Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schlegel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betesmarker och ödeland samt 28,8 proc. skogbevuxen
mark. Fruktbar jord finnes i synnerhet i Oders
dalgång, på bergssluttningarna mellan Liegnitz och
Ratibor samt i grefskapet Glatz. Minst fruktbara äro
de egentliga bergstrakterna samt den nordligaste delen
af provinsen och en större del af landskapet öster om
Oder. Hvete, korn och hafre odlas i stor myckenhet,
derjämte äfven bokhvete, rotfrukter, hampa, tobak
och handelsväxter samt i vissa distrikt frukt och
vin. På barrskog finnes i synnerhet vesterut riklig
tillgång. – Landets mineraltillgångar äro särdeles
stora; jern-, zink-, blymalm finnas i mängd äfvensom
galmeja, kadmium, silfver, kopparmalm, svafvelkis,
vitriol och brunkol. De öfverschlesiska stenkolslagren
äro de största i Tyskland, och stenkolen täfla
med de bästa engelska. S:s industri är af stor
omfattning. Cement, krukmakaregods, porslin, glas
m. m. tillverkas; vidare finnas jerngjuterier,
maskinfabriker, kemiska fabriker samt fabriker för
tillverkning af bleckvaror och husgeråd af alla
slag. Textilindustrien är af den största betydelse;
spinnerier, linne- och ylle-manufakturer finnas
i mängd äfvensom pappersfabriker. Handeln är
liflig samt befordras af ett jernvägsnät om 3,010
km. längd (1885) och af naturliga vattenvägar. –
Befolkningens antal uppgick 1885 till 4,112,219 pers.,
deraf omkr. 78 proc. tyskar och 22 proc. slaver samt
1,897,002 protestanter, 2,156,578 romerska katoliker
(öfvervägande i Öfre Schlesien och grefskapet
Glatz), 7,048 andra kristna, 51,481 judar och
110 andra. – I administrativt hänseende ar landet
deladt i tre regeringsområden: Breslau, Liegnitz
och Oppeln med resp. 24, 21 och 19 kretsar. Till
tyska riksdagen sänder S. 35 medlemmar. I Preussens
andra kammare är det representeradt af 65 ombud,
i första kammaren af 53 medlemmar. Provinsen
eger 1 oberlandesgericht i Breslau, under hvilken
sortera 14 landgerichte och 123 amtsgerichte. Den
evangeliska landskyrkans angelägenheter förvaltas
af ett konsistorium i Breslau. Katolikerna lyda
under den eximerade furstbiskopen i Breslau,
med undantag af grefskapet Glatz och distriktet
Katscher i Öfre S., af hvilka det förra lyder under
ärkebiskopen af Prag, det senare under ärkebiskopen af
Olmütz. Provinsialregeringens säte är staden Breslau,
den andra i ordningen hvad storleken beträffar af
Preussens städer. Af bildningsanstalter eger S. ett
betydande antal: universitet i Breslau, 37 gymnasier,
9 realgymnasier, 2 högre realskolor, 2 progymnasier, 3
realprogymnasier, 5 högre borgareskolor, 1 pedagogik,
29 offentliga högre och lägre flickskolor, 18
skollärareseminarier, 4,070 offentliga folkskolor
m. m.; dessutom finnas 3 döfstuminstitut, 6
landtbruksskolor, 5 trädgårdsskolor, 1 konstskola,
4 handelsskolor, 2 krigsskolor m. m. (1883). Om
Schlesiens historia se Schlesien, hertigdöme.
2. Ett till Österrikisk-ungerska monarkien hörande
»kronland» med titel hertigdöme, beläget mellan
preussiska provinsen S. samt Mähren, Ungern och
Galizien. Af mähriska området Mistek delas det i 2
delar. Areal 5,146,85 qvkm. Landet är till största
delen uppfyldt af
berg; i sydöst utbreda sig Karpaterna och i nordvest
en gren af Sudeterna; blott få dalar och några
fruktbara slätter förekomma. S. vattnas af Oder och
Weichsel samt deras bifloder Oppa, Mohra, Ostrawitza,
Olsa, Bielau, Steina och Biala. Klimatet är friskt,
men rått; medeltemperaturen är + 8° C. Jordmånen
är fruktbar endast på slätterna. Af arealen äro 47,1
proc. åker, 17,4 trädgårdar och ängsmark,. 30,7
proc. skogbärande mark, 1,6 betesmarker och 3,2
proc. improduktiv mark. De vigtigaste produkterna
äro spanmål, potates. klöfver, lin, hvitbetor
och frukt. Boskapsskötseln står på en tämligen
hög ståndpunkt. Af stor betydelse är ost- och
smörtillverkningen, äfvensom fjäderfäskötseln, jagt
och fiske. Bergsbruket lemnar goda stenkol och mycket
jern samt dessutom koppar, bly, zinkblende, alun
och vitriol. Industrien är mycket liflig. Särskildt
må nämnas tillverkningen af jernvaror och maskiner,
kläde, damast-, linne- och bomullsvaror; vidare
tillverkas läder, vagnar, kemikalier, porslin
m. m. Till följd af den högt utvecklade industrien
är äfven handeln mycket liflig. Jernvägar och
goda landsvägar främja samfärdseln. – Befolkningen
uppgick 1887 till 590,478 personer, deraf ungefär
hälften tyskar, knappt en femtedel böhmare, mährare
och slovaker samt återstoden polacker. De fleste
äro katoliker, ungefär en sjundedel protestanter
och omkr. 8,000 judar. Katolikerna lyda dels under
ärkebiskopsstiftet Olmütz, dels under furstbiskopen
i Breslau. Protestanterna hafva en superintendentur
i Brünn. För bildningen sörja 4 högre gymnasier,
1 realgymnasium, 4 högre realskolor, 472 folkskolor,
lärare- och lärarinneseminarier m. m.
Historia. I äldsta tider beboddes S. af lygier
och qvader, hvilka dock sedermera till stor del
undanträngdes af slaviska stammar. Dessa kallade
landet Zlezia eller Zlesana, enligt några efter en
af Oders bifloder, Sleza, enligt andra efter ordet
Zleond, hvarmed de benämnde de i bergen qvarboende
germanerna. I början af 10:de årh. lades landet
under Polens öfverhöghet, men styrdes af egna
hertigar, tillhörande piasternas slägt, af hvilken
kristendomen infördes omkr. 965. Först genom ett
fördrag af 1163 afstod den polske konungen Boleslaw
IV S. till de tre bröderna Boleslaw, Mieczislaw
och Konrad, hvilka grundade hertigdömena Breslau,
Teschen och Glogau samt genom att inkalla tyska
kolonister och införa tysk lag och rätt främjade
landets germanisering. Från deras efterkommande
härstammade en mängd regerande furstelinier,
bland hvilka, särskildt märkas de öfre och nedre
schlesiska linierna. Till den senare hör Henrik
I den skäggige, som efter segerrika krig blef
regent i Polen 1235. För att mot Polens angrepp
värna det mellan 17 furstar styckade S. vände sig
de schlesiske herrarna till Böhmen och erkände dess
länsöfverhöghet omkr. 1329. Jämte detta land ställdes
hela S. i nära beroende af huset Habsburg 1526, ehuru
huset Brandenburg genom en arfförbrödring af 1537
allt framgent gjorde anspråk på vissa områden. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
