Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trikå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afrikansk börd, 50,000 kulier, införda från Indien,
och återstoden engelska och andra europeiska
kolonister. Omkr. 2,000 kulier införas årligen. Många
franska familjer hafva länge varit bosatta på ön,
och såväl dessa som spaniorerna, öns forna herrar,
hafva lemnat spår efter sig i lagar, municipala
inrättningar och språk. De förnämsta städerna
äro hufvudstaden Port of Spain (se d. o.) och
San Fernando, en vigtig hamnstad 50 km. s. om den
förra, med omkr. 7,000 innev. Af hela arealen äro
omkr. 3/5 odlad jord. De förnämsta exportartiklarna
1885 voro socker (65,000 t.), rom (3,300 hl.), melass
(109,700 hl.), kakao (6,700 t.), kaffe (9,000 kg.),
kokosnötter (9,6 mill. kg.) och asfalt (35,800
t.). Hela exporten hade ett värde af 2,246,664 pd
och importen 2,241,478 pd. Inkomsterna uppgingo
s. å. till 429,307 och utgifterna till 443,920
pd. Jernvägarna hade 1889 en längd af 87 km. Ön,
med hvilken Tobago i administrativt hänseende 1889
förenades, är en britisk kronkoloni, styrd af en
guvernör, ett verkställande råd och ett lagstiftande
råd af 14 medlemmar, alla utnämnda af kronan. – Att
döma af husgerådssaker, kärl m. m., som anträffats,
har ön haft en mer civiliserad befolkning, än de
kariber voro, som bebodde ön vid dess upptäckt. Den
upptäcktes af Columbus d. 31 Juli 1498 och förblef
spansk besittning ända till 1797, då den eröfrades
af engelsmännen, till hvilka den 1802 afträddes. Af
urbefolkningen, kariberna, funnos 1831 qvar 762, men
numera, efter deras öfverflyttning till fastlandet,
ingen. Genom emancipationen af negerslafvarna
(öfver 20,000, år 1838) gick plantageodlingen nästan
alldeles öfver ända, enär de frie negrerna ej mer
ville arbeta. Först efter införsel af kulier från
Kina och Indien har öns afkastning åter ökats.
Trinitariernas orden l. Trefaldighetsorden
(Ordo Sanctae trinitatis, Ordo de redemptione
captivorum) stiftades 1198 af Jean de Matha och
Félix de Valois (Felix Valesius). Ordens närmaste
uppgift var att lösköpa kristna fångar, som råkat
i de otrognes händer. Sedan den vunnit stadfästelse
af Innocentius III, begaf sig Jean de Matha med ett
påfligt rekommendationsbref till emiren af Marokko
samt till Tunis och lyckades under stora faror utverka
friköpandet af en mängd fångna kristna. Orden, som
tog mycken fart och varmt omhuldades af påfvarna,
utbredde sig efter hand från Frankrike till Spanien,
Portugal, England, Skotland, Irland, Amerika
m. fl. land. Ordensbröderna buro hvit drägt med rödt
och blått kors. Ordensmedlemmarna kallades äfven
Mathuriner, efter den hel. Mathurinus’ kyrka i Paris,
samt Frères aux ânes (Ordo asiriorum), emedan de
vanligast färdades ridande på åsnor. Ordensgeneralens
och generalkapitlets säte var Cerffroid vid
Meaux. – Om en annan Ordo Sanctae trinitatis
(»Heliga trefaldighetens brödraskap») se Neri.
J. H. B.
Trinitatisfesten. Se Trefaldighetssöndag.
Trinitet (Lat. trinitas, trefald), trefaldighet,
treenighet (se d. o.).
Trinity land [tri’niti länd]. Se Polarland.
Trinkitat, hamnplats vid Röda hafvet, s. om Sauakin,
32 km. från fortet Tokar. Vid T. landsteg Baker
pasja d. 28 Jan. 1884 med 4,500 man infanteri, 500
ryttare och 6 kanoner (egyptiska och negertrupper
från Sauakin, Sues och Masaua) för att undsätta
Tokar, framryckte d. 4 Febr. omkr. 3 km., men blef
tillbakaslagen med en förlust af 2,400 man och
inskeppade sig med spillrorna af hären d. 5 Febr. till
Sauakin. I slutet af Febr. s. å. landsteg vid T. en
britisk division under general Graham, hvilken d. 29
Febr. vann segern vid brunnen el Teb och d. 9 Mars
återvände till Sauakin.
Trinom. Se Binom.
Trinqueau [trängkå]. Se Nepveu.
Trinucleus (af Lat. nucleus, kärna, knöl),
paleont., trilobitslägte, som fått sitt namn af
tre på hufvudet befintliga stora knölar. Ögon
saknas. Hufvudet är omgifvet af ett bredt bräm,
försedt med små, rundade urgröpningar. Kinderna
äro utdragna till långa horn. Slägtet tillhör det
undersiluriska systemet och är i Sverige allmännast
i den s. k. trinucleusskifern. B. L-n.
Trinundinum. Se Nundinae.
Trio, Ital., musikt. 1. Tonstycke för antingen
endast tre sångstämmor eller endast tre instrument,
t. ex. stråktrio: för violin, alt och violoncell,
pianotrio: för piano, violin och violoncell
(jfr Tersett). Orgeltrio är ett orgelstycke för
två manualer och pedal med olika registrering
och stämföring. – 2. Mellansats i danser,
marscher, scherzon etc. Fordom komponerades
hufvudsatsen i dylika stycken ofta tvåstämmig,
men mellansatsen trestämmig (deraf namnet).
A. L.
Triodia R. Br., bot., ett något lågväxt,
tufvigt grässlägte (nat. fam. Gramineae Juss.,
kl. Triandria L.), som i Europa har endast en
art, T. decumbens P. B., tandsvingel, knägräs,
hvilken förekommer tämligen allmänt å betesmarker,
skogsbackar o. s. v. äfven upp till mellersta
Sverige. Strånas nedre del är nedliggande,
derefter uppstigande. Bladen äro smala, snart
hoprullade, ofta håriga. Vippan är liten och
smal, af 4–10 kortskaftade, tjocka småax af 3–5
blommor, bland hvilka den öfversta är förkrympt.
O. T. S.
Triol (Fr. triolet), musikt., en figur af tre noter,
som skola utföras på samma tid som två med samma
tidsvärde. Trioler betecknas med siffran 3 samt,
vid mindre värden, med gemensamt tvärstreck för de
tre noterna:
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
