Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tragus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänhet medelst integration af en differential- eller
differens-eqvation. G. E.
Trakassera (Fr. tracasser, egentl. gå fram och
tillbaka på en plats, af trac, spår), besvära med
krångel, plåga med gräl och ledsamheter, oroa med
chikaner. – Trakasseri, bråk, krångel, kif, förargliga
hinder; sqvaller, som åsyftar att framkalla brytning
mellan personer.
Trakéer (af Lat. trachia, trachea, luftrör),
andningsrör, zool., kallas hos insekterna de inom
kroppens olika delar mångfaldigt förgrenade och
sålunda vidt utbredda kanaler eller rör, hvilka äro
verktyg för andningen. Luften indrages i dessa rör
genom andhål, stigmata (egentl. »märken»), hvilka
befinna sig parvis ställda i synnerhet å hinnorna,
som bilda lederna mellan bakkroppens segment. Dessa
segment verkställa in- och utandningsrörelserna,
särdeles hastiga efter en ansträngande flygt. Andhålen
äro runda eller aflånga öppningar med uppsvälld,
ringformig kitinkant och försedda med flere slags
olika inrättningar till mynningens slutande. Andhålens
antal vexlar hos olika insekter i hög grad, men
öfverstiger aldrig 9 par och är sällan under 2
par. Hufvudet och det sista segmentet i bakkroppen
sakna alltid andhål. Mellankroppen (thorax) har
vanligen 1 eller 2 par och bakkroppen högst 8 par
sådana andhål, hvilka för öfrigt ofta hafva ett
mycket fördoldt läge. Hos sådana larver af skalbaggar
och tvåvingar, som lefva i vatten, finnas endast 2
andhål, och dessa sitta på ett särskildt luftrör,
som utgår från bakkroppen nära dess spets. Flere
slags anordningar förekomma i detta hänseende hos
vatteninsekter. Trakéernas stomme är bildad af
ett spiralformigt rulladt, förtjockadt kitinband
(stundom af 2 jämnlöpande), hvarigenom rören
hindras att sammanfalla. Deras insida är beklädd
med en mycket tunn hinna, som hos larver ombytes
delvis med hudömsningen. Trakéerna äro alltid
luftfyllda och hafva derigenom ett hvitaktigt,
glänsande utseende. Hos insekter med kraftig flygt
finnas här och der i trakésystemet utvidgningar,
i hvilka kitinlagret saknas. Man har jämfört dessa
med foglarnas luftsäckar. I regeln finnas två utmed
kroppssidorna löpande trakéstammar, till hvilka
andhålen leda in. Från dessa stammar gå tvärgrenar
in genom kroppen och förena sig med hvarandra
samt utsända knippen af flerfaldigt förgrenade
luftrör till de särskilda organen, hvilka på detta
sätt erhålla luft till syrsättning af i
organernas och väfnadernas mellanrum rörliga vätskor.
O. T. S.
Trakehnen, stuteri i preussiska
regeringsomr. Gumbinnen (Ostpreussen), 15 km. ö. om
staden Gumbinnen. Stuteriet, anlagdt 1732, är det
förnämsta i konungariket. Det upptager en areal af
4,150 har och består af 12 utgårdar. Se Stuteri.
Trakien och trakisk. Se Tracien.
Trakom (trachoma, af Grek. trachys, sträf), med.,
bildandet af granulationer i ögats bindhinna
vid den s. k. »egyptiska ögoninflammationen». Se
Bindhinne-inflammation och Egyptisk ögoninflammation.
Traktamente (Ital. trattamento, af Lat. tractare,
behandla, undfägna), undfägnad, förplägning;
kostpenningar. Se Dagtraktamente och
Resekostnadsersättning.
Traktarianism. Se Pusey.
Traktat (Lat. tractatus, afhandling, skrift),
afhandling med främmande makt, internationelt
fördrag (se derom under Internationel); vetenskaplig
afhandling; i populär form affattad religiös
småskrift, afsedd att spridas bland massorna. –
Traktatsällskap, förening, som låter utarbeta,
och sprida religiösa småskrifter. Redan Wycliffe
verkade för sina reformatoriska syften genom
traktater, hvilka af hans lärjungar mångfaldigades
och spriddes i tusentals afskrifter. Men först
boktryckerikonstens uppfinning möjliggjorde en
större utsträckning af traktatväsendet, som sålunda
blef ett af de förnämsta agitationsmedlen för
lutherska reformationen och sedermera för pietismen
och metodismen. I 18:de årh. började särskilda
sällskap bildas för traktaters utgifvande och
spridande. Sådana sällskap hafva i allmänhet stått
i nära förbindelse med missionsväsendet. Likasom
missionssällskapen uppstodo de först i England och
utbredde sig derifrån till Frankrike, Tyskland och
andra land. Det förnämsta af alla sådana sällskap,
det, som i energisk och omfattande verksamhet
öfverträffat alla andra och tjenat till mönster för de
flesta nyare föreningar af denna art, är det 1799
i London stiftade Religious Tract society. Enligt
dess grundregler skall hvarje traktat i ett enkelt och
lättfattligt språk framställa kristendomens sanningar
sådana de innehållas i den Heliga skrift och af
»alla lefvande medlemmar af reformationens kyrkor»
antagas; hvarje traktat bör hafva ett praktiskt
religiöst syfte samt »tjena Guds rike och icke en
enskild, bestämd kyrka». Liknande föreningar i andra
land äro Société des Traités religieux (i Paris,
stiftad 1822), American Tract society (i New York,
stiftad 1825), Wupperthaltraktatgesellschaft (i
Barmen, stiftad 1814), Tyska evangeliska bok- och
traktatsällskapet (stiftadt 1878) m. fl. I Sverige
verkade »Evangeliska sällskapet i Stockholm» (se
d. o.) och verkar f. n. »Evangel. traktaksällskapet»
i samma riktning. »Evangeliska fosterlandsstiftelsen»
(se d. o.) utöfvar sin verksamhet för inre mission
bl. a. genom utgifvandet af småskrifter, och kan
derför – med hänsyn till denna sida af sin verksamhet
– betraktas såsom ett traktatsällskap.
Traktathamnar kallas de kinesiska hamnar,
som enligt ingångna fördrag äro öppna för utländska
handelsfartyg. Jfr Kina. sp. 697.
Traktera (Fr. traiter, Lat. tractare), egentl.
handtera; behandla, spela (något musikinstrument);
göra gästabud för, undfägna, förpläga.
– Traktör, spisvärd, värdshusvärd.
Trakthuggning, skogsv., kallas den
afverkningsåtgärd uti en till ordnad hushållning indelad
skog, hvarigenom den beräknade virkesskörden,
årligen eller med vissa års mellanrum, uttages å en
till ytvidden ungefär lika stor, sammanhängande
trakt. Dervid kan man antingen på en gång afverka
alla träden på den till afverkning för året bestämda
ytan, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
