Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiggaremunkordnar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. Dahlaköarna och Masáua med dess omgifningar
ned till Dókono i s., der den begränsas af det
hamitiska saho, t. o. m. Akik i n., der det mötes
af det hamitiska bisjari, samt i en del af det der
bakom och n. om Abessinien liggande höglandet. De
stammar, hvilka tala tigre som sitt modersmål, äro:
utmed kusten habab i s. (Samhar-kusten) och Beni-amer
i n. (Sahel-kusten) samt i höglandet mensa, bedjuk,
habab och marea. Hos deras grannar i v. och n. v.,
bogos, beni-ámer, hallenga o. a., der språket kallas
el-chasie (Arab.) eller tohássa (Bisj.), är det lika
mycket spridt och användt som de inhemska hamitiska
språken, bilin och bisjari, och ännu längre i v.,
hos barea och kunama i prov. Taka, t. o. m. staden
Kásala vid Gasch-floden, täflar tigre med arabiskan
om att bredvid de inhemska munarterna vara det
allmänna handelsspråket. På andra sidan Gasch
herskar arabiskan uteslutande. Bägge dialekterna,
men tigre ännu mer än tigriña, stå gees betydligt
närmare än amhariska språket (se d. o.). De förnämsta
skiljepunkterna mellan de bägge dialekterna bestå deri
att i tigriña, men ej i tigre, slutande e öfvergår
till ie och k ofta till ch, att de ursprungliga
formerna för 2:dra och 3:dje pers. pron. ersatts af
nya nominala bildningar, och att pluraländelsen för
femin. nom., -at, inträngt i plurala pronominalsuffix
och verbaländelser, samt att deremot tigre låtit
verba tertiae w sammanfalla med verba tertiae j, medan
tigriña fasthåller den ursprungliga åtskilnaden. För
bägge dialekterna användes i skrift det gamla
etiopiska alfabetet med tillsats af några få amhariska
bokstäfver, men ingendera kan ännu sägas ega någon
literatur. Tigre känner man ännu helt obetydligt
genom Beurmann-Merx: »Vocab. of the tigre language
... with a grammat. sketch» (1868), och Munzinger:
»Vocab. de la langue tigre» (1865). Tigrina är
bättre kändt genom många resandes ordsamlingar
och olika missionärers evangelieöfversättningar
i handskrift eller tryck (»Evangelia sacra in
linguam tigricam vertit Debt. Matheos abessinus»
etc., 1866). Med ledning häraf skref Praetorius sin
»Gramm. der tigriñasprache» (1881), medan katolske
missionären Schreibers »Manuel de la langue tigraï»
(här likbetydande med tigriña), 1887, grundar sig
på egna studier i Abessinien. – 3. Den, som har
tigrespråket till modersmål; »undersåte», »plebej»,
i mots. till den i Tigre herskande aristokratiska
klassen. H. A.
Tigrerad (Fr. tigré), tigerhudfärgad, tigerfläckig.
Tigriña [-gri’nja], semitiskt språk i abessinska
prov. Tigre (se d. o.).
Tigris (bibelns Hiddekel, kilinskrifternas Diklat
l. Idiklat, Fornpers. Tigra, »pilen» l. »den
pilsnabba», Arab. Didjle, Aram. Deklath l. Digla),
flod i främre Asien, bildas af tvänne källfloder, af
hvilka den vestra uppstår i armenska höglandet s. om
sjön Göldjik, ungefär under 38° 10’ n. br. och 39° 20’
ö. lgd, endast omkr. 5 km. från Eufrats dal. Denna
källflod, som strömmar mot s. ö. förbi Diarbekr,
förstärkes af flere från Kurdistans berg kommande
tillflöden, såsom Argane-Maden och Dibene Su (hvilka
förena sig vid Ammane), Ambar Su, Batman Su och
Arzen Su, samt förenar sig vid Til med den andra
källfloden, Buhtan Su, den s. k. Östra Tigris, som
bildas af flere bergsströmmar s. om Vansjön. Efter
föreningen strömmar floden i en slingrande dal förbi
Mosul och Ninives ruiner, Kalah-Sjerghat, Tekrit
och Bagdad samt förenar sig slutligen vid Kurna med
Eufrat. Efter flodernas förening benämnes strömmen
Sjatt-el-arab. Mellan Mosul och Bagdad upptager
T. Stora och Lilla Zab m. fl. från kurdernas berg och
nedanför Bagdad Dijala, medan från höger kanaler
och vattendrag sammanbinda floden mer eller mindre
direkt med Eufrat, hvilken den i trakten af Bagdad
kommer omkr. 35 km. nära. Flodens längd uppskattas
till 1,855 km., flodområdet till 357,900 qvkm. Floden
kan af mindre ångfartyg trafikeras upp till Bagdad
och af grundgående farkoster 30 km. nedanför Mosul,
men derifrån till Diarbekr endast af flottar. Till
följd af den snabba strömmen går nästan all trafik
utför floden hufvudsakligen medelst båtar, som efter
framkomsten till Bagdad dragas upp ur floden och på
kamelryggen transporteras åter till Mosul.
Tiguriner, ett keltiskt folk, som utgjorde en del af
Helvetiens (Schweiz’) stammar och för romarna blef
bekant särskildt genom sitt deltagande i cimbrernas
strider i Gallien (107 f. Kr.) och i Italien (101
f. Kr.). Deras hembygd förlägges af Mommsen till
trakten af Murtensjön.
Tik. Se Hunden, sp. 68.
Tikal. 1. En vigt i Birma, = 15,3 gr. – 2. En vigt
i Siam, = 16,s gr. – 3. Ett silfvermynt i Siam, =
2,26 kr.
Tikkanen. 1. Paul T., finsk skriftställare, född d. 2
Nov. 1823 i Kiuruvesi, norra Savolaks, inom en ansedd
bondeslägt, blef student 1841, filos. magister 1847
samt hist. filol. doktor 1860. T. fattades tidigt af
den bland den akademiska ungdomen vaknande ifvern
för grundläggandet af en finskspråkig literatur
och verkade med så mycket större framgång för denna
sak, som han alltid stod den folkklass, ur hvilken
han utgått, nära och förstod att ansluta sig till
dess uppfattningssätt. Han redigerade jämte andra
medlemmar af savolaks-karelska studentafdelningen
1845–47 tre häften Lukemma Suomen kansan hyödyksi
(Läsning till gagn för finska folket), hvari man af
hans hand finner bl. a. en öfvers. af Runebergs
»Grafven i Perrho». År 1846 publicerade han i
kalendern »Annikka» under titeln »Eräkäs» en finsk
öfvers. af Öhlenschlägers berättelse »Eremiten». År
1847 grundlade han i förening med A. E. Ahlqvist,
A. Varelius och D. E. D. Europaeus veckobladet
»Suometar», den första finskspråkiga tidning, som
utgafs i Helsingfors, och den första, som sökte
väcka intresse hos den finska allmogen för allmänna
spörsmål. Hufvudbördan af redaktionsarbetet föll på
honom, och under loppet af flere år redigerade han
ensam bladet, hvars inflytande på den finska allmogen
bör skattas synnerligen högt. Oaktadt alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
