Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tragus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slafvar infördes ändringar, om ock ej i
allo prisvärda. Mot angifvareväsendet och
majestätsprocesserna vidtogos helsosamma mått och
steg. Hamnar, broar (t. ex. vid Alcantara i Spanien),
vattenledningar, termer m. m. anlades. I fråga om
provinserna synes T. hafva låtit ståthållarna
utöfva en ganska stark makt efter förebilden af
militärbefälhafvarnas befogenhet; sjelf ingrep
han endast i särskilda fall – såsom i Bitynien
–, men blandade sig då äfven i det minsta. För
öfrigt lät han genom kejserliga kommissarier
kontrollera stadskommunernas förvaltning, böjd
som han var att öfver hufvud ringakta den kommunala
sjelfstyrelsen. Öfver hufvud taget häfdade han med
fasthet och kraft statens ställning och intressen;
häraf förklaras ock hans uppträdande mot hemliga
föreningar och sällskap, särskildt de kristne. På en
anmälan af Plinius, som var ståthållare i Bitynien,
svarade han, att de kristne icke borde uppsökas,
men väl straffas, då man mot dem hade klara bevis,
derest de icke omvände sig och tillbådo statens gudar.
T. var en kejsare af stor duglighet och kraft. Han
egde ett skarpt omdöme och ett sundt praktiskt
förstånd, med hvars hjelp han fattade hvad som
kräfdes och genom hvilka medel målet bäst skulle
vinnas. Till sitt väsende krigare, uppehöll han i
hären sträng manstukt och ordning. Han hade dock,
såsom framgår af hvad vi ofvan anfört, sinne äfven för
de inre angelägenheterna, egde god bildning och viste,
att ej blott uppskatta, utan ock uppmuntra vetenskap
och konst. Hans svagheter voro böjelse för materiella
njutningar och en i ögonen fallande fåfänga, som han
tillfredsställde genom att låta sitt namn skyldra i
anläggningar, stiftelser och annat. Det prunkande
tillnamnet Optimus (den bäste) har han dock i det
hela gjort sig förtjent af genom sin menniskovänliga
regering. R. Tdh.
Trajanusbågar, triumfbågar, resta till kejsar
Trajanus’ (98–117) ära. Sådana funnos på flere
ställen. En reste sig vid ingången till det af
kejsaren uppförda Trajanus’ forum i Rom. Den nedbröts
senare för att lemna material och prydnader samt
förmodligen äfven den konstnärliga formen åt den
triumfbåge, som af romerska senaten och folket efter
segern öfver Maxentius restes åt kejsar Konstantin
år 313 i närheten af Flaviska amfiteatern: den ännu
qvarstående Konstantinsbågen (se Triumfbåge). En
annan, likaledes nedbruten Trajanusbåge fanns å Via
sacra i Rom. En tredje, till anläggningen närmast lik
Titusbågen (se d. o.), qvarstår ännu i jämförelsevis
välbehållet skick och prydd med många reliefer i
Benevent (se d. o.), en fjerde, utmärkt genom sin
smärta resning och likaledes tämligen oskadad,
i Ancona. Upk.
Trajanus’ forum (Forum Trajani), det praktfullaste
af de forna s. k. kejsarefora i Rom, hvilka utefter
den nordöstra sluttningen af den kapitolinska
kullen sträckte sig i nordvestlig riktning från
det gamla Forum romanum fram mot Marsfältet. Det
anlades 111–114 af kejsar Trajanus med biträde af
byggmästaren Apollodorus från Damaskus (se denne),
sedan en höjdsträckning, som förenade den kapitolinska
kullen med qvirinalen, måst först
bortschaktas. Sjelfva forum delades genom den
praktfulla Basilica Ulpia i två olika stora delar. Å
den norra och mindre reste sig Trajanuskolonnen (se
Columna Trajana) mellan tvänne biblioteksbyggnader;
längre i norr uppfördes senare ett Trajanustempel. Den
södra och större delen af forum upptogs af en
rektangulär area, omgifven af dubbla kolonnader. Å
dess midt reste sig kejsarens ryttarestod. Ingången
utgjordes af den i föreg. art. nämnda triumfbågen,
och utanför kolonnaderna vidgade sig platsen
ytterligare symmetriskt med tvänne stora, af rikt
prydda byggnader omgifna halfrundlar. Lemningar
af detta forum äro ännu synliga.
Upk.
Trajanuskolonnen (T.-pelaren). Se Columna Trajana.
Trajanusporten (T. Rotherthurmpass, Magyar. Vörös
Torony], pass i komitatet Hermannstadt i Siebenbürgen,
leder från detta land genom dess södra randberg,
hvilka der genombrytas af Aluta, till Valakiet. Vid
dess södra mynning låg i forntiden Castra Trajani,
deraf namnet. Det har ofta spelat en rol i
krigsrörelserna i dessa trakter, såväl i äldre som i
nyare tid. En länge föreslagen jernväg genom
passet har ännu icke kommit till utförande.
Trajänusvallen kallas de ännu bibehållna nuv. resterna
af en gammal, af romarna i Mesien (i Dobrudsja)
anlagd befästningslinie (Lat. limes). Den börjar 15
km. nedanför Rassova vid byn Tsjernavoda och sträcker
sig tvärs öfver Dobrudsja 60 km. till hamnstaden
Köstendje. Vestra änden, framför hvilken ligger en af
moras fylld dal, bestod tydligen af blott en jordvall,
hvaremot den östra, som hade att genomlöpa en öppen
slätt, hade två och på vissa ställen tre vallar bakom
hvarandra. Dessa hafva ännu en höjd af 3 m. och på
skilda punkter t. o. m. 6 m. Ofvanpå vallarnas krön
synes hafva funnits en bröstvärnsmur af huggen sten;
äfven finnas spår af castra. Flere andra dylika,
ännu längre befastningslinier finnas i Rumänien och
Besarabien och bära namnet T.
Trajectum ad Mosam, Trajectum superius, det
latinska namnet på Maastricht.
Trajectum ad Rhenum, det latinska namnet på Utrecht.
Trajekt (Fr. trajet, Lat. trajectus), öfverfart. –
Trajektfartyg. Se Färja.
Trajektoria (Nylat., af Lat. trajicere, öfvergå),
matem., en linie, som skär en följd af andra
linier enligt en bestämd lag. Det vanligaste
slaget af trajektorier äro de s. k. isogonala
trajektorierna, hvilka skära en följd af gifna linier
under konstant vinkel. En sådan trajektoria är
t. ex. den logaritmiska spiralen med hänsyn till de
räta linier, som gå genom origo. Är den konstanta
vinkeln rät, får trajektorian namnet ortogonal
trajektoria. – Med reciprok trajektoria förstås en
mellan två parallella räta linier belägen kurva,
som alltid skär sin med hänsyn till dessa linier upp-
och nedvända afbildning under samma vinkel, om kurvan
förflyttas utefter de båda räta linierna parallelt
med sig sjelf. – Trajektorier bestämmas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
