefferson [djeffersön], Thomas, president i
Nord-Amerikas Förenta stater, född d. 2 April 1743
i Shadwell i Virginia, blef redan 1768 medlem
af Virginias lagstiftande församling (house of
burgesses), I striden mellan de nordamerikanska
kolonierna och engelska parlamentet uppträdde J. till
försvar för koloniernas sjelfbeskattningsrätt både
såsom medlem af "house of burgesses" och i skriften
A summary view of the rights of America (1774),
hvilken med ens gjorde författaren till en ryktbar
man och ställde honom i sjelfständighetspartiets
främsta led. Af sin hembygd sändes han till
kongressen i Filadelfia (1774), och denna insatte
honom i det utskott, som 1776 skulle utarbeta
sjelfständighetsförklaringen. Det af J. framställda
förslaget till förklaring antogs nästan oförändradt af
utskottet och derefter af kongressen. Samma år lemnade
han kongressen för att kunna uteslutande egna sig
åt arbetet i Virginias lagstiftande församling, och
1779-81 var han Virginias guvernör. 1783 återinträdde
han i nord-amerikanska kongressen, i hvilken han
föreslog och genomdref antagandet af det nuvarande
myntsystemet. Följande år uppdrog kongressen åt honom
jämte J. Adams och Franklin att föra underhandlingarna
om handelsfördrag med de europeiska staterna, och
1785 blef han Franklins efterträdare såsom minister
i Paris, men lemnade denna post 1789 och återvände
till Amerika. 1790 inträdde han såsom statssekreterare
för utrikesärendena i
Washingtons första kabinett, der Alexander Hamilton
innehade finansminister-portföljen. J. var stiftaren
af det republikanska (nu demokratiska) partiet,
hvilket kämpade för decentralisation och så stor
frihet som möjligt för de särskilda staterna,
och ogillade alltså på det bestämdaste den af
Hamilton och federalist-partiet genomdrifna
1789 års författning, hvilken stadgade en stark
förbundsregering. I kabinettet utkämpades mellan
J. och Hamilton skarpa strider om den senares plan
för ordnandet af Förenta staternas finanser, hvilken
plan J. ansåg vara i högsta grad skadlig, samt om
J:s under det pågående fransk-engelska kriget mot
Frankrike vänliga politik, hvaremot Hamilton yrkade
på iakttagande af sträng neutralitet. 1793 nedlade
J. sitt ämbete, hvarefter han icke deltog i det
politiska lifvet förr än 1796, då han valdes till
Förenta staternas vicepresident. Såsom sådan blef
han ledare för den republikanska oppositionen mot
presidenten Adams, hvars opolitiska åtgärder endast
tjenade till att stärka det republikanska partiet, och
vid 1801 års val till presidentskapet (för perioden
1801-05) besegrade han Adams. Äfven för perioden 1805-
09 var J. president. Under den tid J. var Förenta
staternas styresman köpte republiken Louisiana
(1803), hvarigenom den icke blott nära fördubblade
sitt område, utan framförallt kom i besittning af
Mississippis hela flodområde. Med England uppstodo
under hans styrelse stridigheter, hvilka med hvarje
år blefvo allt skarpare och slutligen ledde till
1812 års krig. 1809 undanbad sig J. omval. Han dog
d. 4 Juli 1826, på dagen 50 år efter utfärdandet af
Förenta staternas sjelfständighetsförklaring. Memoir,
correspondence etc. of Th. J. utgåfvos 1829, The
writings, correspondence etc. of Th. J. 1853-54.
Jefferson City [djeffersön sitti], hufvudstad i
nord-amerikanska staten Missouri, vid högra stranden
af floden Missouri. 5,271 innev. (1880).
Jeffersonville [djeffersönvill], stad i
nordamerikanska staten Indiana, på norra stranden
af Ohio, medelst en präktig bro förenadt med den på
södra stranden liggande staden Louisville. 10,422
innev. (1880). Stora verkstäder för tillverkning af
lokomotiv och jernvägsvagnar.
Jeffrey [dje’ffri], Francis, skotsk jurist och
skriftställare, f. i Edinburgh 1773, blef 1794
advokat. 1802 grundlade han i förening med några
vänner "Edinburgh review" och förblef från 1803
till Juli 1829 utgifvare af denna tidskrift,
hvilken ända från sitt första framträdande vardt
af utomordentligt inflytande både såsom, politiskt
och literärt organ. Sjelf en, särskildt i formelt
hänseende, talangfull kritiker, bidrog han med
tillsammans 200 uppsatser, af hvilka han sedermera
utgaf ett urval under titel Contributions to the
Edinburgh review (1843). Under denna tid valdes
J. två gånger, 1820 och 1822, till lordrektor för
universitetet i Glasgow. Från 1829, då han utsågs
till Edinburgh-advokaternas ordförande, lemnade han
sin skriftställareverksamhet å sido; och sedan genom
ministérförändringen i Nov. 1830 whigpartiet, hvars
politiska grundsatser han omfattade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
