Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tersmeden, Per Reinhold - Tersqvartackord (tersqvartsextackord) - Tersteegen, Gerhard - Ters-ur - Tertia - Tertialtionde. Se Tionde - Tertian. 1. Lärjunge i ett läroverks 3:dje klass (tertia) - Tertian. 2. Musikt. - Tertiarler - Tertie - Tertium comparationis - Tertius interveniens - Tertiär - Tertiärsystemet (tertiärformationen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6. Tersmeden, Per Reinhold, publicist, riksdagsman,
den föregåendes kusin, född på Hellby, Tillberga
socken, Vestmanland, d. 17 Sept. 1805, aflade 1824
kansli- och hofrättsexamina i Upsala och ingick
s. å. i konungens kansli, men lemnade snart statens
tjenst för att sköta sin fädernegård Hellby. Sedan
han 1853 sålt sina andelar i nämnda egendom och
flyttat till Stockholm, ingick han såsom medarbetare
i »Aftonbladet». Han hade dock redan långt förut
tagit del i det offentliga lifvet, nämligen såsom
riksdagsman alltsedan 1834, ehuru han först 1853
uppträdde offentligt, och såsom skriftställare,
bl. a. med broschyrerna Om byråkratien i Sverige
(1850) och Tankar i riksdagsämnen (1853). Han fortfor
till representationsförändringen (1866) att deltaga i
riksdagsförhandlingarna såsom en af riddarhusets mest
framstående talare, företrädesvis i frågor, som rörde
religionsfrihet, skattereglering, undervisningsväsende
och representationsförändringen, alltid i frisinnad
anda. Utom en mängd artiklar i »Aftonbladet» rörande
dessa ämnen, särskildt under det minnesvärda året
1865, utgaf han anonymt flere skrifter: 1854 års
riksmöte (tills. med J. G. Wahlström, 1854; 2:a
uppl. 1855), Blick på de kyrkliga frågornas behandling
(1855) och Anteckningar under en resa genom Tyskland
etc. (s. å.). Död i Sundbyberg nära Stockholm d. 21
Mars 1880. -rn.
Tersqvartackord (tersqvartsextackord),
musikt., septimackordets andra ömvändning, då den
ursprungliga qvinten kommer nederst och således de
öfriga intervallen blifva de, som namnet angifver
(t. ex. dfgh). A. L.
Tersteegen [-stegen], Gerhard, tysk reformert mystiker
och psalmdiktare, f. 1697 i Mörs vid Rhen, d. 1769 i
Mühlheim, lefde asketiskt och verkade i pietistisk
anda såsom författare af uppbyggelseskrifter,
konventikeltalare och själasörjare bland de fattigare
folkklasserna. Ända från Holland, Danmark, Sverige
och Amerika sökte man hans råd och ledning. T:s
Geistliches blumengärtlein (1729, nyaste uppl. 1884;
»Ändelig örtagård», 1831) utgör en samling af 111
smärre psalmer, i hvilka en ädel och innerlig mystik
framträder i en ren, sant poetisk form. Af stort
värde äro äfven hans uppbyggelsetal (Geistliche
brosamen, 1769–73; »Brödsmulor från Herrans bord»,
1871–82). T:s bref utgåfvos i 2 bd 1773–75 (i urval
1889), hans böner (Gebete) först 1852 och hans samlade
skrifter i 8 bd 1844–45. Jfr G. Kerlen: »Gerhard T.»
(2:dra uppl. 1853).
Ters-ur, en klocka, på hvilken kunna afläsas äfven
sextiondedelar af sekunder (»terser»). Ters-ur
användas vid mätning af skjuttiden. H. W. W.
Tertia, Lat., »den tredje», en af de s. k. kanoniska
timmarna (se Horae canonicae); tredje klassen i ett
läroverk; tredje exemplaret af en vexel; ett slags
boktryckarestil, hvars kägel innehåller 8 qvartpetit,
och som står emellan mittel och text (sekunda). –
Tertialiter, Nylat,. med tre betalningsterminer
om året.
