Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sendomir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkmängden i protektoraten kan ej uppgifvas. De
vigtigaste platserna äro: hufvudstaden S:t Louis
(18,924 innev., 1883), Dagana (5,375), Rufisque
(4,244), Médine, Joal, Gorée och Dakar (2–3
tusen). Kolonien har endast en verklig hamn,
nämligen Dakar, ö. om halfön Cap Verde. De
förnämsta handelscentra äro S:t Louis, Gorée
och Rufisque. Kolonien exporterar hufvudsakligen
jordnötter, gummi, palmkärnor, kautsjuk, läder och
kaffe samt importerar bomullsväfnader, skjutvapen,
bränvin och tobak. Äfven svenskt jern införes och
förarbetas af infödda smeder till landtbruksredskap,
knifvar, spjutspetsar och dolkar. Totalvärdet
af exporten och importen uppgick 1883 till
omkr. 34 mill. kr. Hamnarna besöktes 1882 af 946
fartyg. Budgeten uppgick 1884 till 2,508,000 frcs,
kommunalutgifterna till 364,000 frcs och moderlandets
utgifter för kolonien till 6,25 mill. frcs. – Sjömän
från Dieppe uppgifvas hafva upptäckt floden Senegal
omkr. 1360. Portugiserna hade några nybyggen vid
dess stränder i 15:de årh., och de första franska
nybyggena anlades sannolikt i senare hälften af 16:de
eller i början af 17:de årh. 1677 togo fransmännen
från holländarna Rufisque, Portudal, Joal och Gorée
samt erhöllo i freden i Nijmegen (1678) bekräftelse
på besittningen. 1717 förvärfvade de Portendic och
1724 Arguin på Saharas kust, hvilka ännu tillhöra
kolonien. Året 1854, då general Faidherbe utnämndes
till guvernör, bildar en vändpunkt i koloniens
historia. Faidherbe kufvade berberstammarna och
inskränkte deras myndighet till området n. om Senegal
samt utvidgade koloniens område på flere håll. Sedan
dess hafva eröfringarna fortsatts, och senast (1885)
har franska området utsträckts till öfre Niger.
Senegal-gummi, gummi Senegal, farmak., frambringas i
Senegal (Senegambien) af samma Acacia Verek Guillem &
Perrot (Mimosa Senegal L., Acacia Senegal Willd.),
som i Kordofan och östra Afrika lemnar arabiskt
gummi. Vanligen är senegal-gummi gulbrunt eller
brunt till färgen. Det förekommer i klumpar af
mycket vexlande storlek och form, hvilka icke äro
genomdragna af så många sprickor som gummi arabicum
samt derför äro mera hållfasta och icke så lätta att
sönderbryta. En färsk brottyta är glasglänsande,
men styckenas ytterytor äro mera matta, nästan
glanslösa. Senegal-gummit är hygroskopiskt, men löses
långsamt i vatten. Det visar för öfrigt i kemiskt
och optiskt hänseende väsentlig öfverensstämmelse
med arabiskt gummi. De anmärkta olikheterna,
trots den gemensamma härstamningen, torde bero på
olikheten i klimatiska förhållanden i östra och
vestra Afrika. Från de franska besittningarna vid
Senegal- och Gambia-floderna exporteras årligen
senegal-gummi för flere millioner francs. Detta
gummi, som har stor teknisk användning, i synnerhet
i textilindustrien, föres mest till Bordeaux och
underkastas der en noggrann sortering (»triage») för
olika ändamål. Fransmännen urskilja en stor mängd
handelssorter, såsom gomme blanche, som har samma
hvita färg och utseende som gummi arabicum, gomme
petit blanche (af små brottstycken), g. blonde
(ej fullt så hvitt som föregående), g. petit
blonde, g. fabrique, g. en boules och g. en sorte
(oren, sämre vara), hvilka slag alla sorteras ut ur
infödingarnas Galam-gummi, som af fransmännen kallas
gomme haut du fleuve (enl. Guibourt), d. v. s. gummi
från Senegals öfre flodområde närmare Sahara. Bland
detta gummislag träffas äfven långa, masklika, hvita
stycken, hvilka i olikhet med vanligt senegal-gummi
lätt lösas i vatten. Det gummi, som skördas i nedre
flodområdet, g. bas du fleuve, anses sämre. Bästa
slaget af Galam-gummi kallas med ett negernamn,
ghioloff-gi. Ett rödaktigt senegal-gummi från
oasen El Hibear bär namnet gummi neboued. Sämsta
slaget Galam-gummi kallas gonaké. Bättre Galam-gummi
kallas g. dure, hårdt gummi, till skilnad från det
af alla möjliga sorter bestående g. sala-breda
l. sadra-beida, som kallas g. molle, mjukt gummi. –
Senegal-gummi får icke för farmacevtiskt eller
medicinskt behof användas i st. f. arabiskt gummi.
O. T. S.
Senegals-lejonet. Se Lejonet.
Senegambien, område i vestra Eqvatorial-Afrika,
omfattande, såsom namnet antyder, de trakter, som
vattnas af Senegal och Gambia. Det ligger emellan
9° och 17° n. br. samt 6° och 17° 30’ v. lgd
och begränsas i n. af Sahara, i v. af Atlanten, i
s. af Sierra Leone och i ö. af negerstater. Arealen
uppskattas till omkr. 1 mill. qvkm., om man antager
Senegal och dess högra tillflöde Baule, öfre Niger
samt vattenskilnaden mellan Mellacorée och Great
Scarcies som gräns i det inre. Kusten har endast få
mera framstående uddar (Cap Verde, Cap S:te Marie,
som bildar södra sidan af Gambias sestuarium, Cap
Roxo och Cap Verga), och den enda viken är den, som
ligger s. om Cap Verde och innehåller ön Gorée, ty
de andra inskärningarna i kusten äro blott sestuarier
eller flodmynningar. Med undantag af den ö i Senegal,
på hvilken S:t Louis är byggd, och de, som bildas
af flodmynningarna, äro Gorée, Bissagos-öarna,
Los-öarna och den lilla Matakong de enda öarna
längs kusten. Denna har i sin norra del nästan samma
utseende som Sahara – låg, torr, ödslig och kantad med
dyner; längre söderut är den låg, sumpig, men klädd
med den rikaste växtlighet. Innanför den låga kusten
höjer sig landet till en vidsträckt platå, som österut
öfvergår i en bergstrakt. Ehuru bergen ej hafva någon
synnerlig höjd, betäcka de en stor areal och hafva en
mängd förgreningar. Längre i ö. sänka de sig tvärt mot
Nigerdalen, hvaremot de söderut fortsätta in i Sierra
Leone och det inre af Öfre Guinea, kanske utgörande
de Kongberg, som sägas finnas mellan kusten och
Nigerbäckenet. Berglandet är genomdraget af en mängd
erosionsdalar. De största floderna äro, räknadt från
n., Senegal, Salum, Gambia, Casamance, Cacheo, Geba,
Rio Grande, Cassini, Nuñez, Pongo och Mellacorée,
hvilka alla uppstå vid foten af berglandet och flyta
mot v. eller något mot s. v. Joliba l. Niger ensam
flyter mot n. och n. ö. och lemnar snart S. Landets
geologiska byggnad är ännu mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
