Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tragus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afverkningssätt kallas trakthuggning med
kalafverkning, eller ock på den nämnda ytan
qvarlemna ett efter trädslaget och växtplatsens
beskaffenhet afpassadt antal fröträd, hvilket
afverkningssätt kallas trakthuggning med
qvarlemnade fröträd. Se vidare Blädning och Kuliss 4.
C. G. Hz.
Traktoria (Nylat.), matem., kallas en kurva, der i
hvarje punkt den del af tangenten, som ligger mellan
kurvan och en gifven linie, är af konstant längd. Den
gifna linien kallas traktorians direktris. Är
direktrisen en cirkel, så är traktorian en annan
dermed koncentrisk cirkel. Teorien för traktorier
utbildades egentligen af Huygens (i slutet af
1600-talet). G. E.
Traktör. Se Traktera.
Trakyt [hårdt k], trachyt, geol., en ungvulkanisk,
vanligen ljusfärgad bergart, som har porfyrisk
struktur, och i hvars sammansättning sanidin, eller
glasig kalifältspat, bildar hufvudparten. Hornblende,
glimmer och augit utgöra de öfriga, mera
underordnade beståndsdelarna. Trakyterna
äro i allmänhet något porösa (Grek. trachys
betyder »sträf»). De motsvara i sammansättning
närmast de syenitiska bergarterna. Trakyten
förekommer såsom kupp- (T. koppe, rund topp)
eller dômeformade berg i Siebengebirge, i Ungern,
i Auvergne och på flere andra ställen, men ej i
Sverige. Jfr Andesit, Cement, Domit,
Fonolit, Liparit. – Trakytpechsten. Se Pechsten.
E. E.
Tralee [-li], hufvudstad uti irländska grefskapet
Kerry, vid floden Lea l. Leigh, som 1,5 km. nedanför
faller ut i Tralee-viken af Atlantiska hafvet. 9,396
innev. (1881). Export af smör och spanmål.
Tralles (Grek. Tralleis), forntida blomstrande
handelsstad i landskapet Karien, Mindre Asien, vid
Eudon, en liten biflod till Maiandros (Meander). Den
genom en jordbäfning delvis förstörda staden
återuppbyggdes med understöd af de romerske
kejsarna Augustus och Tiberius. Betydande
ruiner finnas i behåll vid staden Aïdin.
A. M. A.
Tramontana, italiensk benämning på nordanvinden
(äfven någon gång på polstjernan och nordpolen). Ordet
betyder egentligen »som kommer från eller är belägen
i landet på andra sidan bergen» (Alperna).
Trampgräs. Se Polygonum.
Trampmaskiner kallas de olika slags maskiner,
hvilka användas till att genom menniskors eller
djurs tyngd eller genom menniskofotens muskelkraft
åstadkomma rörelse och drifkraft. I vidsträckt
omfattning hafva sådana maskiner begagnats för
landtbruks-, byggnads- och grufarbeten m. m., men
hafva nu för dylika ändamål alltmer utträngts af
ång-, vatten- och gasmotorer. Af stort gagn äro de
trampmaskiner, vid hvilka muskelkraften hos menniskans
fot åstadkommer rörelsen och arbetets beskaffenhet
påkallar, att händerna samtidigt måste begagnas,
såsom vid spinnrocken, slipstenen, svarfstolen,
symaskinen o. s. v. och jämväl vid handväfstolen,
glasblåsarebordet, krukmakareskifvan m. fl. –
Tramphjulet är en maskin, med hvars tillhjelp
menniskor eller djur kunna kringvrida
ett hjul genom trampning på steg, som äro anbragta
vid dettas omkrets. Oftast äro dessa maskiner
sammansatta af två parallella hjulkransar med en
gemensam horisontal axel, vid hvilken de genom armar
äro fastsatta, hvarjämte de sinsemellan äro förenade
med en cylindrisk hjulbotten. Vid denna äro stegen
fästa. Arbetarna kunna stå antingen inuti hjulet eller
utanför detta. – Trampkvarnen sättes i rörelse genom
tyngden hos menniskor eller djur och har i några land,
i synnerhet i England och Förenta staterna, varit
använd vid straffanstalter, der man velat tillgodogöra
sig fångarnas arbetskraft. – Trampskifvan, afsedd till
att genom djurs (i synnerhet hästars) tyngd erhålla
drifkraft, består af en skifva, omkr. 6 m. i diameter,
hvars axel lutar vid pass 20° mot lodlinien. Efter
radien äro lister anbragta, tjenande till stöd för
djurets fötter. Vid dettas försök att stiga uppför
skifvan, bringas denna i rotation. – De s. k. häst-
eller oxvandringarna, vid hvilka rörelsen uppstår
genom dragkraften hos djuret, då detta vandrar i en
cirkelformig bana, tillhöra deremot icke de egentliga
trampmaskinerna. De sistnämnda, vid hvilka djuret får
verka genom sin tyngd, lemna i allmänhet något större
effekt. Men häst- eller oxvandringarna äro enklare
till sin konstruktion och derför mera allmänt använda.
G. R. D.
Trampmina. Se Fältmina och Mina, sp. 32.
Trampolin (Fr. tremplin, fjäderspänstigt springbräde,
»svigt»), benämning på den högre, fasta träställning
(med afdelningarna »kandidaten», »magistern»,
»tornet»), från hvilken språng och hopp göras i
svenska badinrättningar. Den öfver en bock lagda
springbrädan, hvarifrån lägre hopp göras, kallas
svigt.
Tramptorf. Se Bränntorf och Torf.
Tram-Silke (af Ital. trama, inslag). Se Silkesodling,
sp. 1,066.
Tramway [trä’mmoä], Eng. (af tram, kolvagn i
kolgrufvor), spårväg (se d. o.).
Tran, flytande, oangenämt luktande fett af
hvaldjur samt af hajar och andra fiskar. Tran af
hvalar och hajar erhålles genom utkokning af
dessa djurs späcklager med vatten. Den nyttjas
till beredning af såpa och smörjningsmedel, i
garfverier o. s. v. »Fisktran» erhålles förnämligast
på Newfoundland och i Norge, af lefvern hos fiskar
af torskslägtet (Gadus). Den innehåller små mängder
gallämnen samt brom- och jodföreningar och nyttjas
i medicin (se Fisklefverolja). Tranarterna innehålla
som hufvudsaklig beståndsdel olein och dessutom
glycerinetrar af physetersyra, flyktiga fettsyror m. m.
P. T. C.
Trana. Se Gruidae.
Tranbär. Se Vaccinium.
Trance [träns], Eng. (af Lat. transire, öfvergå),
hänryckning, ekstas; skendöd; ett spiritistiskt
mediums dvallika eller medvetslösa tillstånd (se
Spiritism, sp. 266).
Tranchée [transsje], Fr., löpgraf, parallel,
sapp. Se Fästningskrig, sp. 634 o. f., och Sapp.
Tranchera [trangsjera], Fr. trancher, skära, skära
för steken vid en måltid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
