Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thulin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och moderna språk samt historia med en otrolig flit,
som dock äfven inkräktade på hans helsa. Efter
att hafva varit informator i ett par förnäma hus i
Pommern, och sedan han 1769 promoverats till filos.
magister i Greifswald, utnämndes han 1772 till
filos. och eloquentiae professor i Halle, der han
författade flere skrifter af framstående beskaffenhet,
såsom Untersuchung über die alte geschichte einiger
nordischen völker (1772) och Untersuchung über
die geschichte der östlichen europäischen völker
(1:sta del. 1774). Död i Halle d. 17 Dec. 1778.
-rn.
Thunsjön, i schweiziska kantonen Bern, bildas liksom
den ofvanför belägna Brienz-sjön af Aar, hvilken
inträder i sjön 4 km. s. v. om Interlaken och lemnar
densamma 1,5 km. ofvanför staden Thun. Sjön ligger
560 m. öfver hafvet, har en längd i s. ö.–n. v. af
18 km. och en medelbredd af 3 km. samt ett djup af
högst 216 m. Dess yta är 48 qvkm. Den öfre (södra)
delen af sjön omgifves af branta bergshöjder, bakom
hvilka Berner-oberlands högalper uppstiga; den nedre
har mera leende strandlandskap. Längs båda stränderna
gå landsvägar från Thun till Interlaken, och sjön
trafikeras af ångbåtar.
Thur, biflod fr. v. till Rhen, rinner upp i
schweiziska kantonen S:t Gallen, flyter först i
nordlig, derefter i vestlig hufvudriktning genom
kantonerna S:t Gallen, Thurgau och Zürich samt
förenar sig i sistnämnda kanton med Rhen. Bifloder:
fr. h. Necker och Sitter från Sentis samt fr. v. Murg
från Hörnli. Längd 123 km. Flodområde 1,783 qvkm.
Thura, Laurids Lauridsen de, dansk arkitekt, f. i
Aarhus 1706, d. i Köpenhamn 1759, fick militärisk
uppfostran och avancerade till generalmajor 1753 samt
utnämndes året derpå till »generalbygmester». Bland
T:s arbeten må nämnas Hirschholms slott (fullb. 1744),
hvilket nedrefs under Fredrik VI 1810–12, eremitaget
i Jägersborgs dyrehave, hållet i effektfull
rococostil, spiran på Vor frue kirke (som man tror,
efter ritning af geheimerådet Vincens Lerche) och
tornet på Yor freisers kirke (på Kristianshavn)
med dess egendomliga spiral. Han ombyggde äfven
Prindsens palais i Köpenhamn. Af stor betydelse i
arkitektoniskt och historiskt hänseende äro hans båda
planschverk Den danske Vitruvius (2 bd; 1746–49) och
Hafnia hodierna (1748), hvilka innehålla planer
och fasader till en mängd danska byggnadsverk
med statistiska och topografiska upplysningar.
Ph. W.
Thuret [tyre’], Gustave Adolphe, fransk botaniker,
f. i Paris 1817, blef 1840 attaché vid franska
beskickningen i Konstantinopel, gjorde botaniska
utflykter till Syrien och Egypten, lefde derefter,
såsom förmögen privatman, för sin vetenskap och idkade
vid franska hafskusten mikroskopiska studier af de
lägre växterna. Död i Nizza 1875. Han har vunnit
ett namn genom sina upptäckter rörande algernas
byggnad, lif och fortplantning. I förening med
sin lärare Decaisne utgaf T. 1844 ett arbete öfver
fukacéerna. Han författade vidare
Recherches sur les zoospores des algues et les
anthéridies des cryptogames (1851, belönt med Franska
institutets stora pris), Essai de classification
des nostochinées (1875) m. m.
Thurgau, kanton i schweiziska förbundsstaten,
gränsar i v. till Zürich, i s. till S:t Gallen samt
i ö. och n. till Bodensjön, Baden och Rhen. Areal 988
qvkm. Norra hälften tillhör Rhens omedelbara område;
den södra vattnas af Thur och dess bifloder Sitter
och Murg. T. är ett vackert, kuperadt landskap,
som endast längst i s., kring Hörnli (1,135 m.),
har karakteren af bergland. Klimatet är mildt,
jorden bördig och väl odlad; hela landet bildar
en enda stor fruktträdgård. Omkr. 64 proc. äro
odlad mark, 19 proc. skog, 2 proc. vinberg;
endast 15 proc. äro improduktiv mark. Befolkningen,
105,091 pers. (1888), är tysktalande; 72 proc. äro
reformerta, 27 proc. katoliker, lydande under
biskopen i Basel. Hufvudnäringar äro jordbruk,
frukt- och vinodling, boskapsskötsel samt industri,
företrädesvis bomullsindustri. Ett nät af förträffliga
landsvägar samt flere jernvägar skära landet i alla
riktningar. Hufvudstad är Frauenfeld. – Författningen
(af 1869) är demokratisk, med obligatoriskt lag-
och finansreferendum samt initiativ. Stora rådet (Der
grosse rath, 1 medlem på 250 röstberättigade) är den
lagstiftande, regeringsrådet (Der regierungsrath,
5 medlemmar) den verkställande myndigheten. Båda
råden väljas direkt af folket. För folkbildningen
sörja primär- och sekundärskolor samt kantonsskolan
i Frauenfeld och lärareseminariet i Kreuzlingen.
Under namnet T. förstods under medeltiden hela
nordöstra Schweiz mellan Reuss, Vierwaldstättersjön,
Bodensjön och Rhen. Men småningom afsöndrades
mindre områden (Zürichgau, Toggenburg, Appenzell,
S:t Gallen), och landet var minskadt ungefär
till sitt nuv. omfång, när det 1460 eröfrades af
edsförbundet. Det styrdes som ett underlydande
område af 7 medlemmar af förbundet. Efter det gamla
edsförbundets upplösning 1798 blef T. en kanton
i Helvetiska republiken, och vid införandet af
mediationsförfattningen 1803 blef T. en sjelfständig
kanton i förbundet. I »Sonderbundskriget» (1847)
stod T. på de förbundstrogna kantonernas sida.
Thurioi (Lat. Thurii), en blomstrande forngrekisk
koloni i södra Italien nära Tarentinska viken och
ej långt från det forna Sybaris, grundlades 443
f. Kr. af de landsflyktige sybariternas afkomlingar i
förening med nybyggare från Athen, bland hvilka äfven
historieskrifvaren Herodotos befann sig. Under andra
puniska kriget blef staden (204 f. Kr.) sköflad af
Hannibal och en del af dess innevånare öfverflyttad
till Kroton. Den återställdes sedan under namn
af Copiae af romarna, som ditsände romerska
kolonister. Om dess slutliga öde är intet bekant.
A. M. A.
Thurles [thörls], stad i irländska grefskapet
Tipperary, vid floden Suir samt vid jernvägen mellan
Dublin och Cork. 4,850 innev. (1881). Staden är säte
för ärkebiskopen af Cashel och Emly samt har två
nunnekloster och ett katolskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
