Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Josquin des Prez (Jodocus Pratensis) - Josshus - Jost, Isaak Markus - Jostedal - Jostedalsbräen - Josua - Jota - Jotam - Jotunfjällen (Jotun- l. Jötunfjeldene l. -heimen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrapunktist, Okeghems efterföljare och föregångare till
Palestrina, föddes sannolikt omkr. 1450 i Hainaut,
blef korgosse, senare korprefekt i S:t Quentin
(Picardie) och kanske äfven kapellmästare vid
katedralen i Cambrai samt åtnjöt en tid Okeghems
undervisning. Under påfven Sixtus IV var han
kapellsångare i Sixtinska kapellet i Rom. Senare lefde
han i Florens, Paris och slutligen i Condé, hvarest
han, i besittning af ett kanonikat vid Notre Dame,
dog 1521. – J. var den berömdaste musiker på sin tid
och kallades "musikens furste". Enligt Ambros kan
man i honom räkna den förste verkligt genialiske
kompositören, för hvilken kontrapunktiken icke,
såsom hos föregångarna, är endast sitt eget mål, utan
äfven tjenar högre syften och börjar söka gifva ett
uttryck åt textens innehåll. Äfven är han den förste,
från hvilken åt efterverlden bevarats ett tillräckligt
antal verk för att möjliggöra en full uppskattning
af hans betydelse. Ännu är visserligen flertalet
af dessa verk bekant endast för musikhistorikerna,
och äfven bland de senare torde det vara blott få,
som förmått så lefva sig in i en förgången tids
uppfattning, att mästarens verkliga storhet kunnat
af dem riktigt bedömas. J:s tryckta kompositioner
utgöras af 19 mässor (La sol fa re mi, Ad fugam,
Pange lingua, Da pacem m. fl.), inemot 150 motetter
(Miserere, Planxit autem David m. fl.) samt omkr. 50
verldsliga stycken (de vigtigaste utgifna af Susato,
1545). Saker af J. äro äfven upptagna i nyare
samlingsverk, af Commer, Rochlitz, Hawkins, Choron
m. fl. Manuskript finnas i Rom, München och Cambrai.
A. L.
Josshus (förvrängning af Port. deos, gud, och
Eng. house, hus), en i de kinesiska sjöstäderna,
hvilkas befolkning talar en af flere europeiska språk
uppblandad "lingua franca", förekommande benämning
på buddha-tempel.
Jost, Isaak Markus, tysk pedagog och
historieskrifvare, f. 1793, förestod 1826-35 en skola
i Berlin och blef 1835 öfverlärare vid den judiska
realskolan i Frankfurt a. M. Död derst. 1860. Hans
förnämsta verk äro Geschichte der israeliten (1820-47;
10 bd, af hvilka det sista behandlar judarnas historia
under åren 1815-45) samt Geschichte des judenthums
und seiner sekten (1857-59). Bland hans många öfriga
arbeten må nämnas en tysk öfversättning af "Mischna"
(1832-34; 6 bd, med punkterad text och en kort
kommentar), åtskilliga polemiska skrifter till försvar
för judendomen, läroböcker för språkundervisningen
(Ausführliches lehrbuch der englischen sprache, 1826,
Handbuch des deutschen styls, 1834, m. fl.) och en
mängd uppsatser i vetenskapliga tidskrifter. Sjelf
redigerade han 1839-41 veckoskriften "Israelitische
annalen" och 1841-42 (tillsammans med Creizenach)
den hebreiska månadsskriften "Zion". J. var
en af grundläggarna af "Institut zur förderung
der israelitischen literatur" och stiftaren af
"Israelitischer frauenverein" i Frankfurt a. M.
L. L.
Jostedal, socken i Sogn, Nordre Bergenhus amt,
Bergens stift, Norge. Arealen 640,6 qvkm. 855
innev. (1875). Sjelfva dalen är krokig,
trång och mörk, men erbjuder genom sina höga
isbräer stort intresse. Den genomflytes af den 45
km. långa Jostedalselfven, som kommer från det
mellan Lomsfjeldene och Jostedalsbräen liggande
Styggevandet och faller ut i Lysterfjorden,
O. A. Ö.
Jostedalsbräen, Norges största isbrä, ligger i
Nordre Bergenhus amt, på halfön mellan Nordfjord
och Sognefjord. Längd 140 km., bredd 10-35 km. De
högsta punkterna äro: Lodalskåben (2,076 m.),
Store Ceciliekrone (1,950 m.), Suphellen, ungefär
midt på bräen (1,720 m.), och Gottophesten (1,710
m.). J. omgifves af fjäll, hvilka alla hafva en höjd
af mer än 1,500 m. Dess förnämsta utlöpare äro:
Vetlefjordsbräen, Bojumbräen, Suphellebräerna,
Langedalsbräen, Optagsbräerna, Austerdalsbräen,
Tunsbergdalsbräen, Nigardsbräen, Lodalsbräen,
Stegeholtsbräen, Gredungsbräen, Brigsdalsbräen och
Lundebräen. O. A. Ö.
Josua (Hebr. Jehosjua, "Jehovah är frälsning";
samma namn som Grek. Iesous, Lat. Jesus), Nuns
son af stammen Efraim, Moses tjenare, var den
ene af de båda israeliter, tillhörande det äldre
ur Egypten uttågande slägtet, hvilka med den
yngre generationen intågade i Kanaan. Af Mose
befullmäktigad att blifva hans efterträdare i
ledningen af Israels folk, införde han efter Moses
död detta öfver Jordan i det utlofvade landet,
bekämpade och kufvade ur-innevånarna och utförde
den redan af Mose uppgjorda stamindelningen. Härom
handlar den s. k. Josuas bok, som möjligen leder
sitt ursprung från Josua och kan betraktas som en
fortsättning till 5:te Mosebok. Enl. densamma var
J. vid sin död 110 år gammal. – En på arabiska
affattad Josuabok, troligen grundad på den
bibliska, stod i högt anseende hos samariterna.
J. P.
Jota [chåta], spansk nationaldans, liknande
valsen, men med större frihet i rörelser. Den är
i synnerhet vanlig i norra Spanien, der hvarje
provins har sin egen art. En "Jota aragonese" är
Glinkas liknäinnda orkesteruvertyr; en "J. Navarra"
finnes bland Sarasates spanska dansar (op. 22).
A. L.
Jotam, Usias son, konung i Juda rike (omkr. 759-743
f. Kr.), restaurerade templet och grep sig an med
flere andra byggnadsföretag, bl. a. befästningar. De
vid faderns död affällige ammoniterna gjorde
han åter skattskyldige. Troligen tog han under
detta krigståg delar af östra Jordan-landet från
Israels rike, hvilket hade till följd det ödesdigra
syrisk-efraëmitiska kriget, som utbröt under J:s
son och efterträdare, Ahas. Under J:s tid uppträdde
profeten Esaias. (2 Kon. 15:32 ff.; 2 Krön. 27.) – En
annan J., Gideons yngste son, omtalas i Dom 9: 5 ff.
J. P.
Jotunfjällen (N. Jotun- l. Jötunfjeldene l. -heimen,
d. v. s. "jättefjällen", "jättehemmen"), Norges och
tillika norra Europas väldigaste fjällparti, ligga
till största delen i Kristians amt samt begränsas
i n. och ö. af Gudbrandsdalen, i s. af Valders’
öfversta trakter samt i v. af Sognefjorden och dess
dalgångar. Denna vilda trakt "upptäcktes" 1820 af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
