Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Tigerstedt, Adolf Robert Armand - Tiggaremunkordnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tanken (i »Ur vår tids forskning», 1889),
Blodomloppets fysiologi (1889–90), Medicinens studium
vid Åbo universitet (med L. W. Fagerlund, 1890),
Inledning till helsoläran (s. å.), Grundsatser för
utspisningen i allmänna anstalter (1891), redigerandet
af »Illustrerad helsovårdslära» (1884–89), flere
fysiologiska specialafhandlingar i »Mittheilungen
vom physiologischen laboratorium in Stockholm»,
i »Skandinavisches archiv für physiologie» och
i andra tyska tidskrifter, uppsatser i »Hygiea»,
»Finsk tidskrift» och »Nordisk tidskrift» samt
fysiologiska och biografiska artiklar i »Nordisk
familjebok». T. har äfven skrifvit tidningsartiklar
i politiska och literära frågor samt i populär
naturvetenskap. Han var 1878–80 redaktionssekreterare
i »Finsk tidskrift».
Tiggaremunkordnar kallar man de under medeltiden
stiftade religiösa föreningar, hvilkas medlemmar
strängare än andra munkar hade att efterlikna Jesu
och hans apostlars fattigdom och sjelfförsakelse. De
fingo derför ursprungligen icke förvärfva eller
besitta någon fast egendom eller inkomst, utan skulle
lefva af de almosor, som för hvarje dag skänktes
dem af den kristliga barmhertigheten. De skulle
icke häller instänga sin pretenderade helighet inom
klostermurarna, utan såsom evangelister i apostoliskt
armod gå ut och verka bland folket genom predikan och
själavård. Förutom de s. k. »stora tiggareordnarna»,
dominikanerna och franciskanerna, räknas hit några
mindre betydande ordnar, nämligen karmeliterna,
augustin-eremiterna och serviterna äfvensom den 1668
upphäfda jesuatorden. J. H. B.
Tiggarepass. Se Fattig, sp. 1060, och Tiggeri.
Tiggeri, betlande, jur., en persons
tillvägagående, som med ord eller åtbörder begär
almosa af någon, hvilken ej har med fattigvården
att skaffa eller ej står i sådant förhållande
till den begärande, att på grund deraf hjelp kan
väntas. Tiggeri var i Sverige länge ett lagligen
erkändt sätt för upptagande af fattigunderstöd. Det
begränsades först derigenom att man medgaf det endast
inom vissa områden och för personer, som erhållit
s. k. tiggarepass (se Fattig, sp. 1060). Genom
tiggarestadgan af d. 21 Okt. 1698 förbjöds det
alldeles utom hemsocknen; men först genom k. förordn.
d. 25 Maj 1847 blef det lagligen afskaffadt äfven
inom hemsocknen, och från denna tid är det sålunda
förbjudet. Den svenska lagstiftningen känner icke
ens något fall, då särskilda tillåtelser dertill må
lemnas, hvilket kan ske i andra land, t. ex. i Norge
och i Danmark. Det tillkommer såväl polismyndigheten
som de kommunala myndigheterna att vidtaga åtgärder
för att hindra och hämma tiggeri. För tillsynen öfver
betlare ega fattigvårdsstyrelserna antaga särskilda
tillsyningsmän. Betlar barn, som ej fyllt 15 år,
inom hemortskommunen, skall det varnas och den, som
är skyldig att om detsamma taga vård, uppmanas att
hålla noggrann tillsyn öfver detsamma. Minderårig,
som betlar inom främmande fattigvårdssamhälle,
må hemsändas till den försörjningsskyldiga eller
hemortskommunen. Har den, som är skyldig att om barnet hafva
vård, gifvit befallning om eller tillåtelse till
betlandet, må denne varnas eller angifvas hos
vederbörande polistjensteman. Betlare öfver 15
år må i hemortskommunen erhålla fattigvård, om
sådan pröfvas nödig eller lämplig; eljest må han
varnas af fattigvårdsstyrelsen eller inställas
inför polistjensteman. Anhålles sådan betlare
utom sin hemortskommun, må han angifvas hos
polistjensteman. Med en person, som för betlande
instälts hos polistjensteman, må förfaras såsom
med »lösdrifvare». Jfr art. Försvarslös (hvarvid må
erinras, att ny lag ang. lösdrifveri utfärdades d. 12
Juni 1885). K. H. B.
Tiglatpileser (assyriska konungar). Se Assyrien,
sp. 1233.
Tignarman (Fornn. tignarmaðr, af tiginn, förnäm),
en benämning, som under Nordens äldre historiska tid
tillades endast konungar, hertigar och jarlar.
Tigranes (Armen. Dikran), namn på flere forntida
konungar i Armenien. Mest bekant bland dessa är T. den
store (95–36 f. Kr.), ömsevis betecknad såsom T. I
och T. II (se Armenien, sp. 1080).
Tigranokerta (Lat. Tigranocerta, Armen. Dikranogerd,
»Tigranes’ stad») var namnet på den af Tigranes den
store på en höjd vid floden Nikeforios anlagda,
praktfulla och starkt befästa hufvudstaden i
Armenien. Den var ännu icke färdigbyggd, då den delvis
förstördes af Lucullus, sedan han utanför dess murar
tillkämpat sig en seger (69 f. Kr.). Inga spår af
T. finnas qvar. A. M. A.
Tigre (inhemskt tigrai, tigre, tigrie, af okänd
betydelse). 1. Abessinsk provins, omfattar i sin
vanliga vidsträckta bemärkelse den norra, n. och
ö. om floden Takase belägna delen af Abessinien
(ungef. 1/4 af dess areal) och består af följande
distrikt (från n. till s.): Hamasen, Sarai (Saraë,
Sarawe), Okule-Kusei, Adjabo, Agame, Sjire och Tigre
(i inskr. bemärkelse, landet kring Adua). Då denna
prov., som sedan 1856 varit förenad med Amhara,
och tidvis äfven med Sjoa, till ett konungarike,
Abessinien, förr ofta varit ett sjelfständigt rike
med vexlande besittning af kringliggande områden,
fattas namnet T. stundom ännu vidsträcktare, så
att det omfattar äfven de närmast söderut belägna
distrikten Walkait, Samen och Enderta. – 2. Inhemskt
namn på språket i ofvannämnda prov. Amhariskt heter
det tigriña [tigri’nja]. Tigrespråket är dessutom
det inhemska tungomålet i stora trakter n. och ö. om
den nuv. prov. T. Det är dotterspråk af den utdöda
etiopiskan (gees) och delar sig i två dialekter: nord-
och syd-tigre. Den senare munarten, som talas inom
den nuv. abessinska prov. T., kallas dock i Europa
icke med sitt inhemska, utan med sitt officiella
amhariska namn tigriña, medan deremot det inhemska
namnet tigre i Europa användes om den norra, utanför
den nuv. prov. T. talade dialekten. Tigriña-dialekten
omfattar utom prov. T. äfven de närmast i s. på
andra sidan Takase liggande distrikten Walkait,
Waldebba och Samen. Den norra dialekten, tigre,
herskar i kustlandet utmed Röda hafvet fr. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
