Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thulin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Upsala 1731 och studerade till prest, men drogs
alltmer öfver till mekaniken, fick 1745 anställning
vid Polhems laboratorium mechanicum och antogs
1747 till byggmästare vid fästningsbyggnaderna
i Finland. Der var han hufvudsakligen sysselsatt
med dockanläggningarna å Sveaborg (se d. o.) samt
med strömrensningar. På en af Sveaborgs dammar lät
A. Ehrensvärd inrista: »Utom Thunberg hade icke
Ehrensvärd byggt denna damm». T. fick 1748 titeln
slottsbyggmästare och 1759 direktörs fullmakt,
utnämndes 1773 till öfverdirektör och adlades
1776. Sedan 1759 egnade han sig hufvudsakligen
åt utförandet af dockbyggnaderna i Karlskrona, för
hvilka han utsett plats 1756. Han afgaf 1771 plan till
Trollhätte slussverk, hvilken gillades och kom till
utförande. T. vardt ledamot af Vetenskapsakademien
(1759) och af Fysiografiska sällskapet i Lund. Han
dog nära Karlskrona i Jan. 1788. På grund af sin
framstående förmåga och redbara karakter omfattades
han af Ehrensvärd med varm vänskap. Nämnas bör, att
T. uppgjorde ett förberedande förslag till Göta
kanal, hvilket B. von Platen i hufvudsak följde
vid utförandet.
Thunberg, Karl Peter, naturforskare, född i
Jönköping d. 11 Nov. 1743, blef student i Upsala
1761, med. kandidat 1769 och med. licentiat 1770. I
Aug. s. å. reste han som stipendiat till Amsterdam,
der han med stor vänlighet mottogs af professorerna
Burmann, genom hvilkas bemedling han erhöll uppdrag
att under en resa till Kap, Java och Japan för
några holländska blomsterälskares räkning insamla
växter och frön. Innan denna resa företogs, begaf
T. sig till Paris, hvarest han särskildt vinnlade
sig om den praktiska läkarekonsten, hvilket var så
mycket nödvändigare, som han skulle göra sin resa
i egenskap af Ostindiska kompaniets läkare. Den 30
Dec. 1771 lemnade T. Holland, anlände till Kap i
April 1772 och dröjde der till början af 1775, under
hvilken tid han hvarje år gjorde en längre färd i
naturalhistoriskt syfte till det inre af landet. Den 2
Mars sistnämnda år afreste han till Java, men vistades
der blott några månader och fortsatte d. 20 Juni 1775
färden till Japan, dit han anlände d. 13 Aug. Han
stannade der i 15 månader. På återresan besökte
han åter Java (Jan.–början af Juli 1777), seglade
derifrån till Ceylon, hvars natur han (till början af
Febr. 1778) undersökte, och reste sedan öfver Kap till
Holland, dit han efter 6 års frånvaro anlände d. 1
Okt. 1778. Sedan han i vetenskapligt ändamål besökt
äfven England, tog han öfver Holland och Tyskland
vägen till hemlandet och ankom d. 14 Mars 1779 till
Ystad. Under sin frånvaro hade T. 1777 befordrats till
botanices demonstrator i Upsala. 1781 utnämndes han
till e. o. professor och 1784, efter den yngre Linné,
till ord. med. et bot. professor. Följande år skänkte
han till universitetet sin dyrbara naturaliesamling,
som bl. a. innehöll 15,050 växtarter i 23,510
exemplar. Återstoden af sitt lif tillbragte T. i
hemlandet, sysselsatt med att bearbeta de rika skatter
han under sin långa resa samlat. »Under sin långa
professorstid företog denne naturhistoriens fordne
Odyssevs, oss veterligen, ingen längre resa än till
Stockholm och under de sista tjuge åren knappast
någon längre än ut till sitt kära Tunaberg,
som är beläget en knapp fjerdedels väg utanför
Upsala.» Vid 85 års ålder afled han på Tunaberg,
d. 8 Aug. 1828. Han var ledamot af många in-
och utländska lärda samfund (Vet. akad. 1776). –
Resultaten af sina lärda mödor har T. nedlagt i 293
akademiska disputationer, i en stor mängd uppsatser
i lärda sällskaps handlingar samt i åtskilliga
särskildt utgifna arbeten, af hvilka de förnämsta
äro Flora japonica (1784), Flora capensis (1807–13;
ny uppl. 1823) och Resa uti Europa, Africa, Asia,
förrättad åren 1770–1779 (4 bd 1788–93; öfvers. till
tyska, franska och engelska). Om hans betydelse
såsom botanist och hans ställning till sin store
föregångare Linné (d. ä.) yttrar Agardh (Vet. akad:s
handl. 1828) bl. a. följande. »Tillhörande en period
i denna vetenskapens utveckling, der i synnerhet
naturkropparnes speciella kännedom var forskningens
föremål, intog han – liksom Linné i classificationens
period – det främsta rummet i Europa. Ty ingen
naturforskare hade på hans tid upptäckt, undersökt
och beskrifvit så många naturkroppar som han. Linné
sökte öfver allt lagar och enhet, T. öfver allt
specialitet och mångfald. Linné gick långt fram om
kommande tider; T. blef inom behofvet och stämningen
af sin egen. Linné upptäckte knappt en enda växt;
T. upptäckte 1,000. Den ene ordnade det chaos, som
låg för hans fötter, efter bestämda lagar; den andre
gaf dessa samma lagar en vidsträcktare tillämpning
och stadfästade dem derigenom. Linné arbetade
så undan för vetenskapen, att hans like ej kunde
uppträda förr än sedan genom nya materialier ämne
till en nästan ny vetenskap blifvit bildadt; men
T. hopade dessa materialier så, att uppträdandet
af en ny Linné blef omöjligt.» Om T:s förhållande
till Linnéska samlingarna se d. o. – Derjämte vann
T. stort anseende genom sin resebeskrifning. Sedan
Kaempfer hade ingen europeisk forskare besökt det
underbara öriket Japan. T. hade haft godt tillfälle
att lära känna detsamma och egnar i boken om sin resa
särskild uppmärksamhet häråt. Med en för författaren
egendomlig naivetet i uttryckssätt och framställning
förenar arbetet stora förtjenster och synes vara
ett troget uttryck af hans iakttagelser. Också
framhåller en af dem, som senast skrifvit om Japan
(Rein: »Japan» I, 1881), att T. i sin resebeskrifning
visat sig såsom en »fin, kunskapsrik iakttagare och
skildrare». I Japan fortlefver T:s minne aktadt och
äradt. Öfver honom och Kaempfer finnes i Nagasaki en
af v. Siebold upprest minnessten. För icke länge sedan
utgafs ett af hans arbeten om Japans flora i en med
författarens porträtt prydd japansk öfversättning.
R. T-dt.
Thunberg, Anna Sofia. Se Sevelin 2.
Thunman, Hans, historieforskare, född i Toresunds
prestgård, Södermanland, d. 23 Aug. 1746, blef
student i Upsala 1764 och förkofrade sig, under stor
fattigdom, i både klassiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