Tertialtionde. Se Tionde.
Tertian. 1. Lärjunge i ett läroverks 3:dje klass
(tertia). – 2. Musikt., mixturstämma i
orgeln, angifvande femte och sjette
öfvertonen, d. v. s. ters och qvint
i dubbeloktaven ofvanför grundtonen.
A. L.
Tertiarier (af Lat. tertius, tredje), »medlemmar
i den tredje (af den hel. Franciscus stiftade)
orden», ett slags med flere munkordnar förenad
afdelning af botgörande män och qvinnor, hvilka ej
ingingo i klostret och ej egde att aflägga de tre
klosterlöftena, utan fingo lefva i äktenskap och
sköta sina verldsliga värf, men voro förbundna att
bära en drägt, liknande den, som brukades i klostren,
ofta fasta, bedja på bestämda timmar samt undvika
dans, skådespel, gräl och svordomar o. s. v. Mot
slutet af 1200-talet aflade många tertiarier
klosterlöftena, hvarigenom samfund af »regulerade»
tertiarier uppstodo. Dessa vunno stor utbredning och
voro mycket verksamma i den frivilliga sjukvårdens
tjenst. Ur dem hafva bl. a. föreningarna Barmhertiga
systrar och Elisabetinnor (Elisabet-systrar)
framgått. Jfr Dominikan-orden, Frans af Assisi och
Munkordnar.
Tertie (af Lat. tertia, tredjedel), krigsv., kallades
under 15:de och 16:de årh. den slutna formering
(ursprungligen en tredjedel af slagordningen),
som användes hufvudsakligen af spaniorerna, och
som kunde innefatta ända till 3,000 man. Terticn
uppställdes vanligen i en sluten qvadrat med en liten
qvadrat musketerare vid hvarje hörn. Formeringen
användes sista gången af de kejserlige vid Lützen
(1632). C. O. N.
Tertium comparationis, Lat, »det tredje i
jämförelsen», den punkt, i hvilken två jämförda
föremål öfverensstämma, det för dem gemensamma. –
Tertium non datur (Lat), log., »intet tredje gifves»,
ett tredje fall är otänkbart, formel för betecknande
af ett kontradiktoriskt motsatsförhållande (se
Kontradiktorisk).
Tertius interveniens, Lat. Se Intervenera.
Tertiär (Lat. tertiarius), i tredje utvecklingsstadiet
(om en sjukdom); hörande till den tredje geologiska
bildningsperioden.
Tertiärsystemet (tertiärformationen), geol.,
sammanfattningen af aflagringarna under den tredje
af jordklotets utvecklingsperioder, anses vanligen
såsom det äldsta af de kainozoiska systemen och
öfvergår utan någon skarpt utpräglad gräns i de
s. k. qvartära bildningarna (posttertiärformationen),
hvaremot det i Europa i de allra flesta fall skarpt
skiljes från det underliggande kritsystemet.
På några ställen, såsom vid Mons i Belgien, vid
Paris (Calcaire pisolitique) och i Nord-Amerika
(Laramie group), finnas dock lager, med afseende på
hvilkas hänförande till kritsystemet eller till det
tertiära olika meningar gjort sig gällande. – Faunan
är utomordentligt rik. Bland foraminifererna spela
nummuliterna (se d. o.) inom den undre afdelningen den
ojämförligt vigtigaste rollen, hvarjämte dock äfven
andra geologiskt vigtiga slägten, såsom Amphistegina,
Milliola m. fl., förekomma. Spongier äro sällsynta
och utan betydelse. Koraller finnas stundom i stor
mängd, bildande med nutidens fullkomligt analoga
korallref. Krinoiderna (sjöliljorna), som inom de
föregående geologiska systemen voro af så stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
