Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toskansk ordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floden, och om de ej varit söndrade sins emellan
och t. o. m. anlitat franska vapen för att bekämpa
hvarandra, hade det varit omöjligt för européerna
att eröfra Senegalbäckenet. Först 1885, efter
långa diplomatiska ansträngningar, lyckades man
tvärs igenom deras land, mellan Salde och Bakel,
sammanbinda de båda styckena af telegraflinien mellan
Gorée vid kusten och Bamaku vid öfre Niger. Men så
oroliga de än äro och så farliga deras religiösa
fanatism än gör dem, äro toucouleurs det icke minst
nyttiga folket i Senegambien genom sin företagsamhet
och sin kärlek till arbete. De utvandra gerna för
att söka sin lycka som jordbrukare, roddare eller
varuförsäljare: hela kolonier af toucouleurs hafva
slagit sig ned på stränderna af Gambia för att der
anlägga jordnötsplantager.
Toujours [-sjour], Fr., alltid. Se vidare Tusjur. –
Toujours perdrix [-dri], »alltid rapphöns» (till
middagen), d. v. s. aldrig någon omvexling, ständigt
enahanda, eller: man kan blifva led vid äfven
det bästa.
Toul, befäst stad i franska
depart. Meurthe-et-Moselle, vid Moselie och
Rhen-Marne-kanalen samt jernvägen mellan Paris
och Nancy, 23 km. v. om sistnämnda stad. 9,981
innev. (1886). Efter fransk-tyska kriget, då
staden efter 12 dagars beskjutning kapitulerade
d. 23 Sept. 1870, har den omskapats till en vigtig
fästning, omgifven af ett halft tjog fort och skansar,
samt bildar en länk i den kedja af befästningar, som
sträcker sig från Verdun till Belfort. T., fordom
Tullum, är en af de äldsta städerna i Frankrike och
blef biskopssäte redan i det 4:de årh. Biskoparna
fingo i 10:de årh. suveränitetsrättigheter,
och stadens borgare måste i 300 år (13:de–16:de
årh.) kämpa för sitt oberoende. Under 15:de
årh. tillhörde staden tidtals Lothringen och eröfrades
1552 af konungen i Frankrike, till hvilken den
afträddes provisoriskt genom fördraget i Vaucelles
(1555) och definitivt genom Westfaliska freden
(1648). 1637 flyttades parlamentet i Metz till T. 1790
upphäfdes biskopsstiftet, som förenades med Nancys.
Touilier [-lie], Charles Bonaveature Marie, fransk
rättslärd, »den nye Pothier», född 1752, sedan 1803
professor i civilrätt vid Rennes juridiska fakultet,
död 1835, utgaf Le droit civil français suivant
l’ordre du Code (9 bd, 1811–31; 6:te uppl., 14 bd,
1846–48, afslutad af sedermera justitieministern
J. B. M. Duvergier), den yppersta kommentar till »Code
civil», som fransmännen ega. En ny följd af verket,
»Le droit civil expliqué», utgafs af Th. Troplong
1833–64 i 27 bd.
Toulmouche [-mousj], Auguste, fransk målare, f. i
Nantes 1829, d. i Paris 1890, studerade i Paris
under Gleyre och uppträdde första gången 1852 med
Josef och Potifars hustru. Sedan egnade han sig,
liksom sin kamrat belgern Stevens, åt skildringen
af unga fruar eller flickor och intagande barn,
tecknade med det sirliga behag, som är eget för den
bildade klassen i Frankrike, och med en smak, som kan
förläna charme äfven åt det mest öfverdrifna mod,
samt med beundransvärd
insigt vid iscensättningen af eleganta interiörer. Är
också innehållet i denna verld enkelt och prosaiskt,
kommer dock dess älskvärda koketteri till fullt
uttryck. Såsom karakteristiska exempel må nämnas Den
förbjudna frukten (unga flickor, som i ett bibliotek
hemligt läsa förbjudna böcker), Ett resonnemangsparti,
En hemlighet och Spegeln. I koloriten är T. torr
och kylig, och accessoarerna äro målade med samma
kraft som hufvuden. Det anmärkes ock om honom, att
fotografier efter hans taflor göra bättre verkan än
taflorna sjelfva. C. R. N.
Toulon [-lå’ng], stad i franska depart. Var,
fästning af första rangen, hufvudstation för
franska Medelhafsflottan samt hufvudort i 5:te
»arrondissement maritime», Frankrikes 2:dra krigs-
och 10:de handelshamn, ligger 18 km. v. om Hyères,
vid Medelhafsbanan (Marseille – Nizza), i bakgrunden
af Toulonviken. Denna, som i n. och v. skyddas af
höjder, öppnar sig mot ö. och har tvänne afdelningar:
Grande rade, utanför den stora vågbrytaren mellan
halföarna Sicié och Sépet, samt Petite rade innanför
vågbrytaren. Inloppet försvaras af flere fort på
ömse sidor, och äfven mot landsidan skyddas staden
af några fort. Omedelbart vid staden ligga två genom
storartade hamnarmar och kajer bildade bassänger,
Darse vieille och Darse neuve, af hvilka den förra,
östliga, är afsedd för handels- och krigsskepp, den
senare, vestliga, blott för krigsskepp. En tredje,
vid sydöstra förstaden La Rode gräfd bassäng, Port
marchand, är mindre djup. Dessutom ligger v. om
Darse neuve Darse de Castigneau. Staden sjelf är
byggd i form af en halfcirkel, hvars korda de båda
hamnarnas nästan i rak linie löpande kaj bildar. Sedan
genom dekretet af 1852 de gamla fästningsmurarna på
norra sidan blifvit demolerade och ersatta af en ny
enceinte i vidare omkrets, har staden på denna sida
vunnit ett fullkomligt förändradt och förskönadt
utseende. Äfven det inre af staden, ehuru i allmänhet
trångbygdt, har fått ett tilldragande utseende genom
mängden af trädplanteringar och springbrunnar (öfver
200). Emellertid återstår ännu mycket att göra i
sanitärt hänseende, hvilket ådagalades genom kolerans
hemsökelser 1884 och 1885. Märkligare byggnader
äro den forna katedralen S:te Marie Majeure,
som bevarat föga af den ursprungliga byggnaden
från 1096, stadshuset, det nya justitiepalatset
och den stora teatern, lyceet och det allmänna
La Charité-sjukhuset. Af bildningsanstalter eger
staden bl. a. ett lycée, en hydrografisk skola jämte
observatorium, en läroanstalt för marinläkare,
en marinartilleri- och infanteriskola, museum,
bibliotek (omkr. 18,000 bd). Folkmängden uppgick
1886 till 53,941 pers., utom 12,487 soldater, sjömän
m. m. (70,122 innev, i kommunen). Befolkningens
industriella verksamhet anknyter sig till större
delen till arsenalen (10,000 arbetare), och äfven
2/3 af importen ingå till flottans förråd. Fabriker
finnas för tillverkning af tågvirke, segelduk, kläde,
filtar, strumpvaror, ljus etc. Omgifningen lemnar
goda viner, af hvilka dock föga exporteras, oliver,
fikon, sydfrukter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
