Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 41-42 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terlizzi ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som 1882–1883 från flere land i Europa och från
Amerika utsändes till de arktiska och antarktiska
trakterna (från Sverige till Kap Thordsen på
Spetsbergen). R. R.

Terminus, Lat. Se Term. – T. ad quem, den tidpunkt,
till hvilken man räknar; t. a quo, den tidpunkt, från
hvilken man räknar. – T. pasclialis. Se Påsk 3. –
In lermino, på utsatt tid.

Terminus (deus Terminus), mytol., fornromersk
gud, i hvilkens väsende gränserna (termini) och
särskildt gränsmärket (en sten, en påle eller en
pelare) symboliserades. De antika framställningarna
af gränsguden, de s. k. termerna, hafva ofta formen
af »hermer» (se Herm), nedåt afsmalnande pelare,
hvadan ock orden »termer» och »hermer» stundom
finnas använda i samma betydelse. – Jupiter, såsom
den fasta samhällsordningens skyddsgud, synes hafva
fått ett så att säga särskildt uttryck i och genom T.,
hvilkens kult sabinkonungarna Tatius och Numa skola
hafva infört i Rom. Den senare gällde såsom stiftare
af Terminalia, en fest, som firades till gudens ära
vid det äldsta årets slut (d. v. s. d. 23 Februari)
både i Rom och på landsbygden. R. Tdh.

Termisk (af Grek. therme, värme), som har afseende
på värmet eller på temperaturen. Om termisk anomali
och termiska normaler se Anomali och Normal 3 b.

Termiter, zool., insekter, som äfven kallas hvita
myror, ehuru de knappast hafva något annat gemensamt
med myrorna, än att de lefva i samhällen, bestående
af flere slags individer, och vanligen uppföra
byggnader, som emellertid äro mycket olika våra
myrors. Medan myrorna äro steklar (Hymenoptera),
tillhör termiternas familj, Termitidae, rätvingarna
(Orthoptera, underordn. Pseudoneuroptera,
gruppen Corrodentia). Termiterna äro små, mjuka,
hvita eller gulaktiga insekter, med korta antenner
och antingen utan ögon eller med sådana endast hos
könsdjuren. Redan dessa egenskaper låta oss sluta,
att termiterna äro djur, som lefva företrädesvis i
mörkret. De tillhöra hufvudsakligen tropikerna. Några
arter lefva dock uti Italien och i vissa delar
af Frankrike, dit de bevisligen blifvit införda
med handelsvaror. De fyra former, af hvilka
termitstaten består, äro hannar, honor, arbetare
och soldater. Hannarna och honorna (fig. 1) äro

Fig. 1.

till en början försedda med fyra likartade, långa,
genomskinliga vingar, men dessa affalla. när den
korta »svärmtiden» är slutad och djuren återvända
till boet. Sedan honan (»drottningen») blifvit
befruktad, antaga hennes äggstockar småningom så
stora dimensioner, att
hela bakkroppen blir ansvälld och nästan säcklik, i
det chitinringarna, hvilka under vanliga förhållanden
ligga tätt intill hvarandra, blifva

Fig. 2.

Fig. 3.

vidt skilda och likna mörka, fastare band i
den starkt förstorade, mjukare bindväfshinnan,
som nu bildar största delen af bakkroppens hölje
(fig. 2). Arbetarna äro hos termiterna, liksom i alla
insektstater, den talrikast
representerade formen. De äro mjuka, vinglösa, tämligen
långbenta djur med trådlika antenner och nedåt vändt
hufvud. Soldaterna (fig. 3) likna de förre. De äro
dock något större och hafva ett ofantligt stort hufvud
med starkt utvecklade öfverkäkar, med hvilka de dock
ej, såsom arbetarna, gnaga eller borra, utan hvilka
de uteslutande

Fig. 4.

nyttja till anfalls- och försvarsvapen. Hvarken
arbetarna eller soldaterna äro i stånd att befrukta
eller alstra ägg. De äro, liksom motsvarande former
hos myrorna, individer, hvilkas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>