Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neapel. 2. Hufvudstad i nämnda provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger endast 7 km. ö. om N., förena sig till en
totalbild af förtrollande skönhet. Af höjderna
Capodimonte, San Elmo och Pizzofalcone delas staden
i tvänne olikstora hälfter. I v. ligger den nyare,
elegantare, mindre stadsdelen, en lång och smal
remsa mellan hafvet och höjden Vomero, i ö. den äldre
och större stadsdelen, med hamnarna, arsenalen och
de förnämsta kyrkorna. – N. är den tätast befolkade
stad i Europa. Folkmängden i stadskommunen, som utom
de egentliga 12 stadsqvarteren omfattar förstäderna
Vomero, Posilipo, Fuorigrotta, Miano-Mianella och
Piscinola-Marianella, ökades 1788–1881 från 404,000
till endast 493,115. I den egentliga staden ökades
den 1812–81 från 326,130 till 461,962 pers.
Den gamla staden är trång och mörk samt genomskuren
af merendels raka och väl stensatta, men smutsiga
gator. Husen, som utom de äldre palatsen och några
renaissancebyggnader ej hafva något framstående
yttre, äro vanligen 5–6 våningar höga, byggda af
vulkanisk tuff samt försedda med stora balkonger och
platta tak, hvilka ofta äro prydda med blommor och
små träd, planterade i lådor. Den största och lifligaste
gatan är Via di Roma (vanligen kallad Toledo), som
från Piazza del Plebiscito med sin fortsättning
Strada nuova di Capodimonte löper nästan rakt i
n. genom hela gamla staden till kungliga palatset på
Capodimonte. Den präktigaste gatan är den på södra
sidan af qvarteret Chiaja i nya stadsdelen belägna
gatan Riviera di Chiaja, neapolitanernas egentliga
»corso», der till följd af den präktiga utsikten
öfver hafvet och öarna ett rörligt lif råder. Mellan
gatan och hafvet ligger N:s offentliga trädgård,
den vackra Villa Nazionale, jämte aqvarium. Staden
domineras af borgen San Elmo, förr sorgligt beryktad
genom sina förskräckliga fängelser för politiska
fångar. Den nuv. byggnaden med sina i klippan huggna
grafvar och massiva vallar uppfördes af vicekonungen
Don Pedro de Toledo på Karl V:s befallning 1535
och ansågs länge ointaglig. Den användes ej längre
till fästning. Dessutom har staden 4 andra kastell,
hvilka likaledes till stor del förlorat sin betydelse
som fästningsverk: Castello dell’ Ovo, på en med
fastlandet vid foten af Pizzofalcone förenad liten ö
(nu hufvudsakligen fängelse), Castello Nuovo (nära
hamnen), förr kungligt palats, nu kasern, Castello
del Carmine, nu kasern och militärfängelse, samt
det kolossala Castello Capuano (fullbordadt 1231),
fordom en tid kungligt residens, af Don Pedro de
Toledo förvandladt till justitiepalats och derför
vanligen kalladt I Tribunali. Bredvid detsamma
står den af G. da Majano 1484 byggda Porta Capuana,
ett mönster af ren renaissancestil. Bland N:s andra
framstående byggnader må främst nämnas det vid
Piazza del Plebiscito belägna kungliga palatset
(påbörjadt 1600), en ofantlig byggnad med en 244
m. lång frontsida mot hafvet och en 169 m. lång
hufvudfasad, med 3 pelarerader öfver hvarandra. Vid
sina besök i N. hafva Viktor Emanuel och Humbert
föredragit förstadspalatset Capodimonte, påbörjadt
1738, fullbordadt 1839. I jämförelse
med Rom eller Florens har N. få monumentala
byggnadsverk. Staden, som är delad i 47 territoriella
församlingar, har 257 rom.-katolska kyrkor och
57 kapell. De flesta kyrkorna äro mera märkliga
för sin rika inre dekoration än för arkitektonisk
skönhet. Katedralen San Gennaro (byggd 1272–1314) är
till grundplanen en basilika med ett treskeppigt
långhus och gotiskt hvälfda tvärskepp. Under
högaltaret finnes ett underjordiskt kapell med
Sankt Januarius’ (se denne), stadens skyddshelgons,
graf. Bredvid domkyrkan ligger den gamla katedralen,
S:ta Restituta, en basilika från 7:de årh., hvilken
nu bildar ett kapell till den yngre katedralen. Af
de öfriga kyrkorna må nämnas S:ta Chiara, från
14:de årh., rikt, men smaklöst dekorerad 1752, då
Giottos fresker utplånades, S. Domenico Maggiore
(grundlagd 1285, fullständigt restaurerad efter
1445), i gotisk stil, en af de vackraste kyrkorna
i N., S. Filippo Neri de’ Gerolomini (byggd
1592–1619), med hvit marmorfasad och den lärde
Giambattista Vicos graf, S. Francesco di Paola,
midt emot kungliga palatset, byggd 1815–37 efter
mönstret af Pantheon i Rom. Kyrkan till Certosa
(kartusianklostret) de S. Martino, på höjden nedanför
Castello S. Elmo, är nu till namnet, liksom så många
andra kyrkor i verkligheten, ett museum. Klostret
utgör ett annex till nationalmuseet. Kristna
fornminnen, äldre än något kloster eller kyrka,
äro de vidsträckta katakomberna, d. v. s. den
gammalkristna församlingens i N. underjordiska, i
tuffen uthuggna begrafningsplats, till hvilken nedgång
finnes bakom kyrkan S. Gennaro de’ Poveri. Bland nu
begagnade begrafningsplatser är Campo Santo Nuovo,
bortom Porta Capuana, genom sitt läge en bland de
vackraste på jorden. Staden är säte för en ärkebiskop
(alltid en kardinal), en prefekt, en kassations-
och en appellationsdomstol m. m. Universitetet,
stiftadt 1224 af Fredrik II, har 5 fakulteter och
är det mest besökta uti Italien (närmare 4,000
studenter). Det är väl försedt med zoologiska,
mineralogiska och geologiska m. fl. samlingar,
fysiologiskt institut, botanisk trädgård samt
astronomiskt och meteorologiskt observatorium på
Capodimonte. Dessutom har N. ett teknologiskt
institut, en ingeniörskola, en marinskola,
flere slöjdskolor, musikkonservatorium, många
gymnasier, lyceer, seminarier och folkskolor. Den
ryktbara zoologiska stationen, hvars aqvarium är den
förnämsta prydnaden i Villa Nazionale, grundades 1870
af tysken A. Dohrn och har blifvit ett af de största
centra för biologisk forskning i Europa. De förnämsta
biblioteken äro Biblioteca Nazionale (275,000 bd,
8,000 manuskript), Bibl. Brancacciana (150,000
bd och 3,000 mskrpt) samt universitetsbiblioteket
(omkr. 150,000 bd). Bland lärda sällskap må nämnas
»Nuova Societa reale» (stiftadt 1756, reorganiseradt
1861), »Accademia Pontaniana» (grundad 1471)
samt »Instituto d’incoraggiamento alle scienze
naturali». Bland konstsamlingar intager Museo
nazionale (mera bekant under namnet Museo Borbonico)
främsta platsen. Det inrymdes 1790 i sin nuv. byggnad
och är utan medtäflare i rikedom på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
