Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sliparebacken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vagnarna nedfällda pallarna stoppa, då vagnens
rörelse nedåt behöfver hindras. Vagnarnas understa
delar utgöras af balkar, lagda långskepps, midtöfver
långskeppsbalkarna i de tre bäddbanorna. Till
underkant af dessa balkar äro fästa de med rullar
försedda jernplåtar, på hvilka vagnarna flyttas. Öfver
nyssnämnda långskeppsbalkar äro tvärskeppsbalkar
lagda, och hela balksystemet är väl förbundet medelst
knän, stag och andra förbindningar af jern. På
tvärskeppsbalkarnas öfverkanter ligga slagblocken,
hvilka äro så inrättade, att de efter behof och
beroende af fartygets bottenform kunna flyttas
ut eller in, så att fartyget, med kölen stående
midt på vagnarnas tvärbalkar, medelst dessa block
får behöflig sidostöttning. – Vagnarna äro äfven
försedda med behöfliga jernbeslag, så att de kunna
sammankopplas, då fartyget, som skall upphalas, är
så långt, att endast en vagn ej blir tillräcklig för
dess uppbärande. För att åstadkomma vagnarnas rörelse
vid fartygets upphalning eller sjösättning kunna
åtskilliga mekaniska anordningar användas; vid större
upphalningsbäddar är det numera vanligt, att vagnarna
medelst en mängd långa länkstänger af jern äro satta i
förbindelse med en hydraulisk press, förlagd ofvanför
bädden och i förlängningen af upphalningsbäddens
midskeppsbana. Tryckpumparna till denna press drifvas
af ångmaskin. Hvarje länkstång är till längden
lika med den hydrauliska pressens pistonslag. När
pressens piston blifvit upptryckt till sitt öfversta
läge, stoppas vagnen med pallarna, en länkstång
borttages, den hydrauliska pressens piston nedtryckes
till sitt nedersta läge och sammankopplas med den
öfversta af de återstående länkstängerna, hvarefter
pressen ånyo sättes i arbete för upphalning. På
detta sätt fortsättes upphalningen, hvarvid fartyget
kan flyttas uppåt med en hastighet af omkr. 2
m. i minuten. För att så mycket som möjligt minska
motståndet vid upphalningen få länkstängerna ej släpa
utefter midskeppsbädden, utan hvilar hvarje länkstång
(eller hvarje par sådana, då dubbla stänger användas)
på en liten vagn, som på rullar rör sig på de å
midskeppsbädden anbragta rullbanorna af jern. Sedan
fartyget blifvit repareradt eller öfversedt, sättes
det i sjön genom att firas utför bädden, hvarvid
samma medel användas som för dess upphalning.
J. G. B.
Sliparebacken. Se Lund, sp. 247.
Sliper (Eng. sleeper), syll, bjelke till underlag
för jernvägsskenor e. d. Se Jernvägar, sp. 1160.
Sliphake, sjöv., en med gångjern försedd hake,
hvilken kan öppnas, vanligtvis derigenom att en
ring, som griper omkring hakens nacke och spets,
slås åt sidan, så att hakspetsen blir fri. Sliphakar
användas mycket i båtgineblock för att förenkla
båtfirningsapparaten, för surrningar m. m.
R. N.
Slira, sjöv., glida, halka (t. ex. om tåg).
Slitage [slitasch], sjöv., den slitning eller
nötning, som ett föremål genom användande undergår och
hvarigenom dess värde minskas; äfven ett förrådsrum,
der kasserade persedlar förvaras. Ordet är bildadt på franskt sätt.
R. N.
Slite, landthamn på Gotlands östra kust, i Othems
socken. Den är en af de bästa hamnar i Östersjön,
4 m. djup, rymlig och skyddad af flere öar,
bl. a. Enholmen med kassematterade batterier till
hamnens skydd. På denna holme fanns på 1600-talet en
mindre fästning, kallad Karlssvärd. 1888 besöktes
hamnen af 379 ankommande och afgående fartyg om
tillsammans 38,665 tons drägtighet. Utförsel
af kalk och trävaror. Skeppsvarf. Regelbunden
ångbåts-förbindelse med Stockholm.
Slivnitza, by i Bulgarien, n. v. om Sofia, bekant
genom en seger, som furst Alexander af Bulgarien
der vann öfver konung Milan af Serbien d. 17–19
Nov. 1885.
Slivno l. Islimia, stad i Östrumilien, på Balkans
södra sluttning, vid passet Demir-Kapu, på 286
m. höjd öfver hafvet. 20,893 innev. (1888), mest
muhammedaner. I S. finnas 30 moskéer, en armenisk och
tre grekiska kyrkor samt en synagoga. Tillverkning
af gevär, kläde, rosenolja m. m. En stor marknad
hålles derstädes årligen.
Sloane [slån], Sir Hans, britisk naturforskare och
konstsamlare, född vid Killileagh på Irland, 1660,
gjorde på Jamaica under en färd som skeppsläkare
betydande växtfynd och utgaf öfver dem en
beskrifning i två folioband, Naturalhistory of
Jamaica (1707–25). År 1716 blef han baronet och
1727 lifmedikus hos konung Georg II samt president
i Royal society, hvars sekreterare han förut varit
sedan 1693. Död 1753. Sina storartade samlingar
af konstverk, mynt, manuskript och naturhistoriska
föremål öfverlät S. mot en jämförelsevis obetydlig
summa af 20,000 pd till britiska nationen och grundade
sålunda British museum.
Slobodá [slabadaj, R., ryskt namn på köping eller
förstad.
Sloka (Sanskr., »ära»), fyrradig strof, som förekommer
i hinduernas äldsta episka diktning och består af
fyra åttastafviga dijambiska verser. I senare tid
har slokan förvandlats till en af två sextonstafviga,
i midten af cesur delade versrader sammansatt strof.
Slokbjörk. Se Björk.
Slokgräs, bot. Se Melica.
Slom, zool. Se Nors.
Slonim, stad i ryska guvernementet Grodno, vid Njemens
segelbara biflod Sjara. 21,110 innev. (1883). Handel
med säd och virke. Staden, som omnämnes redan år 1040,
härjades af mongolerna 1241 och eröfrades i 14:de
årh. af litaverna.
Slosill. Se Sillslägtet, sp. 1082.
Slotte, Karl (Carl) Johan, finsk landtdagsman,
född d. 20 Jan. 1827 i Gamla Karleby socken i
Österbotten, har spelat en inflytelserik rol i det
finska bondeståndet vid alla landtdagar sedan 1863
och vid alla landtdagar sedan 1877 varit bondeståndets
talman. M. G. S.
Slottsfamnen, kamer. Se Byggnings-hjelpen.
Slottsfogde. Se Fogde.
Slottshjelpen, kamer. Se Byggningshjelpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
