Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Treitschke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anders T., föddes i Malmö d. 25 Maj 1755 samt
blef student i Lund 1766 och med. doktor
1778. Han befordrades s. å. till adjunkt i
barnförlossningskonsten i Stockholm, utnämndes
1781 till stadsläkare i Karlshamn, fick 1786
professors titel samt blef 1787 lärare vid
barnförlossningsanstalten i Malmö, med åliggande
att undervisa och examinera barnmorskor för hela
Skåne. Han dog i Malmö d. 18 Sept. 1820. Bland T:s
skrifter må nämnas Underrättelser och praktiska råd
för allmänheten att rätt och förnuftigt vårda
hafvande, barnaföderskor etc. (1803; 2:dra uppl. 1841)
och Undervisningsbok för barnmorskor (1813; 2:dra
uppl. 1843). R. T-dt.
Trendelenburg, Friedrich Adolf, tysk filosof,
född 1802, blef professor i Berlin 1833 och var
sekreterare i vetenskapsakademien derst. från 1847
till sin död, 1872. I polemik mot den hegelska
och herbartska filosofien anslöt T. sig nära till
antiken, särskildt Aristoteles. Såsom grundfakta,
gemensamma för vara och tänka och derför förmedlande
öfverensstämmelsen mellan kunskap och verklighet,
angifver han rörelse och ändamål. Rum, tid och
kategorier m. m. äro former både hos förnimmandet och
hos verkligheten. Sedligheten fattas såsom en högre
form af det organiska. Inom filosofiens historia blef
T. af betydelse genom sin utredning af särskilda
filosofiska begrepps historiska utveckling. De
vigtigaste af hans arbeten äro Logische untersuchungen
(2 bd, 1840; 3:dje uppl. 1870), Historische beiträge
zur philosophie (3 bd, 1846–67) och Naturrecht
auf dem grunde der ethik (1860; 2:dra uppl. 1868).
L. H. Å.
Trene, å i södra Slesvig, flyter i vestlig riktning
från den lilla Træsö i Angel och emottager derefter
vattnet från Sankelmarksö, hvarpå den under växande
bredd rinner först mot s. och sedan mot v., tills den
faller ut i Eider vid Frederiksstad. Tillflöden äro
Helligbäk och Reideå. Längd några och 50 km. E. Ebg.
Trenk. Se Trenck.
Trenkwald, Joseph Mathias, österrikisk målare, f. i
Prag 1824, fick der sin utbildning under Ruben, med
hvilken han flyttade till Wien 1852. Der stannade
han till 1856. Hans första taflor behandlade
ämnen ur den böhmiska historien, hvarjämte han
illustrerade Heines »Buch der lieder». Derefter
uppehöll han sig fem år i Rom, bildade sig efter de
äldre italienarna och utförde pennteckningar till
Tysklands historia. Han återvände till Wien 1861
och egnade sig sedan hufvudsakligen åt religiöst
måleri. Från 1865 var han direktör för akademien i
Prag och blef 1872 professor i Wien. Af hans arbeten
må nämnas Husitslaget, Tezels aftatspredikan samt,
efter 1861, fresker i baron Revoltellas grafkapell i
Trieste (1864), Kyrkofäderna (i Akademiska gymnasiet i
Wien), Leopold den ärofulles hemkomst från korståget
och Kristi förklaring. Hans verk utmärka sig för god
komposition, men äro i färgen tämligen svaga.
Trent, en af Englands största floder, står genom
flere kanaler åt alla riktningar i förbindelse med
andra flodsystem samt vattnar de
bördigaste trakter (Stafford-, Derby-, Nottingham-
och Lincolnshire), hvilkas många städer den förenar
med hvarandra. Den uppstår på 153 m. höjd vid
Thursfield i Staffordshire, vid södra sidan af det 336
m. höga Mow Copt, flyter först mot s. förbi Hanley,
Stoke och Stone, fortsätter derefter mot s. ö. och
n. ö. förbi Burton, der den, 188 km. från mynningen,
blir segelbar, samt flyter sedan förbi Nottingham och
Newark. Derifrån flyter den mot n. förbi Gainsborough
och förenar sig slutligen vid Burton on Strather,
26 km. v. om Hull, med den från Yorkshire kommande
Ouse (se d. o.) samt bildar med denne ett väldigt
sestuarium, Humber (se d. o.). T. är 288 km. lång
och har ett flodområde af 10,296 qvkm. Det förnämsta
af dess tillflöden är (fr. v.) Derwent, som uppstår
ö. om Stockport i Derbyshire.
Trente et quarante. Se Rouge et noir.
Trento. Se Trient.
Trenton [-ton], hufvudstad i nord-amerikanska
staten New Jersey, på venstra stranden af floden
Delaware, vid Delaware- och Raritan-kanalen samt
flere jernvägslinier. 34,386 innev. (1885). Staden är
oregelbundet byggd, sannolikt till följd deraf att de
olika delarna ursprungligen voro särskilda nybyggen,
men har flere vackra offentliga byggnader. Den
har stor jern- och stålindustri samt sten- och
lergodstillverkning, för hvilken den åtnjuter rykte
öfver hela unionen. Sammanlagda produktionsvärdet
uppgick 1880 till 12,7 mill. doll. – Den 25 Dec. 1776
gick Washington med 2,500 man öfver Delaware straxt
ofvanom T. och tog 1,300 hessare till fånga.
Trentschin. Se Trencsén.
Trepanation (Lat. terebratio, borrning), en kirurgisk
operation, som består i utsågning (utborrning) af ben,
företrädesvis huvudskålens, för att upplyfta ett
benstycke, som blifvit intryckt under den omgifvande
ytans nivå, eller för att bereda aflopp för samladt
var eller blod eller för att aflägsna tumörer eller
för att uttaga främmande kroppar, som inträngt i
benet (t. ex. gevärskulor o. dyl.). Operationen
verkställes medelst ett instrument, som kallas
trepan (Grek. trypanon, egentl. borr) och utgöres
af en ihålig, i ena änden sågtandad stålcylinder,
som kringvrides med ett handtag, fullkomligt liknande
de af snickare använda s. k. borrvreden. Med detta
instrument utsågas cirkelrunda benskifvor. För
att, innan en tillräcklig sågränna bildats,
hindra instrumentet från att slinta, får det i
början vrida sig omkring en i centrum sittande
stålspets (pyramiden), hvilken sedan borttages. En
utanpå stålcylindern sittande, ställbar metallring
(abaptiston) skyddar mot faran att instrumentet,
sedan benet blifvit genomsågadt, plötsligt pressas
in i underliggande mjukdelar. Har sjelfva sågningen
fortgått tillräckligt djupt, inskrufvas i det af
pyramiden bildade hålet en s. k. tirefond [tirfå’ng],
en omkr. 2 cm. lång, konisk skruf med kraftigt
handtag, hvarefter benbiten lösbrytes. De engelske
kirurgerna nyttja ett slags trepan, som kallas
trefin (Eng. trephina),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
