Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terlizzi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallas termalbad. Jfr Bad, Helsobrunn och Källa. –
2. Namn på romarnas varmbad och lokalerna för
dessa. Se Romerska bad. – Om ordet termer i en annan
betydelse se Terminus, mytol.
Termes. Se Termiter.
Termin (Lat. terminus, gräns), bestämd, utsatt
tidpunkt; förfallotid; regelbundet återkommande tid
för vissa slags arbeten (lästermin vid läroverk,
speltermin vid teatrar o. s. v.). – Terminera,
begränsa, fastställa; (om tiggaremunkarna) vandra
från gård till gård för att tigga almosor.
Terminalia. Se Terminus, mytol.
Terminalia L., bot., ett slägte af tropiska träd
eller buskar med i spiral (eller skiftevis) ställda,
helbräddade blad utan stipler, men vanligen med
2 glandier å bladskaftet. Blommorna äro 2-könade
eller skildkönade på samma stånd (kl. Polygamia,
Monoecia och nat. fam. Combretaceae R. Br.). Frukten
är en bär- eller nötlik stenfrukt, med blott ett
frö (genom felslagning). Det är dessa frukter,
som, torkade, utgöra droghandelns myrobalani (af
Grek. myron, salva, och balanos, ollon), hvilka
fordom användes i salvor eller pomador och numera,
på grund af sin stora garfsyrehalt, begagnas vid
beredning af finare lädersorter. De mest bekanta
arterna äro T. catappa, bellirica, chebula och
citrina, hvilka lemna myrobalaner med samma namn. De
finnas alla i Ostindien. Myrobalanerna hafva vexlande
storlek (omkr. 2–3 cm. långa) och äro till formen
elliptiska, rundadt äggformiga eller något
päronformiga samt till färgen olika hos olika arter:
smutsigt gulaktiga eller gulbruna till svartbruna. Ett
annat handelsslag benämnes myrobalani indici l. nigri
l. emblicae och erhålles af Emblica officinalis
(se d. o.). Fröna af Terminalia äro oljehaltiga
och ätliga. O. T. S.
Termini l. T. Imerese (Lat. Thermae Himerenses),
stad i italienska prov. Palermo, på norra kusten af
Sicilien, vid jernvägen Palermo–Girgenti. 22,370
innev. (1881). Navigationsskola. Sardin- och
tonfiskfångst. T. är en af de lifligaste städerna på
ön. Den ligger i en mycket bördig trakt och utskeppar
från sin förträffliga hamn spanmål, sydfrukter, olja,
vin och andra produkter. Dess makaroner anses vara
de bästa på Sicilien. Från romarnas tid härstamma
åtskilliga ruiner: af en amfiteater, en vattenledning,
en basilika m. m. En samling förhistoriska, grekiska
och romerska fornlemningar samt taflor af äldre
sicilianska målare finnes i museet i staden. T. är
jämväl en besökt badort; dess varma saltkällor (43°
C.) besjöngos redan af Pindaros. – Om stadens äldre
historia se Himera. Det starka slottet, som Robert
af Neapel förgäfves belägrade 1338, förstördes 1860.
Terminism. Se följ. art.
Terministiska striden, en jämförelsevis obetydlig
teologisk lärostrid inom den lutherska kyrkan på
1600-talet. Anledningen till densamma gaf en af
pietismens anhängare, diakonen J. G. Böse i Sorau
(d. 1700), genom skriften »Terminus peremtorius
salutis humanae»,
hvilken i calvinistisk anda förfäktade den
åsigten att menniskans nådatid icke räckte ända
till hennes död, utan endast till en af Gud
förutbestämd gräns (terminus) eller tidpunkt i
hennes lif, efter hvilken ingen omvändelse för
henne var möjlig. Hufvudstriden utkämpades mellan
professorerna i Leipzig Rechenberg och Ittig, af
hvilka den förre, Speners måg, försvarade Böses
»terminism». Småningom afstannade hela striden af
sig sjelf. J. P.
Terminologi (af term, se d. o., och Grek. logos,
lära), sammanfattning och förklaring af de inom en
vetenskap, en konst eller ett yrke öfliga konstord
och talesätt (de s. k. termini technici, de tekniska
termerna).
Terminsaffärer kallas i handelsspråket sådana
affärer, i hvilka man köper eller säljer en
vara att levereras på en bestämd tid (termin),
med kontraktsenligt öfverenskommen plikt för
leveransens försenande. Stundom finnes varan icke
till i verkligheten, och terminsaffären blir då
endast ett »börsspel», i hvilket vinsten eller
förlusten motsvaras af skilnaden mellan det
varupris, som noterades vid affärens ingående,
och det pris, som varan betingar den dag, då
den skulle levereras. Beryktad är i synnerhet
kaffeterminshandeln. År 1887 t. ex. köptes och såldes
sjuttio gånger mera kaffe, än det då fanns af denna
vara i verkligheten. Terminshandeln uppstod först
i Stettin (början af 1830-talet) och omfattade då
företrädesvis landtbruksprodukter, på hvilket område
leveranser ju också kunna vara regelbundna. Numera
äro värdepapper af alla slag (särskildt obligationer
o. dyl.) det vigtigaste föremålet för terminshandeln.
Terminskatt. Se Grundskatt och Mantalsräntan.
Terminsobservationer, meteor., kallade man de
jordmagnetiska observationer, som på Gauss’ och
W. Webers föranstaltande utfördes 4 à 6 gånger om
året å en mängd observatorier i Europa samt å några
utom denna verldsdel för att utröna de dagliga
och tillfälliga förändringarna i deklinationen
och den jordmagnetiska intensitetens horisontala
komponent. Vid hvarje af dessa terminer räckte
observationerna från den ena middagen till den andra
och togos hvar 5:te minut. Deras början skedde på alla
platserna kl. 12 på dagen efter Göttingens medeltid,
så att fullständig samtidighet egde rum mellan
observationerna å de särskilda stationerna. Af de
svenska observatorierna deltogo Upsala och Stockholms
i detta mångåriga internationella arbete. För åren
1836–1841 äro terminsobservationerna publicerade i
den af Gauss och Weber utgifna årsskriften »Resultate
der beobachtungen des magnetischen vereins». Ett
af de intressantaste resultaten, som framgingo ur
detta samarbete mellan olika lands vetenskapsmän,
var den exakta samtidighet, hvarmed störingarna i
jordmagnetismens riktning och styrka visa sig på olika
orter, om ock olikheter framträda i dessa störingars
intensitet från den ena orten till den andra. Dylika
terminsobservationer hafva ock i senare tider blifvit
utförda under de samtidiga vetenskapliga expeditioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
