Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sandjägaren, Cicindela, zool., insektslägte
tillhörande familjen Carabidae af skalbaggarnas
ordning. Öfverkäken är bakom spetsen försedd
med tre taggar, underkäken med rörlig tagg å
spetsen. Kroppen är långsträckt, ofta glänsande grön,
blå eller brun med gula eller hvita fläckar. De långa
benen sätta djuret i stånd att med stor snabbhet röra
sig på marken. Sandjägaren träffas på soliga och
sandiga trakter, vid skogsbryn o. s. v. Larverna,
hvilka gräfva underjordiska gångar, bära på ryggen
två hornhakar, med hvilka de hålla sig fast i gången,
vid hvars ingång de lura på rof. L-e.
Sandkalk l. grönsandskalk, geol., en till kritsystemets
»Lag med Belemnitella mucronata» hörande, i
sydvestra Skåne förekommande, starkt kalkhaltig,
finkornig sandsten, som innehåller en mängd små
svartgröna korn af glaukonit (grönsand). Rättare
vore att benämna bergarten kalksandsten.
E. E.
Sandkrypare-slägtet, Gobio, zool., tillhör familj
en karpfiskar (Cyprinidae), ordningen blåsmunnar
(Physostomi), inom fiskarnas klass. Kroppen
är långlagd, smal, försedd med tämligen stora
fjäll. Nosen har två skäggtömmar. Rygg- och analfenan
äro, till skilnad från denna fena hos
karpslägtet (se d. o.), utan tandad stråle; stjertfenan är
klufven. Sandkryparen, Gobio fluviatilis, är äfven
grönaktig, under hvitaktig. 10–15 cm. lång, lefver
i rinnande vatten samt lifnär sig företrädesvis
af animalisk föda. Köttet är välsmakande. Hos oss
förekommer den i Skåne och Halland. L-e.
Sandlilja, Anthericum, bot., är ett till
nat. fam. Liliaceae DC., kl. Hexandria L., hörande
slägte af liljeliknande, tämligen hög växta, glatta
örter med gräslika blad, tuflikt uppväxande från
rotstocken, och bladlös stjelk, som upptill antingen
är odelad, så att de hvita, stjernlika blommorna
sitta i en klase (A. liliago L.), eller förgrenar sig,
så att blomställningen bildar en grenig klase eller
vippa (A. ramosum L.). Nämnda arter, de enda svenska,
förekomma sällsynt på sandiga, torra ställen i Skåne
samt på Gotland och Öland. Blommor och frön hafva,
under namnet flores et semina phalangii, användts
mot giftiga bett och såsom urindrifvande medel.
O. T. S.
Sandling, bot., det svenska namnet på Arenaria
serpyllifolia L. Jfr Sandnarv. O. T. S.
Sandloppan. Se Pulex.
Sandlärkan, zool. Se Lärkorna.
Sandlöparen, Calidris arenaria, zool.,
tillhör fam. Totanidae (snäppartade foglar),
ordn. Grallatores (vadare) bland foglarna. Den
skiljer sig från de närstående småsnäpporna
hufvudsakligen genom saknaden af baktå. Näbben
är af ungefär samma längd som tarsen, smal, rät,
blysvart; vingarna spetsiga. Ofvan är fogeln svart
med rostbruna fläckar, undertill hvit, framtill
rostgul. Kroppslängd 18 cm. Sandlöparen har sitt
sommartillhåll i den högre norden; derifrån begifver
han sig vid vinterns annalkande söderut och träffas
då liksom om våren vid Sveriges hafskuster,
såväl vid de vestra som de östra. Hans föda
består af insekter, maskar och smärre vattendjur.
L-e.
Sandmask, Arenicola, zool., slägte tillhörande
borstmaskarnas ordning, Chaetopodes, af ringmaskarnas
klass, Annelides. Hufvudsegmentet är litet, utan
trefvare och ögon. Främre kroppsdelen förtjockad. De
bakre segmenten sakna fotknölar. En art,
A. piscatorum, allmän vid Nordsjöns och Medelhafvets
stränder, gräfver gångar och sväljer sanden för de
i densamma befintliga organiska beståndsdelarnas
skull. Sandmasken användes som agn. L-e.
Sandmergel, geol., en såsom jordförbättringsmedel
användbar kalkhaltig jordart, som till sin fysiska
beskaffenhet i öfrigt liknar sand. E. E.
Sandnarv, sandört, Arenaria L., bot., är ett till
nat. fam. Alsinaceae Fr., kl. Decandria L. hörande
slägte af merendels små örter med fodret 5-bladigt,
kronbladen 5, i spetsen något urnupna, stiften 3 och
frukten en äggformig kapsel, som öppnar sig med 6
djupt skilda tänder. Svenska floran eger 5 arter,
hvilka hafva hvita, små blommor i bladvecken
eller i små samlingar, snarlika blomflockar.
O. T. S.
Sandnäs, norsk landtgård. Se Alstenö.
San Domingo. 1. En af de Vestindiska öarna. Se
Haiti. – 2. (Off. Republica Dominicana, Dominikanska
republiken). En af de båda republikerna på Haiti,
omfattar öns mellersta och östra del jämte de mindre
öarna Saona, Beata m. fl. Hela arealen utgör 53,343
qvkm. Befolkningen uppgår till 500,000 innev. (1887),
hvaraf största antalet är mulatter och hvita; negrer
förekomma blott obetydligt. Det gängse språket är
spanska. Industrien är ringa. Exporten uppgick 1887
till 9,923,556 kr., importen till 7,676,071 kr. Den
största handeln bedrifves i sjöstäderna San Domingo
och Puerto Plata samt i den vid Samaná-bugten liggande
frihamnen Samaná, hvars läge är ett af de yppersta i
verlden. De förnämsta handelsartiklarna äro: tobak,
socker, kaffe och kakao, hvilka ymnigt växa på
de rika, af segelbara floder vattnade slätterna,
samt mahogny, färgträ, honing och vax. Dessutom
finnes stor tillgång på metaller och mineral:
guld, silfver, qvicksilfver, tenn, jern, koppar,
svafvel, stenkol, marmor m. fl., hvilka man dock
i brist på kapital och arbetskraft ej kunnat
tillgodogöra sig. Kommunikationsmedlen äro ännu i
sin linda. Republiken indelas i fem provinser (Santo
Domingo, Azua, Seibo, Santiago och Vega) samt fyra
kustdistrikt (Puerto Plata, Monte Cristi, Barahona och
Samaná), styrda af hvar sin guvernör. Verkställande
makten utöfvas enl. 1865 års författning af en på 6
år vald president (med en vice-president) och en af
honom utnämnd ministèr; lagstiftande makten tillhör
ett öfverhus (Consego conservador) af 12 och ett
underhus (Tribunado) af 15 medlemmar, valda indirekt,
med begränsad rösträtt, för 4 år. Statsinkomsterna
för 1885 uppgingo till 1,409,566 pesos, utgifterna
till 787,164 pesos, statsskulden 1886 till 1,595,235
pesos. Statsreligionen är den katolska, dock råder
fullkomlig religionsfrihet. Kyrkan styres af en
ärkebiskop. Med undantag af två små bataljoner,
förlagda till hufvudstaden, finnes ingen stående här;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
