Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Silursystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot bröstet – en ställning, som ej allenast
underlättar respirationen, utan äfven åstadkommer att
tyngdpunkten flyttas från de nedre extremiteterna,
hvilka annars gerna vilja sjunka. Vid simning på
rygg kunna rörelserna vara af många olika slag. Man
kan äfven lära sig att simma på sidan, hvilket i
jämförelse med vanlig simning är som att springa i
stället för att gå; man föres nämligen med ett simtag
på sidan fram i medeltal 1,8 m. Att »trampa vatten»
är att i upprätt ställning taga vanliga simtag med
fötterna och samtidigt luta hufvudet bakåt. Om
personer, som falla i vattnet, hade tillräcklig
sinnesnärvaro att verkställa denna rörelse, när
hufvudet höjt sig upp öfver ytan, skulle många
drunkningar förebyggas. Men de fleste som råka falla
i vatten och ej kunna simma, sträcka instinktmässigt
upp händerna och försöka komma upp på ytan samt
öka derigenom det farliga i belägenheten. Att kunna
trampa vatten är af stor vigt för skickliga simmare,
hvilka utan den förmågan t. ex. ej skulle med samma
lätthet blifva i stånd att i vattnet befria sig från
kläderna. Störtar man sig i vattnet med hufvudet
före, säges man dyka. Dykning sker med eller utan
föregående språng, ej gerna från större höjd än 12
m. Armarna sträckas upp, och hela kroppen spännes, så
att dykaren nästan ljudlöst glider ned i vattnet. Att
hoppa med fötterna före kan vara farligt, emedan man
lätt förlorar balansen. (Se vidare Dykeri.)
För den, som ej kan simma, eller för den, som vill
uppehålla sig i vattnet utan ansträngning, finnas
åtskilliga slags simapparater: med luft fyllda
bälten, blåsor eller gördlar, korkdynor m. m. Den
bästa simapparaten är en af Boyton uppfunnen simdrägt
af vattentätt tyg, hvilken betäcker hela kroppen, utom
ansigtet. Af mången förordas numera simrörelsernas
mekaniska inlärande på land, s. k. torrsimning.
Simkonsten är mycket gammal. Den idkades flitigt
af forntidens greker och ingick i den militära
undervisningen hos forntidens romare. De germanska
folken voro af ålder skickliga simmare. Efter att
under åtskilliga århundraden hafva varit ur bruk
kom simkonsten å nyo till heder i senare hälften af
1700-talet. Bland dom, som fäste uppmärksamheten
på dess betydelse som helso- och räddningsmedel,
var Benjamin Franklin en af de förste. I Tyskland
framhölls simningens vigt förnämligast af pedagogen
Guts Muths, hvilken skref en ännu beaktansvärd lärobok
i simkonsten (1798). Sedan 1812 en siminrättning
för militärer anlagts i Wien, upprättade 1817 tyske
generalen von Pfuel i Berlin en inrättning af samma
slag, hvilken blef mönstret för de siminrättningar,
som derefter anlades annanstädes. I Sverige riktades
uppmärksamheten på simkonstens fördelar samtidigt
med att Ling verkade för kroppslig uppfostran i
allmänhet. De, som dervid gingo i spetsen, voro
några Upsala-studenter, bl. a. J. Svanberg och
Kr. Grahl. Genom deras bemödanden bildades 1813 i
Upsala ett sällskap, som hade till uppgift att göra
simkonsten känd och värderad, så att »Göta lejon ej
längre betydelselöst måste resa sig öfver våra
strömmar». Exemplet vann efterföljd på många
andra ställen i landet. I Stockholm promoverades
simmagistrar redan 1827, och efter några årtionden
anställdes simpromotioner äfven för qvinnor,
1858 i Upsala och 1859 i Stockholm. De prof,
hvilka de blifvande magistrarna måste aflägga, äro:
sträcksimning (2,700 m.), simning i kläder, dykning,
simning med börda, hopp från trampolin, ryggsimning,
flytning, vattentrampning, afklädning, öfning i
räddning m. m. Magisterkransen utgöres af en krans
af eklöf. De för qvinnor fastställda profven utgöra
endast ungefär hälften af männens. Äfven kandidater
promoveras och belönas dervid med en pilbladskrans.
Simla, stad och hufvudort i indobritiska distriktet
Simla (46 qvkm., 42,945 innev. 1881), divisionen
Ambala, provinsen Pendjab, 2,160 m. öfver
hafvet. 13,258 innev. (1881). På grund af sitt
behagliga klimat (medeltemperaturen öfverstiger ej
12° C.) är staden under den heta årstiden talrikt
besökt och sedan 1864 vicekonungens sommarresidens.
Simlinge, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. Areal 680 har. 278 innev. (1889). Annex till
Bösarp, Lunds stift, Skytts kontrakt.
Simmande hufvudet, zool. Se Klumpfisken.
Simmias (Lat. Simmias). 1. S. från Thebe,
en af Sokrates’ umgängesvänner, såsom sådan
omtalad i Platons dialoger, lär hafva författat
23 filosofiska dialoger. – 2. S. från Rhodos, skald
och grammatiker i Alexandria omkr. år 300 f. Kr.,
författade fyra böcker erotiska qväden, bland
hvilka äfven förekoinmo s. k. bildverser (se d. o.).
A. M. A.
Simmingsköld, Johan, vitter författare, född 1748,
utgaf 1768, som e. o. tjensteman i Stockholm,
en politisk-satirisk tidning, Karbasen, och för
åren 1769–70 en Riksdagskrönika samt började 1771
offentliggöra Samlingar af vitterhetsarbeten, med ett
företal, hvari han öppet förklarade sig ämna intaga
framförallt sådana poem, som afsågo att förhärliga
Gustaf III. Han blef 1774 tit. kungl. bibliotekarie,
1779 tit. lagman och 1782 ordenshistoriograf. 1784
rymde han emellertid som upptäckt bedragare, men
blef gripen i Sachsen och dog 1796 som fånge på
Königsteins fästning. Han åtnjöt på sin tid ett icke
ringa anseende som poet.
Simms, William Gilmore, amerikansk skriftställare,
född 1806 i Charleston i Syd-Carolina, blef advokat
1827, men egnade sig från 1832 hufvudsakligen åt
literaturen. Död 1870. Bland hans skrifter märkas
dikterna Atalantis (1832), Donna Florida (1843) och
The city of the silent (1850), åtskilliga romaner
med ämnen från amerikanska frihetskriget och lifvet
i sydstaterna samt biografier m. m.
Simning. Se Simkonsten.
Simo. 1. Socken i Uleåborgs län, Kemi
domsaga och härad, utmed kusten, utgörande ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl, Kuopio stift,
Kemi kontrakt. Areal 3,169 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,396 personer (1887).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
