Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trankil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Transition (Lat. transitio), öfvergång. –
Transitorisk, tjenande till genomgång eller öfvergång;
öfvergående, ej varaktig.
Transitiv (Lat. transitivus, öfvergående) och
dess motsats: intransitlv (Lat intransitivus),
grammatiska termer, som hafva afseende på den allmänna
innehållsbetydelsen hos ett verb. Från denna synpunkt
kallas ett verb intransitivt, när innehållsbetydelsen
betecknar en verksamhet, som icke öfvergår på ett
annat föremål (objektet), utan är inskränkt till
den handlande (subjektet), t. ex. grönska, skina,
springa, men transitivt l. aktivt, när innehålls
betydelsen betecknar en verksamhet, som ej ensamt
har afseende på subjektet, utan omsättes och
öfvergår på ett annat föremål. Denna verksamhet kan
antingen vara af den art att det direkta objektet
är föremål för verbets handling, t. ex. slå (någon) –
transitivt verb i egentlig mening –, eller innehåll
för densamma, t. ex. sjunga (en sång) –, i hvilket
fall äfven ett intransitivt verb kan fungera som
transitivt. Utsäges endast verksamheten i och för
sig utan någon supplering af föremål eller innehåll,
så är verbet till sin funktion neutralt, hvilket
sålunda kan vara förhållandet med både transitiva
och intransitiva verb. Emellertid nyttjas uttrycket
»neutralt» verb ofta lika med »intransitivt» verb.
K. F. J.
Transito (Ital., af Lat. transire, gå öfver eller
igenom), förk. transit, handelst., utifrån kommande
varors transport genom ett land till ett annat;
utländska varors försändning inom ett land från en
tullkammare till en annan utan föregående undersökning
från tullverkets sida. Ordet begagnas äfven såsom
preposition, t. ex. transito Tyskland. –
Transitohandel, handel mellan tvänne land, hvilka äro skilda
genom åtminstone en stat, så att varutransporten
måste ske öfver dennes område. – Transitupplag, den
anordning, hvarigenom varor, som inkomma från utrikes
ort, få i riket magasineras under viss tid utan att
underkastas undersökning från tullverkets sida. Å
transitupplag upplagda varor kunna i Sverige direkt
förtullas, förflyttas till annat transitupplag,
uppläggas å nederlag eller åter utföras. Endast
sådana varor, som importeras i kärl eller omslag
(s. k. styckegods), få uppläggas å transitupplag,
med undantag af krut, dynamit, nitroglycerin och
andra sprängämnen samt bränvin och sprit af säd eller
potates. För gods, som omedelbart försändes transito
till annan tullkammare eller omedelbart åter utföres,
erlägges i Sverige ingen särskild afgift, men för
gods, som upplägges å transitupplag, utgår en afgift,
som bestämmes efter godsets vigt. Längre än ett år
får ej gods qvarblifva å transitupplag. – Transitera,
föras igenom ett land (om varor).
Transitorisk. Se Transition.
Transitupplag. Se under Transito.
Transjuranska Burgund. Se Burgund 3.
Transkalorisk (af Lat. trans, genom, och calor,
värme), fys., detsamma som diaterman (se d. o.).
Transkaspiska provinsen (R. Zakaspijskaja oblast,
»provinsen på andra sidan Kaspiska
hafvet»), rysk provins i Asien, som omfattar största
delen af det af turkmenerna (se vidare
d. o.) bebodda området. Den begränsas i s. af Korasans
och Afganistans högland, i v. af Kaspiska hafvet,
i n. af Uralsk (från hvilket den skiljes af en linie
dragen från Mertvij-Kultukviken af Kaspiska hafvet
till södra änden af Aral-sjön), i n. ö. af Kiva och
Bokara och i s. ö. (der gränsen närmar sig Herat
på sluttningen af Paropamisos och Badyz-platån) af
afganska Turkestan. Arealen beräknas till 550,000
qvkm. Innevånarna äro, med undantag af omkr. 35,000
kirgiser på Ust-urtplatån, turkmener och beräknas
till omkr. 400,000 pers. Provinsen lyder under
generalguvernementet Kaukasus. Förvaltningens
medelpunkt är Askabad, der militärguvernören
residerar. Om jernvägen genom provinsen se
Turkmenerna.
Transkaukasien. Se Kaukasus.
Transkribera (Lat. transcribere), omskrifva, afskrifva
etc. Se Transkription.
Transkription (Lat. transeriptio,
»omskrifning»). 1. Musikt., arrangemang för annan
besättning; parafras eller fantasi (i synnerhet öfver
operamelodier). – 2. Om transkription af inteckning
se Inteckning, sp. 728. – 3. Omskrifning af texter
(ord, satser) med ett annat teckensystem än det,
med hvilket det språk, hvarpå de äro affattade,
vanligen skrifves, eller med hvilket de faktiskt äro
skrifna. Sådan transkription kan vara af två slag: A)
Transliteration, då en med bokstafsskrift skrifven
text (ord, sats) återgifves bokstaf för bokstaf
(Lat. litera) med ett annat teckensystem (alfabet)
och samma tecken i urskriften alltid omskrifves med
samma tecken utan hänsyn till dess betydelse i ett
visst ord eller en viss ställning. Så omskrifvas
(transkriberas) t. ex. i »Nordisk Familjebok»
ryska namn och boktitlar med latinska bokstäfver;
så tryckes för vissa ändamål t. ex. sanskrit med
latinska bokstäfver (i Aufrechts upplaga af Rigveda,
i språkvetenskapliga arbeten o. s. v.) i st. f. med
devanagarityper. Omskriften står till uttalet i
alldeles samma förhållande som urskriften. B)
Fonetisk transkription, då texter, satser eller ord, de
må vara skrifna med bokstäfver eller med annan skrift
(t. ex. kinesisk ordskrift), återgifvas med ljudskrift
(bokstäfver) efter uttalet, utan hänsyn till
urskriftens tecken. Så kan kinesiska eller egyptiska
skrifvas med latinska eller ryska bokstäfver; så kan
för den första undervisningens behof t. ex. engelska
eller franska återgifvas med strängt fonetisk skrift
(uttalet betecknas) i st. f. med den konventionella
ortografien; så kan man skrifva vulgärarabiska,
persiska, turkiska o. s. v. med latinska typer eller
med andra bokstäfver i st. f. med vanlig arabisk
skrift; så kan ett stycke svenskt folkmål, som är
upptecknat med vanlig svensk ortografi (t. ex. i
tidningar, i populära arbeten, i Djurklous sagor)
omskrifvas efter uttalet med landsmålsalfabetet (se
d. o.). För sådan transkription förutsättes, att den,
som utför densamma, känner uttalet (kan riktigt tala
språket eller dialekten) eller skrifver efter någon,
som kan det. För fonetisk transkription
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
