Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torneå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i vestra delen af Jukkasjärvi socken, nära
norska gränsen, vid 343,3 m. höjd öfver hafvet.
Med sträckning i v. n. v.–Ö. s. ö. har sjön en längd
af 70 km. samt en bredd af högst 9 km. i v. och 7,5
km. i ö. På midten är den smalare, och österut
delar den sig i två vikar. Stränderna äro obebodda.
Delvis prydas de af björkdungar, vid sydöstra
änden blandade med furor, men i allmänhet utgöras
omgifningarna af kala fjäll, som på sina ställen nå
1,000 m. öfver sjöns yta. De största tillflödena
äro Nuorajoki och Abiskojoki. Sjön afflyter åt
s. ö. genom den korta Tarrakoski (Darrforsen), början
till Torne elf. A. G.
Torneå. 1. Neder-Torneå,
socken i Norrbottens län, Neder-Torneå och
Karl Gustafs tingslag. Areal 43,975 har. 2,520
innev. (1890). N.-T. bildar med Haparanda
stad ett regalt pastorat i Hernösands stift,
Vesterbottens fjerde kontrakt. – 2. Neder-Torneå
och Karl Gustafs tingslag, i Norrbottens län,
ingår i Torneå domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Neder-Torneå, Karl Gustaf och Haparanda
stad. Areal 92,983 har. 6,001 innev. (1890). – 3.
Öfver-Torneå, socken i Norrbottens län, Öfver-Torneå
tingslag. Areal 1,540 qvkm. 3,122 innev. (1890).
Ö.-T. utgör med Korpilombolo kapell ett konsistorielt
pastorat i Hernösands stift, Vesterbottens
fjerde kontrakt. – 4. Öfver-Torneå tingslag,
i Norrbottens län, ingår i Torneå domsaga och
fögderi samt omfattar socknarna Öfver-Torneå (utan
kapell) och Hietaniemi. Areal 2,481 qvkm. 5,068
innev. (1890). – Om de finska socknarna Neder-Torneå
och Öfver-Torneå se dessa ord.
Torneå (F. Tornio), stad i Uleåborgs län, Finland, ligger
numera på vestra (svenska) stranden af Torne
elf, 4 km. från elfvens mynning, sedan den
ö, på hvilken staden ursprungligen grundlades,
genom ena elfgrenens uppgrundning förenats med
svenska landet. Alldeles invid staden och skild
derifrån endast af den uppgrundade elfgrenen
ligger den svenska staden Haparanda. 1,127
innev. (1889). Stadsplanen med underlydande
mark omfattar 75 qvkm. 26 handlande funnos der
1889. Handelsflottan bestod s. å. af 3 större
samt några mindre ångfartyg (tillsammans
971 tons). De skattskrifnes samtliga
årsinkomster uppskattades till 380,000 mark.
Stadens inkomster utgjorde 38,700, utgifterna
34,500 mark. Bildningsbehofvet tillgodoses af
en statens 4-klassiga elementarskola, i hvilken
äfven flickor mottagas. – T. (Tornö, Torne)
anlades under Gustaf II Adolfs regering (1620)
och fick stadsprivilegier d. 12 Maj 1621. Fordom
egde staden stor betydelse för handeln på norra
Finland och Sverige, hvilkas produkter den ensam
afsatte. Numera har dess handel alltmera aftagit för
Haparandas, Uleåborgs och Kemis. A. G. F.
Torneå elf. Se Torne elf.
Torneå lappmark. Se Torne lappmark.
Torneå träsk. Se Torne träsk.
Tornfalken, Falco tinnunculus, zool., hör till falkslägtet
(se d. o.) och familjen Falconidae bland
dag-roffoglarna. Den skiljer sig från öfriga
svenska falkarter derigenom att tårna äro
kortare och trampknölarna föga utstående.
Ryggen är brunröd, med svarta fläckar. Stjerten,
som räcker utöfver de sammanlagda vingarnas spets,
är hos hannen blågrå, med ett bredt svart band bakom
den hvitaktiga spetsen, hos honan och ungarna rödbrun,
med flere svarta tvärband. Längd 34–39 cm. Tornfalken
hör till Sveriges allmännaste roffoglar och förekommer
talrikt i de södra och mellersta landskapen, medan
han mot norden blir sällsyntare. I Norge förekommer
han ända upp till Tromsö. Tornfalken är flyttfogel och
anländer till Sverige i Mars eller April samt flyttar
bort i Sept. eller Okt. Han vistas ofta i menniskans
närhet, i det han bosätter sig i förfallna byggnader,
kyrkor och torn. Likväl förekommer han. äfven i skogar
och bland klippor. Liksom alla sina samslägtingar har
han en lätt och snabb flygt och skarp syn. Från en
mycket betydlig höjd förmår han upptäcka sitt byte
på marken (möss, sorkar, ödlor, grodor och större
insekter, mera sällan fogelägg och fogelungar). I
flygten förmår han ej fånga någon fogel. Han kan
tvifvelsutan räknas till de öfvervägande nyttiga
djuren. Äggen (3–4) äro brunaktiga, med mörkare
fläckar. L-e.
Tornfartyg kallas sådana pansarfartyg, å hvilka de
förnämsta eller gröfsta kanonerna äro uppställda i
pansartorn. Se Pansarfartyg.
Tornio. Se Torneå.
Tornister (T. tornister, af Ung. tarisznya,
fodersäck), i allmänhet en påse för medförande af
lifsmedel l. dyl. Mat-tornister, en flat påse,
hälst af vattentätt tyg och med rem, så att den
kan bäras öfver axeln, ingår i den svenska och i
de flesta andra arméers infanteriutrustning och
är afsedd för medförande af dagens proviant. I
fodertornister, så konstruerad, att den kan fästas
vid hästens nos, medföres hästens hafreration.
C. O. N.
Tornkrona, en stundom använd benämning på murkronan
(se d. o.), då dennas tinnkrönta murafdelningar
likna fästningstorn.
Torn- och svärds-orden (Torre e espada),
portugisisk orden, stiftades 1459 af konung Alfons V,
återupplifvades 1808 af Johan VI (i Rio de Janeiro)
och fick ny organisation 1832. Den har tre grader:
storkors, kommendörer och riddare. Ordenstecknet
utgöres af ett femarmadt, tiouddigt, hvitt,
emaljeradt kors, som bär en gyllene midtsköld med ett
på en eklöfskrans lagdt svärd och deromkring en
blå rand med inskriften Valor, lealdade, merito
(tapperhet, trohet, förtjenst). Kring korset äro
två ekqvistar dragna, och det hela krönes af ett
gyllene torn. Ordensbandet är mörkblått, ordenskedjan
sammansatt af svärd och torn.
Tornquist, Karl Gustaf, sjömilitär, krigshistorisk
författare, f. i Karlskrona 1757, antogs 1768
till elev vid sjökadettskolan i denna stad och
utnämndes, efter att 1778 med utmärkelse hafva
aflagt officersexamen, 1779 till fänrik vid
amiralitetet. 1780–83 var T. anställd i fransk
örlogstjenst såsom »enseigne de vaisseau». Han deltog
derunder ombord på linieskeppet »Le vaillant» i grefve
de Grasses sjötåg till Vestindien och Nord-Amerikas
farvatten samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
